PISA (Programme for International Student Assessment) genomförs vart tredje år av OECD eller Organisation for Economic Co-operation and Development. I PISA 2025 deltog 38 OECD-länder plus 53 partnerländer eller länder som inte är OECD-medlemmar, men som deltar i PISA, och ekonomier som inte är självständiga stater. Syftet med PISA är att ge deltagarna ett faktaunderlag för åtgärder vars verkställande kan bidra till bättre fungerande utbildningssystem.
Källa: wipperfuerth.
Sverige i ett internationellt perspektiv
I PISA 2022 placerade sig Sverige på 19:e plats. Det var en försämring med tre placeringar från 2018. I PISA 2025 har Sverige ramlat ned till en med Tyskland delad plats 24/25.
Det ska sägas att OECD inte publicerar en officiell, sammanvägd totalpoäng. Om vi således vill veta hur de deltagande länderna är rangordnade måste vi räkna själva. I tabellen nedan har vi använt ett aritmetiskt genomsnitt av de tre kunskapsområdena.
| Rang | Land/ekonomi | Matematik | Läsning | Naturvetenskap | Snitt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | B-S-J-Z (Kina) | 612 | 527 | 597 | 578,67 |
| 2 | Singapore | 563 | 535 | 560 | 552,67 |
| 3 | Chinese Taipei | 546 | 508 | 540 | 531,33 |
| 4 | Macao (Kina) | 549 | 501 | 541 | 530,33 |
| 5 | Japan | 525 | 503 | 538 | 522,00 |
| 6 | Korea | 522 | 501 | 526 | 516,33 |
| 7 | Estland | 508 | 499 | 527 | 511,33 |
| 8 | Hongkong (Kina) | 522 | 480 | 496 | 499,33 |
| 9 | Storbritannien | 488 | 494 | 511 | 497,67 |
| 10 | Nya Zeeland | 480 | 497 | 509 | 495,33 |
| 11 | Kanada | 485 | 490 | 510 | 495,00 |
| 12 | Irland | 480 | 500 | 500 | 493,33 |
| 13 | Australien | 478 | 491 | 509 | 492,67 |
| 14 | Schweiz | 499 | 470 | 501 | 490,00 |
| 15 | Polen | 484 | 482 | 495 | 487,00 |
| 16 | USA | 463 | 490 | 502 | 485,00 |
| 17 | Finland | 469 | 474 | 504 | 482,33 |
| 18 | Österrike | 477 | 467 | 497 | 480,33 |
| 19 | Belgien | 480 | 466 | 490 | 478,67 |
| 20 | Tjeckien | 477 | 468 | 490 | 478,33 |
| 21 | Turkiet | 462 | 472 | 494 | 476,00 |
| 22 | Italien | 468 | 474 | 483 | 475,00 |
| 23 | Litauen | 470 | 464 | 488 | 474,00 |
| 24 | Sverige | 464 | 466 | 485 | 471,67 |
| 25 | Tyskland | 464 | 465 | 486 | 471,67 |
| 26 | Nederländerna | 483 | 441 | 485 | 469,67 |
| 27 | Danmark | 471 | 460 | 478 | 469,67 |
| 28 | Portugal | 460 | 462 | 482 | 468,00 |
| 29 | Frankrike | 458 | 456 | 483 | 465,67 |
| 30 | Slovakien | 469 | 448 | 475 | 464,00 |
B-S-J-Z (China) är PISA:s beteckning för de fyra kinesiska provinser som deltagit i PISA 2025: Beijing, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang.
Jämförelse med OECD-länder
Inte alla deltagande länder är medlemmar i Organisation for Economic Co-operation and Development. Frågan är därför hur väl Sverige står sig om vi jämför vårt land med OECD:s 38 medlemsländer. Även om OECD inte är en ren västklubb domineras organisationen av höginkomstekonomier med fria marknader och snarlika politiska system.
| Mått | OECD 2022 | OECD 2025 | Sverige 2022 | Sverige 2025 |
|---|---|---|---|---|
| Matematik | 472 | 463 | 482 | 464 |
| Läsning | 476 | 461 | 487 | 466 |
| Naturvetenskap | 485 | 482 | 494 | 485 |
| Treämnessnitt | 477,67 | 468,67 | 487,67 | 471,67 |
Vi ser här att Sverige tappade 16 poäng mellan 2022 och 2025.
Om vi rangordnar 20 OECD-länder efter det enkla genomsnittet av matematik, läsning och naturvetenskap, hamnar Sverige över OECD-genomsnittet 2025 för de tre kunskapsområdena och delar plats 19/20 med Tyskland.
| Rang | Land | Matematik | Läsning | Naturvetenskap | Snitt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Japan | 525 | 503 | 538 | 522,00 |
| 2 | Korea | 522 | 501 | 526 | 516,33 |
| 3 | Estland | 508 | 499 | 527 | 511,33 |
| 4 | Storbritannien | 488 | 494 | 511 | 497,67 |
| 5 | Nya Zeeland | 480 | 497 | 509 | 495,33 |
| 6 | Kanada | 485 | 490 | 510 | 495,00 |
| 7 | Irland | 480 | 500 | 500 | 493,33 |
| 8 | Australien | 478 | 491 | 509 | 492,67 |
| 9 | Schweiz | 499 | 470 | 501 | 490,00 |
| 10 | Polen | 484 | 482 | 495 | 487,00 |
| 11 | USA | 463 | 490 | 502 | 485,00 |
| 12 | Finland | 469 | 474 | 504 | 482,33 |
| 13 | Österrike | 477 | 467 | 497 | 480,33 |
| 14 | Belgien | 480 | 466 | 490 | 478,67 |
| 15 | Tjeckien | 477 | 468 | 490 | 478,33 |
| 16 | Turkiet | 462 | 472 | 494 | 476,00 |
| 17 | Italien | 468 | 474 | 483 | 475,00 |
| 18 | Litauen | 470 | 464 | 488 | 474,00 |
| 19 | Sverige | 464 | 466 | 485 | 471,67 |
| 20 | Tyskland | 464 | 465 | 486 | 471,67 |
Infödda elever och elever med invandrarbakgrund
Vi börjar med att jämföra svenska elever och elever med invandrarbakgrund.
| Status | Matematik 2022 | Läsning 2022 | NV 2022 | Matematik 2025 | Läsning 2025 | NV 2025 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Infödda elever | 498,98 | 508,98 | 515,93 | 481,72 | 490,69 | 507,56 |
| Andra generationen | 449,35 | 455,59 | 451,02 | 437,67 | 433,44 | 448,99 |
| Första generationen | 422,61 | 400,91 | 412,17 | 425,54 | 400,29 | 426,66 |
NV = naturvetenskap
Vi ser att infödda elever har de bästa resultaten i alla tre ämnen. Den enda positiva skillnaden är att första generationens invandrare har förbättrat sina resultat i matematik och naturvetenskap 2025. I övrigt försämrades resultaten för båda grupperna.
Var hamnar Sverige om vi jämför svenska elever med OECD:s 38 medlemsländers totala elevpopulationer?
| Plats | Land | Matematik | Läsning | Naturvetenskap | Snitt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Japan | 525 | 503 | 538 | 521,89 |
| 2 | Korea | 522 | 501 | 526 | 516,32 |
| 3 | Estland | 508 | 499 | 527 | 511,42 |
| 4 | Storbritannien | 488 | 494 | 511 | 497,72 |
| 5 | Nya Zeeland | 480 | 497 | 509 | 495,35 |
| 6 | Kanada | 485 | 490 | 510 | 495,07 |
| 7 | Sverige – infödda | 482 | 491 | 508 | 493,33 |
| 8 | Irland | 480 | 500 | 500 | 493,31 |
| 9 | Australien | 478 | 491 | 509 | 492,50 |
| 10 | Schweiz | 499 | 470 | 501 | 490,15 |
En sådan jämförelse landar Sverige på plats 7.
En orättvis betraktelse?
Men är inte vår jämförelse orättvis? Vi jämför ju infödda, svenska elever med andra länders totala elevpopulationer. Nej, inte nödvändigtvis. Invandringspolitik är nationella angelägenheter. Därför är det inte ointressant att veta hur invandring påverkar ett lands utbildningssystem. Jämförelser med andra länder är inte oviktiga, men de görs för helt andra syften. Vår jämförelse är i princip inte annorlunda än de som görs på det ekonomiska området.
Hur ska de försämrade testresultaten förklaras?
Vi ska ta vår utgångspunkt i en bild som nyligen publicerades på X av Sverigedemokraten Richard Jomshof.
Källa: Richard Jomshof
Sverige ramlat ned i PISA-rankningen. Det spelar ingen roll om vi jämför oss med alla deltagande länder eller endast OECD-medlemmar. Invandring har påverkat Sveriges PISA-placering negativt. Om det är det som Jomshof försöker säga, har han alltså rätt. Om han i stället menar att de försämringar som har ägt rum sedan PISA 2022 kan tillskrivas invandring, har han fel.
Låt oss se varför.
| Infödda | Invandrarbakgrund | Totalt | |
|---|---|---|---|
| Andel 2022 | 78,7 % | 21,3 % | 100 % |
| Andel 2025 | 76,9 % | 23,1 % | 100 % |
| PISA-genomsnitt 2022 | 507,96 | 432,09 | 491,77 |
| PISA-genomsnitt 2025 | 493,33 | 429,55 | 478,59 |
| Gruppförändring | −14,63 | −2,54 | — |
| Gruppförändringarnas bidrag till riksresultatet | −11,51 | −0,54 | −12,06 |
| Sammansättningseffekt | — | — | −1,12 |
| Förändring av riksgenomsnittet | — | — | −13,18 |
| Andel av total förändring | 87,4 % | 4,1 % | 8,5 % |
Infödda elevers försämrade resultat bidrog med cirka 11,51 poäng av det totala prestationstappet på 13,18 poäng, vilket motsvarar 87,4 procent. Elever med invandrarbakgrund tappade samtidigt cirka 2,54 poäng, vilket bidrog med cirka 0,54 poäng, motsvarande 4,1 procent.
Låt oss summera.
Invandringen har påverkat Sveriges PISA-resultat negativt. På den punkten har Jomshof rätt. Men siffrorna visar samtidigt att den klart största delen av resultatförsämringen mellan 2022 och 2025 beror på försämrade prestationer bland de infödda eleverna. Invandringen förklarar alltså en del av varför Sverige ligger där Sverige ligger i rangordningen, men den är inte huvudförklaringen till varför Sveriges PISA-resultat försämrades mellan 2022 och 2025.
Pojkar och flickor
Totalt deltog 6676 svenska elever i PISA 2025. Av dessa var 3265 flickor och 3411 pojkar. Låt oss först titta på hur pojkar och flickor fördelar sig på de tre kunskapsområdena.
| Kön | Antal | Matematik | Läsning | Naturvetenskap |
|---|---|---|---|---|
| Flickor | 3 265 | 463 | 487 | 491 |
| Pojkar | 3 411 | 465 | 447 | 479 |
| Skillnad pojkar – flickor | +2 | -41 | -12 |
Vi finner här ett tydligt mönster.
- Pojkar och flickor är jämstarka i matematik.
- Flickor är avsevärt starkare än pojkar i läsförståelse.
- Flickor har 12 poäng fler än pojkar i naturvetenskap.
Detta är medelvärden. Bilden blir delvis annorlunda om vi tittar på de 5 procent bästa prestationerna inom respektive kunskapsområde.
| Kunskapsområde | Flickor – topp 5 % | Pojkar – topp 5 % | Skillnad |
|---|---|---|---|
| Matematik | 617 | 634 | +17 pojkar |
| Läsning | 662 | 639 | +23 flickor |
| Naturvetenskap | 656 | 663 | +7 pojkar |
Flickorna har fortfarande ett stort övertag på läsområdet, men blir omkörda i matematik och naturvetenskap.
PISA 2025 efter kön och immigrantbakgrund
Låt oss nu summera vad vi vet i en tabell.
| Grupp | Antal | Matematik/placering | Läsning/placering | NV/placering | Snitt |
|---|---|---|---|---|---|
| Svenska pojkar | 2 463 | 484/13 | 472/19 | 503/13 | 486,3 |
| Pojkar med invandrarbakgrund | 657 | 435/43 | 400/57 | 434/53 | 423,0 |
| Svenska flickor | 2 350 | 479/16 | 510/3 | 512/8 | 500,3 |
| Flickor med invandrarbakgrund | 782 | 429/46 | 434/39 | 442/45 | 435,0 |
NV = naturvetenskap
Vi ser att skillnaden mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund är ungefär lika stor för pojkar som för flickor. Skillnaden i läsförståelse mellan pojkar och flickor återfinns bland svenska elever och elever med invandrarbakgrund. Svenska flickor presterar utomordentligt bra i läsförståelse. De knuffar ned Macao (Kina) och intar den tredje platsen i den internationella rangordningen. De slår också Hongkong i naturvetenskap och lägger beslag på en åttonde plats.
Kommande artikel
I nästa artikel om PISA 2025 ska vi se efter om vår inferentiella analys av PISA 2022 står sig.