Home » Okategoriserade

Category Archives: Okategoriserade

Ayaan Hirsi Ali, islam, kommunisthotet och kristendomen

Ayaan Hirsi Ali föddes i Somalia. Tjugotre år gammal flydde hon från ett arrangerat äktenskap till Nederländerna. Septemberattackerna mot New York och Washington 2001 chockade henne. Efter att ha läst Bertrand Russells Why I Am Not a Christian (1927) avsvor hon sig sin islamiska tro. Religioner baseras i slutändan på ängslan. Människor tror på Gud därför att de är rädda, inte därför att de har goda argument. Russell sade sig vara obekymrad för sin egen del. Det finns, förklarade han, ingen rationell anledning att tro på helvetets existens. Vi ska alla dö och våra kroppar ska ruttna.
Hirsi Ali skriver att hon upplevde Russells frispråkighet som befriande och att han övertygade henne om att ateism och sekularisering har svaren på alla livsfrågor. Hennes militanta islamism ersattes av en lika stridslysten ateism. Hon engagerade sig politiskt för det högerliberala partiet VVD eller Folkpartiet för Frihet och Demokrati. År 2005 utsågs hon av Time Magazine till en av världens 100 mest inflytelserika personer.
Ayaan Hirsi Ali arbetar på den konservativa, amerikanska tankesmedjan American Enterprise Institute.

Dawkins, Sayers, Ali

Richard Dawkins, Freddie Sayers, Ayaan Hirsi Ali. Källa: YouTube.

“Why I am now a Christian”

I en artikel på mediasajten Unherd i november 2023 förklarade Hirsi Ali att hon lämnat ateismen bakom sig och att hon numera är kristen. Artikelns titel, Why I am now a Christian, anspelade på Russells bok.
I Somalia hade Hirsi Ali varit en fanatisk medlem av det muslimska brödraskapet, övertygad om att islam har svaren på alla frågor. I Europa utvecklades hon till en fanatisk ateist, övertygad om att gudsförnekelse och sekularisering är lösningen på alla problem. Tjugo år senare säger hon sig vara kristen.
Hirsi Ali menar inte att kristendomen har svaren på alla problem som människor brottas med. Kristendomen kan emellertid lösa två problem, två mycket viktiga problem:

  • Västerlandet är hotat av kommunism och islamism. Om väst ska vinna denna strid, måste vi enas och enhet kräver starka värderingar. Kristendomen kan utrusta väst med sådana värderingar.
  • Människor behöver kristendomen för att kunna leva meningsfulla liv.

Hirsi Ali menar att ateism och sekularisering har lett till värderelativism, men i kristendomen finns objektiva värderingar. Ateism och sekularisering har fört med sig värdenihilism vilket har gjort det svårt för människor att finna en mening med sina liv. Kristendomen kan emellertid ge våra liv en mening.

Meningsproblemet

Hirsi Ali säger att hon under många år var övertygad om att sekularism och ateism har svaren på alla frågor. Hon tror inte det längre. Ateismen, skriver hon, kan inte besvara frågan “Vad är livets mening?”.

Frågan är, med andra ord, vad menar Hirsi Ali med “meningsfullt liv”?

De flesta människor anser att de lever meningsfulla liv. De har ett arbete som de trivs med, en familj att ta hand om, släkt och vänner att besöka. Allt detta ger livet mening.
När kristna talar om livets mening har de något helt annat i åtanke. Det som gör ditt liv meningsfullt är, sägs det, inte dina olika livsprojekt och relationer, utan den plan som Gud har för dig. Kristna förnekar inte att arbete och familj kan ge livet mening, men de anser att det även finns en annan mening, en djupare mening, en mening som erbjuder en långt större tillfredsställelse därför att den har en transcendental grund. Gud har en plan för dig. Det är när du upptäcker denna plan som ditt liv blir genuint meningsfullt. Hirsi Ali säger att hennes kristna tro inte endast har gett hennes liv ny mening, den har till och med eliminerat den depression som plågade henne i ett decennium.

Varför ska vi tro på detta?

När Hirsi Ali pressas på frågan om Guds existens, har hon inget att säga. Hon säger att det är upp till den enskilda individen att besvara frågan om Gud existerar. Upplevelsen av Guds närvaro eller existens är, hävdar hon, en strängt subjektiv erfarenhet. Det existerar inget objektivt svar på frågan. Guds existens är ett mysterium.
Vad innebär det? Det innebär, säger hon, att kristen tro måste baseras på ett beslut. Förnuftet kan inte bistå oss. Att bli kristen är inte ett rationellt arguments slutsats. Gudstro är produkten av ett beslut utan rationell grund.
Hirsi Ali påminner om den danske filosofen Sören Kirkegaard. Kirkegaard accepterade Kants kritik av det rena förnuftet och dess följdsats, att Guds existens varken kan bekräftas eller vederläggas. Vi är varelser som är bestämda att dö, men som längtar efter en evighet som efter Kant saknar rationellt fundament. Tro blir därför, fortsätter Kirkegaard, en fråga om mod. Utan kunskap och garanti måste vi våga språnget uti det okända och hoppas att vi där finner Gud.

Tre problem anmäler sig.

  • Hirsi Ali tror på Bibelns mirakler. Hon tror att jungfrufödslar är möjliga. Hennes kristendom är en i vilken Gud skapade kosmos och människan har en odödlig själ. Hon är övertygad om att om väst ska kunna stå emot kommunism och islamism, måste människor tro på detta. Detta är orealistiskt.
  • Men det är inte endast orealistiskt därför att jungfrufödslar är omöjliga. Ett kanske större problem är att den av Hirsi Ali eftersträvade nya enheten saknar fundament. Hon säger det själv: Kristen tro baseras på ett beslut utan rationell grund. Frågor är meningslösa eftersom det inte finns några svar. Hur hon har tänkt sig att rekrytera människor till en ideologi utan att argumentera för den förblir ett mysterium.
  • Hirsi Ali vill ena människor i väst, men om frågan om Guds existens inte kan avgöras kan olika människor inte endast dra olika slutsatser, det är helt i sin ordning att de gör det. Med andra ord: Hirsi Alis förslag är lika mycket ett argument för ateism som det är för religiositet.

Problemet med tredjepersonsperspektiv

Att förklara religioner är inte samma sak som att tro på dem. Förklaringar kräver tredjepersonsperspektiv, ideologisk övertygelse förutsätter förstapersonsperspektiv.
Låt oss kika på ett exempel.
Den franske sociologen Emile Durkheim hävdade i boken The Elementary Forms of the Religious Life (1912) att religioner inte primärt är teorier. Religiösa doktriner är ofta vaga och mångtydiga. Det är skälet till varför de är så lätta att kritisera. Varför är de vaga och mångtydiga? Durkheim svar var att de ska fylla en social funktion, inte ett intellektuellt syfte. Religioner har inte sanning som mål. Det är reglerna som är religionernas essens. Regler bidrar nämligen till social sammanhållning. Religioner handlar om social sammanhållning. Det är deras primära, sociala funktion. Deras karaktär av doktriner är av sekundär betydelse.
Hirsi Ali säger att vi behöver kristendomen för att kunna stå emot kommunism och islam. Hon skriver:

Det jag lärde mig från mina år med Muslimska brödraskapet var kraften i en förenande berättelse, inbäddad i islams grundläggande texter, för att attrahera, engagera och mobilisera de muslimska massorna. Om vi inte erbjuder något som är lika meningsfullt är jag rädd att urholkningen av vår civilisation kommer att fortsätta. Och lyckligtvis finns det ingen anledning att leta efter något nytt hopkok av medicinering och mindfulness. Kristendomen har allt.

I likhet med Durkheim betraktar hon kristendomen ur ett tredjepersonsperspektiv. Ingen människa blir dock religiös därför att han eller hon vill rädda västerlandet från kommunism och islam. Vi kan lika lite besluta oss för att tro på Gud för att stärka den sociala sammanhållningen som vi kan besluta oss för att tro att Ryssland är mindre än Danmark. Religiösa övertygelser fungerar inte på det sättet.

Slutord

Ayaan Hirsi Ali var en av världen mest kända ateister. Nu är hon praktiserande kristen och uppmanar andra människor i väst att följa hennes exempel med referens till hotet från kommunism och islam. Kristendomen kan, hävdar hon, förse väst med den nödvändiga värdeplattformen. De argument som hon anför vittnar emellertid om bristande insikt om vad som krävs för att mobilisera människor och om hur religiösa övertygelser fungerar.