Samtiden.com

Du är här

Discrimination and Disparities

PDF version

Den amerikanske ekonomen Thomas Sowell är en extremt produktiv författare. Han har skrivit ett oräkneligt antal böcker. För två år sedan tog han farväl av sin läsekrets i en artikel betittad Farewell. Det var ett år efter det att han publicerat tegelstenen Wealth, Poverty and Politics. Han höll löftet i drygt ett halvår. Sowells senaste bok heter Discrimination and Disparities (Basic Books, 2018). I boken förklarar Sowell med en mängd exempel från olika områden varför det är fel att likställa dispariteter eller skillnader med diskriminering.
I denna artikel ska vi fokusera på just diskrimineringsbegreppet.

Thomas Sowell

Problemet

Individer, grupper och nationer är inte endast olika produktiva, de skiljer sig från varandra på en mängd olika sätt. Frågan är vad det beror på.
Genusfeminister antar att skillnader mellan män och kvinnor är produkter av miljö. Detta är naturligtvis nonsens. Skälet till att genusfeminister är så fanatiska på denna punkt är att de är övertygade om att om det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor, kommer de att utfalla till männens fördel. Också detta är nonsens. År 1994 publicerade Charles Murray och Richard Bernstein The Bell Curve: Intelligence and Class Structure in American Life. Författarna kallades rasister och nazister därför att de i boken hävdade att intelligens är en ärftlig egenskap. Murray och Herrnstein sade inte att intelligens endast kan förklaras med gener. Det är en nonsensståndpunkt, det med. Inte heller menade de att sociala patologier uttömmande kan förklaras i termer av intelligens. Det faktum att de hade den förment dåliga smaken att säga att intelligens är en delförklaring till skillnader i välstånd, kriminalitet och mycket annat räckte för att de skulle fördömas som folkmordsanstiftare.

Nödvändiga förutsättningar

Sowells argument baseras på distinktionen mellan nödvändiga och tillräckliga förutsättningar. Nödvändiga förutsättningar ska inte förväxlas med orsaker. Anledningen till att saker kan fatta eld är att det finns syre i luften, men vi säger inte att syre orsakar eldsvådor. Samtidigt är det uppenbart att även om nödvändiga förutsättningar inte är orsaker, har de med kausalitet att göra. Det måste finnas syre i luften om något ska fatta eld.
När ekonomisk ojämlikhet diskuteras antas det ofta att målet är att förklara varför vissa individer, grupper och nationer är fattiga. Sowell menar att detta tillvägagångssätt ställer problemet på dess huvud. Det tar ekonomiskt välstånd för givet och antar att det är avvikelser från denna norm som söker en förklaring. Realiteten är den omvända. Ekonomiska skillnader är universellt förekommande. Det är inte ekonomiska skillnader som söker en förklaring, utan det relativa ekonomiska välstånd som vi har uppnått i framför allt västvärlden. Frågan är vad de individer, grupper och nationer som faktiskt har uppnått välstånd har gjort för att bryta med fattigdom och underutveckling.

Sowells allmänna tes skulle kunna sammanfattas på följande sätt: människor föds olika, de växer uppunder olika omständigheter och på olika platser och kommer av dessa skäl att ha olika förutsättningar för ekonomisk och annan utveckling, och detta är ingens fel.
Det innebär inte att Sowell förnekar existensen av diskriminering. Hans tes är istället att förekomsten av skillnader inte bevisar diskriminering. Skillnader är tvärtom universellt förekommande. Det hade existerat skillnader mellan individer, grupper och nationer även om det inte hade existerat någon diskriminering överhuvudtaget.

Skillnader på individ-; grupp- och nationsnivå

Även om alla människor hade haft 160 IQ, hade antalet Nobelpristagare i fysik varit begränsat till en handfull individer. Skälet är att intelligens endast är en nödvändig förutsättning.
Ett annat skäl är att nödvändiga förutsättningar ofta är snedfördelade. Man måste vara intresserad av ämnet, men inte alla människor är intresserade av fysik. Man måste vara nyfiken på hur världen fungerar på ett mycket fundamentalt plan. För att lyckas man måste också vara villig att anstränga sig mycket hårt över en längre period. Olika människor är beredda att kämpa olika hårt. Inte alla människor är intresserade av att göra karriär. Personlighetsegenskaper kan sätta restriktioner för vad en individ förmår åstadkomma. Underbarnet James Sidis började studera matematik vid Harvard när han var elva år gammal, men som vuxen försörjde han sig på enkla arbeten och fördrev tiden med att samla taxikvitton.

Thomas Sowell

Herr Sowell. Källa: Hoover Institution.

Det existerar också skillnader på gruppnivå och också de är snedfördelade. Män och kvinnor har samma genomsnittsintelligens, men spridningen är större i gruppen män än i gruppen kvinnor. Det innebär att det finns fler ointelligenta män än ointelligenta kvinnor, men också fler smarta män än smarta kvinnor. Utbildningspsykologen Camilla Benbow har studerat matematiskt begåvade barn i över 30 år och noterat att det går 13 matematiskt begåvade pojkar på varje begåvad flicka. Män och kvinnor har också olika personlighetsprofiler och följaktligen också olika intresseprofiler. Följaktligen ska vi inte förvåna oss över att män och kvinnor ofta gör olika livsval. Det är ingen tillfällighet att vårdyrken domineras av kvinnor och att de flesta tekniker är män.

Ofta är nödvändiga förutsättningar inte endast många och snedfördelade, många gånger har vi ingen reell kontroll över dem. Vi har ingen kontroll över vår intelligens. Intelligens är en ärftlig egenskap och vi väljer inte våra föräldrar. Forskning om högeligen begåvade individer visar dessutom att även om hög intelligens ökar sannolikheten för framgång, är den långt ifrån en garanti. Lewis Terman följde 1470 begåvade män och kvinnor i 50 år och hela 20 procent av gruppmedlemmarna kom ingen vart med sina liv. Den viktigaste förklaringen var familjebakgrund och vi väljer inte familj.
Män och kvinnor är olika och inte heller det är något som samhället kan ändra på. Genusfeminister säger sig öka jämlikheten mellan män och kvinnor genom att eliminera traditionella könsroller, men det kommer endast att förstärka biologiska könsskillnaders betydelse. När kulturella faktorers inflytande minskar, ökar de biologiska faktorerna och vice versa.

Människor kan tillhöra organisationer som har monopoliserat nödvändiga förutsättningar och därigenom hindrar medlemmarna från att utvecklas socialt, ekonomiskt och kulturellt. Jehovas vittnen uppmanar sina medlemmar att inte studera på högskola och universitet. Det innebär att många vittnen inte kommer att förvärva många nödvändiga förutsättningar för framgång.
Nödvändiga förutsättningar kan vara kontrollerade av staten. Debatten om välfärdsstaten handlar bland annat om detta. Socialistisk politik hindrar människor från att tillägna sig många nödvändiga förutsättningar med motiveringen att för mycket frihet leder till ojämlikhet. Nödvändiga förutsättningar kan även monopoliseras av kriminella organisationer. Ett samhälle utan rättssystem och en statsmakt som backar upp det löper risk att lamslås av korruption och kriminalitet.

Inte heller ska vi förvänta oss ekonomisk jämlikhet mellan nationer. Kustlinjer ser olika ut på olika håll. Olika länder har olika klimat, flora och fauna. I tropikerna har mikroorganismer försvårat utvecklingen av jordbruk. Floder kan vara mer eller mindre lämpade för varutransporter. Alla jordmåner passar inte för jordbruk. Berg, öknar och oceaner kan isolera människor från kontakter med omvärlden. Olika länder har olika mycket naturresurser. Sovjet var ett fattigt land trots att det var välsignat med naturresurser och hade en välutbildad befolkning. Japan är ett av världens rikaste länder trots att landet knappast har några naturresurser alls. Några länder kommer att blomstra ekonomiskt, medan andra kommer att brottas med stora problem. Detta har inget med diskriminering att göra. Vissa människor har helt enkelt fötts på platser som inte lämpar sig för kommersiell verksamhet. Universum är inte designat med social rättvisa i åtanke.

Diskriminering

Sowell skiljer mellan två typer av diskriminering. Den första typen är grundad på mer eller mindre godtyckliga grunder. Det är den typ av diskriminering som kvinnor har utsatts för under långa tider.
Faktabaserad diskriminering är annorlunda. Den baseras inte på subjektiva kriterier utan på det faktum att information inte är gratis. Det är skälet till att människor generaliserar om varandra. Generaliseringar är nödvändiga när information om den enskilda individen inte är tillgänglig eller när kostnaderna för att inhämta informationen är för hög.

Ett exempel.

Män är mer brottsbenägna än kvinnor. Det är skälet till att kvinnor generaliserar om män. Den enskilda kvinnan utgår ifrån information om gruppen av män och extrapolerar den till gruppmedlemmarna. Detta är diskriminering eftersom det innebär att kvinnan inte behandlar män som individer. Likväl är den en tolererad form av diskriminering och skälet är just att information inte är gratis. Kvinnor måste generalisera om män eftersom de inte kan äga kunskaper om varje enskild man. Kostnaden för ett beslut att inte diskriminera kan bli mycket hög om kvinnan stöter på en man som har för avsikt att begå brott.

Det är således inte gratis att avstå från att diskriminera. De genusfeminister som drömmer om ett utopia utan diskriminering glömmer ofta bort det. De bortser också från ett annat intressant faktum: diskriminering måste inte nödvändigtvis ha sin grund i illvilja eller makt. Kvinnor diskriminerar inte män därför att de vill kontrollera män, utan därför att information kommer med en kostnad.

Innebär det att diskriminering är gratis? Nej, det gör det inte. Ett samhälle som diskriminerar kvinnor kommer att ha färre lärare och psykologer. Ett samhälle som diskriminerar kvinnor är ett samhälle med en sjukvård i kris. Det är ett fattigare samhälle. Även diskriminering har kostnader.

Statistisk diskrimineringsdefinition

Den traditionella definitionen av "diskriminering" förutsätter avsikter. Skillnader mellan människor som har uppstått som en biprodukt av handlingar som inte har haft ett diskriminerande syfte, ska, enligt detta synsätt, inte klassificeras som diskriminerande.
I modern diskrimineringsdebatt har denna definition kompletterats med en statistisk definition. Statistiska definitioner av "jämlikhet" vilar på antagandet att i ett samhälle utan diskriminering kommer alla grupper att vara representerade i utbildningar och yrken i förhållande till sin storlek. Den socialdemokratiska propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken är ett exempel. I propositionstexten hävdar regeringen att eftersom kvinnor utgör halva befolkningen borde hälften av alla professurer vara besatta av kvinnor. Avvikelser från detta ideal antas bero på diskriminering.
På en punkt har regeringen rätt: de flesta professorer i är män. Om vi får tro Sowell, är skillnader emellertid inga bevis på diskriminering. Skillnader kan uppkomma av många olika skäl. En nödvändig förutsättning för fler kvinnliga professurer i t.ex. naturvetenskap är att kvinnor söker professurer i ämnet. När Göteborgs universitet utlyste två professurer i naturvetenskap var antalet manliga sökanden åtta gånger fler än kvinnliga sökanden. Hur ska kvinnor kunna bli jämställda med män om de inte söker professurer?
För de som tillämpar den statistiska diskrimineringsdefinitionen är denna invändning inget problem. Den statistiska diskrimineringsdefinitionen baseras inte på avsikter, utan på grupprepresentation. Det faktum att de flesta professorer i naturvetenskap är män anses vara en indikator på att kvinnor utsätts för diskriminering. Det faktum att kvinnor inte söker professurer i samma utsträckning som män ses som ytterligare en indikation på att de diskrimineras. Postorderföretaget Sears stämdes för diskriminering av amerikanska myndigheter på 80-talet. Det tog företaget 15 år och kostade det 20 miljoner dollar att vinna målet. Under denna period kunde myndigheterna inte producera en enda kvinna som, med vett och vilja, hade utsatts för diskriminering. Målet var helt baserat på ett statistiskt diskrimineringsbegrepp.

Slutord

Discrimination and Disparities är en av flera böcker i vilken Thomas Sowell broderar på sin teori om att skillnader eller ojämlikheter är universellt förekommande och inget som vi ska förvåna oss över. Modern diskrimineringsdebatt utgår ifrån det motsatta antagandet: att jämlikhet är tillvarons defaultposition. Det som gör västerländska samhällen så intressanta är att de är unikt jämlika. De utgör ett undantag från den allmänna regeln om ojämlikhet.
Problemet med det statistiska diskrimineringsbegreppet är att det gör människor okänsliga för dessa enorma landvinningar och förleder dem att se diskriminering och maktmissbruk där ingen finns. Det lockar partier och aktivister att exploatera "missnöjet" för politiska syften. Vi finner exempel på detta i både USA och Sverige.
Det sägs att amerikansk polis är rasistisk därför att den i huvudsak arresterar svarta. Om vi tar det statistiska diskrimineringsbegreppet på fullt allvar, borde svartas andel av mängden arrestanter inte överskrida 12 procent. Skälet är att svarta utgör 12 procent av USA:s befolkning. Problemet med det argumentet är att svarta står för hälften av alla mord i USA. Svarta är alltså överrepresenterade i kriminalstatistiken därför att de begår fler brott än andra grupper. Sowell påpekar att det också är vanligare att amerikaner med mexikanskt ursprung grips av polis oftare än amerikaner med japanskt ursprung. Inte heller det är något som vi ska förvåna oss över. Det har inget med diskriminering att göra. Istället kan det förklaras med åldersskillnader: en amerikansk japan är i genomsnitt 20 år äldre än en mexikan-amerikan. Detta återspeglas inte oväntat i kriminalstatistiken. I vårt land är det inte så länge sedan som den före detta ledaren för Socialdemokraterna, Mona Sahlin, krävde kvotering av riksdagens talarlistor. Sahlin hade nämligen upptäckt att män utnyttjar möjligheten till debatt oftare än riksdagens kvinnor. Istället för att uppmana sina medsystrar att sätta upp sig på talarlistorna, en rättighet som alla riksdagsledamöter har, tog Sahlin fasta på den statistiska diskrepansen och krävde att representationsproblemet skulle lösas med särskilda kvinnokvoter.