PISA (Programme for International Student Assessment) genomförs vart tredje år av OECD eller Organisation for Economic Co-operation and Development. Syftet är att ge medlemsländerna ett faktaunderlag för åtgärder vars verkställande kan bidra till bättre fungerande utbildningssystem.
Källa: Nathan Cima.
PISA 2022
PISA-filer är enormt stora. Filen för 2022 innehåller drygt 684 miljoner celler. Vi har därför använt statistikprogrammet R. R hanterar stora datafiler utan problem. Med hjälp av R har vi filtrerat bort det i PISA 2022 som inte har med Sverige att göra. Resultatet är ett kalkylblad med drygt 6 miljoner celler.
Totalt deltog 5504 svenska elever i PISA 2022. Av dessa var 2763 flickor och 2741 pojkar. Vi ska göra två jämförelser:
- Svenskar och invandrare.
- Pojkar och flickor.
Men innan vi gör det ska vi kort kommentera debatten om PISA 2018.
PISA-raset
När resultaten från PISA 2018 blev tillgängliga talade dåvarande utbildningsministern och socialdemokraten Anna Ekström om “en glädjens dag”. Ekström hade goda skäl att vara uppspelt. De svenska testresultaten från tidigare omgångar hade lämnat mycket att önska.
Ekström:
Svensk skola fortsätter återtåget till kunskapsresultat i topp! Svenska 15-åringar presterar nu över OECD-genomsnittet i alla ämnen. De svenska resultaten är nu tillbaka på samma nivå som 2006, innan de började sjunka. En glädjens dag för lärare, elever och svensk skola.
I realiteten saknade siffrorna verklighetsgrund. Sverige hade, i strid med OECD:s regler, gallrat bort elever med utländsk bakgrund för att höja genomsnitten. Kritiken var hård och inför PISA 2022 lovade Sverige att skärpa sig. Vi ska därför kika lite närmare på hur det har gått för Sverige i PISA 2022.
Sverige in ett internationellt perspektiv
Låt oss titta på de 20 bästa testresultaten. Det ska sägas att OECD inte publicerar en officiell, sammanvägd totalpoäng, endast snitt för de olika kunskapsområdena. Det totala genomsnittet är alltså vår beräkning.
Sverige hamnar här på 17:e plats. Ekström sade att “De svenska resultaten är nu tillbaka på samma nivå som 2006”. Stämmer det? Det beror på vad vi menar med “genomsnitt”. OECD:s officiella genomsnitt, det snitt som bestämdes när PISA skapades år 1997 är 500 poäng. Sverige ligger tolv poäng under detta. En annan möjlighet är att Ekström syftar på faktiskt genomsnitt. Sverige skrapade ihop 488 poäng. Det aritmetiska medelvärdet för OECD-ländernas nationella resultat i PISA 2022 var 486 poäng. Sverige ligger två poäng över det snittet.
Svenskar och invandrare
PISA kodar deltagare på följande sätt:
Här är resultatet från PISA 2022:
Skillnaderna är stora:
- På samtliga tre kunskapsområden presterar andragenerationens invandrare omkring 54-62 poäng under infödda elever.
- Förstagenerationens invandrare presterar omkring 86-115 poäng under infödda elever.
Detta ger oss anledning att undra följande: Var hade Sverige hamnat i PISA-rankningen om vi endast hade använt infödda elevers skolprestationer? Låt oss ta matematik som exempel. Infödda elevers snittpoäng i matematik är 518,6. Med 518,6 poäng skulle Sverige hamna på plats 6 i OECD:s internationella matematikrankning. Det är en förbättring med hela elva placeringar.
Men denna jämförelse kan sägas vara orättvis, eftersom den jämför Sveriges infödda elever med andra länders hela elevpopulationer. Hade vår jämförelse stått sig om vi hade jämfört svenska elever med infödda elever i alla länder?
Vi hade hamnat på tolfte plats.
Vad hade hänt om vi i stället hade tittat på alla tre kunskapsområdena? Sverige hade då avancerat till en niondeplats. Det är en förbättring på hela åtta platser.
Niondeplats är en bra placering, men kanske inte en topplacering. De fem bästa länderna är alla asiatiska.
Vad lär vi oss av detta
Detta ger oss perspektiv på immigrationsdebatten. De som vill ha oreglerad invandring eller mer invandring, säger att Sverige behöver fler talanger. Men som vi har sett är det inte så enkelt. För att förstå varför ska vi göra ytterligare en jämförelse. Vi ska jämföra flickor och pojkars PISA-prestationer.
Pojkar och flickor
I ett patriarkaliskt samhälle förväntar vi oss att utbildningssystemet är så arrangerat att flickor presterar sämre än pojkar. Verkligheten är den omvända.
Flickorna presterar bättre än pojkarna på samtliga tre kunskapsområden. Skillnaden är obetydlig i matematik, liten i naturvetenskap och stor i läsförståelse. Det är här viktigt att hålla i minnet att detta är genomsnitt. Medelvärden ger oss begränsad information. Vi ser det om vi studerar standardavvikelserna (SD). De är större för pojkar.
Vad innebär det?
Det innebär inte att pojkar generellt presterar bättre än flickor, utan att pojkarna är fler i den övre och lägre delen av prestationsfördelningen. Det finns fler dumma pojkar än flickor och det finns fler smarta pojkar än flickor. Vi ser det om vi filtrerar bort 95 procent av alla PISA-deltagare och fokuserar på de fem procent bästa testtagarna.
Vi ser här att pojkar dominerar ytterligheterna.
Det ger upphov till en ny frågeställning.
Kan vi se något liknande i IQ-data? NLSY eller National Longitudinal Survey of Youth är en av världens mest använda longitudinella databaser inom samhällsvetenskap och arbetsmarknadsforskning. PISA ger oss ögonblicksbilder av situationen i de deltagande ländernas utbildningssystem, NLSY är långtidsuppföljning av samma ungdomar under flera decennier. PISA innehåller inget kognitivt test, NLSY79 innehåller däremot AFQT, ett omfattande kognitivt test som ligger mycket nära ett allmänt begåvningstest och som har använts i hundratals vetenskapliga studier.
Könsskillnader i IQ. NLSY 1979.
Vi ser här att genomsnittlig IQ är nästan densamma. Skillnaden är endast 0,49 poäng. Spridningen är emellertid större bland män. Män är överrepresenterade i båda ytterkanterna. Vi finner alltså samma mönster i NLSY 1979 som vi fann i PISA 2022. Män uppvisar större varians. De har större standardavvikelse och är överrepresenterade både bland de 5 procent högst presterande och bland de 5 procent lägst presterande.
Vi ser här varför det man inte bör nöja sig med medelvärden. Om man bara tittar på tabellen med genomsnitt ser man att flickor presterar något bättre i matematik och naturvetenskap. Pojkar är emellertid överrepresenterade bland de 5 % högsta resultaten i matematik och naturvetenskap, trots att flickorna har ett högre genomsnitt.
Vad har detta med immigration att göra? Frågan om immigration är bra eller dåligt för ett land beror på vilka som kommer. Oreglerad invandring eller den typ av invandring som vi har i vårt eget land Sverige är inte en talangjakt. Talangerna återfinns i IQ-kurvans högra svans. Det är skälet till att immigrationspolitik inte kan diskuteras på ett meningsfullt sätt utan referenser till nationell IQ. Vi återkommer till denna fråga i den sista artikeln i denna serie.
Kommande artikel
I denna artikel har vi diskuterat en rad frågor som ställts i relation till PISA 2022. Vi har hela tiden hållit oss på en deskriptiv nivå. I nästa artikel lämnar vi den deskriptiva statistiken för mätningar av statistiska samband.