The G Factor. The Science of Mental Ability. Del I

Submitted by Fähstorkh on Wed, 12/15/2021 - 12:36

Arthur Jensen är ett av de mest kända namnen i modern differentialpsykologi. Differentialpsykologer studerar skillnader mellan individer och mellan grupper av individer, framför allt kognitiva skillnader. The G Factor. The Science of Mental Ability (Praeger, 1998) har sin bakgrund i en över 50 år gammal artikel som Jensen skrev för Harvard Educational Review: How Much Can We Boost IQ and Scholastic Achievement? Är det möjligt att, med psykologiska metoder, höja intelligensen på barn som befinner sig i en riskzon? Existerar det gruppskillnader i intelligens? Är intelligenstest partiska? Finns det kognitiva förmågor som är orelaterade till intelligens? Den drygt 120 sidor långa artikeln blev enormt citerad, kritiserad och diskuterad. Missförstånden var legio och Jensen ägnade de följande 30 åren åt att utveckla sina tankar. The G Factor. The Science of Mental Ability är resultatet av detta arbete.

The G Factor

Historisk tillbakablick

Textböcker i psykologi ignorerade under en lång period frågan om skillnader i intelligens. Jensen skriver att differentialpsykologin tog sina första, stapplande steg så sent som på 1800-talet. Frågan är varför. Individuella skillnader i intelligens är universellt förekommande. Lärare noterar det dagligen. Varför var dessa skillnader inte föremål för seriösa undersökningar?
Jensen menar att differentialpsykologin hade tre barriärer att övervinna. Den första var filosofisk-teologisk, den andra var social, den tredje var politisk.

Platon försvarade en dualistisk syn på människan. Kropp och själ sågs av Platon som distinkta ontologiska entiteter. Kroppen måste dö, men själen lever vidare. Denna dualism övertogs i modifierad form av kristendomen. I kristen teologi är kroppen underordnad naturens lagar. Själen tillhör en annan verklighetssfär. Den är inte endast fulländad och utrustad med evigt liv, den är något som alla människor har lika mycket av.
Det förindustriella samhället var inte endast stratifierat, det var statiskt och gav föga utrymme för individer att exploatera sina talanger. Det var ett samhälle i vilket intellektuell begåvning inte var något som separerade människor. Människor föddes in i en social station i vilken de stannade livet ut. Den sociala rörligheten var begränsad och utbildning ett privilegium som var reserverat för samhällets elit.
I kristen teologi är människan inte endast en syndfull varelse, hennes syndfullhet definierar henne som människa. Den utgör hennes natur. När liberalismen tog upp kampen mot den feodala samhällsordningen och kyrkans dominerande ställning var doktrinen om arvsynden en av många angreppspunkter. John Locke förklarade att människor inte föds onda eller goda, begåvade eller obegåvade. Individen är ett oskrivet blad och hennes förmågor är produkter av miljöinflytanden.

Den darwinistiska revolutionen

Charles Darwin bröt med dualismen i den platonska filosofin. I Darwins evolutionsteori existerar det en kontinuitet mellan människa och natur, mellan kropp och själ. Människan är inte kropp och själ, själen eller psyket är endast en aspekt av kroppen.
Darwin ifrågasatte den ensidiga emfas på miljöfaktorer som präglade tidig liberalism. Psykologin hade under en lång period varit en gren av filosofin. En följd var att psykologiska teorier ofta var abstrakta och spekulativa. Darwins evolutionsteori öppnade upp för empiriska studier av mentala processer.

Fakultetspsykologi

Jensen kallar det första försöket att analysera kognitiva skillnader med empiriska metoder "fakultetspsykologi". Fakultetspsykologin satte ett likhetstecken mellan mentala aktiviteter och mentala förmågor. Varje mental aktivitet antogs reflektera en autonom mental förmåga. Listan över mentala förmågor var således lika lång som listan över mentala aktiviteter.

Francis Galton

Den brittiske excentrikern Francis Galton är differentialpsykologins fader. Galton var släkt med Darwin och skeptisk till fakultetspsykologin:

People lay too much stress on apparent specialities, thinking that because a man is devoted to some particular pursuit he would not have succeeded in anything else. They might as well say that, because a youth has fallen in love with a brunette, he could not possibly have fallen in love with a blonde. As likely as not the affair was mainly or wholly due to a general amorousness.

Fakultetspsykologins syn på intelligens betonade dess multipla karaktär. Intelligens är inte en egenskap, utan en hoper av separata och autonoma mentala förmågor. Mot detta hävdade Galton att intelligens är en generell förmåga som genomsyrar alla kognitiva aktiviteter. När jag således räknar framlänges aktiveras samma mentala förmåga som när jag räknar baklänges.
Galton testade tusentals människor, men de samband som han fann var mycket svaga. Jensen menar att det inte berodde på att han hade fel i sakfrågan utan på att han saknade de erforderliga statistiska redskapen för dataanalys.
Det första intelligenstestet utvecklades av fransmannen Alfred Binet år 1905. Testet visade sig vara mycket användbart vid identifiering av barn med intellektuell funktionsnedsättning. Binet kunde emellertid inte förklara varför hans test fungerade så väl. Denna uppgift föll istället på en av Binets samtida: engelsmannen Charles Spearman. Om det och mycket annat ska en kommande artikel handla om.