Kommunismen hade som mål att krossa det traditionella samhället. Den var ett i grunden modernistiskt projekt. Vi finner spår av dess mentalitet i kommunistisk arkitektur, konst och kultur. Den nya socialistiska människan skulle leva i ett samhälle där byggnader, monument och kulturliv konfirmerade det socialistiska systemets moraliska överlägsenhet. Under socialismen skulle människor kunna blicka i alla väderstreck och få bekräftelser på det socialistiska samhällets och den socialistiska människans moraliska överlägsenhet.
Mamma, pappa, barn. Källa: Pixabay.
Den knepiga motivfrågan
Numera klagar människor inte över kapitalism och klassförtryck. Människor känner sig inte exploaterade, utan kränkta. Många förefaller dessutom vara övertygade om att det är möjligt att skapa ett samhälle som inte kränker någon. Vad detta innebär är ofta oklart. Är målet en moraliskt neutral miljö, dvs. en miljö i vilken det är omöjligt att bli kränkt? Är det ett samhälle i vilket alla tilltalar alla med ordet “hen”? Eller vill man skapa en miljö som inte är moraliskt neutral, utan som reflekterar vissa politiska värderingar? Det är ofta inte lätt att veta.
Ikea kritiseras för exkludering
En kvinna kritiserade härförleden Ikea för att exkludera “olika familjekonstellationer”:
Jag kände direkt att jag fick en klump i magen. Det finns så många olika familjekonstellationer, man kan inte förutsätta att alla ska bestå av en mamma och en pappa. Vissa har två mammor eller två pappor…
Ikea avlägsnade skylten med följande motivering: “Skyltarna upplevdes som exkluderande och det är självklart inget vi vill förknippas med.” Ikeas reaktion är inte svår att förstå. Företaget vill inte stöta sig med olika kundgrupper. En annan fråga är om den klagande kvinnan verkligen menade allvar med sitt klagomål. Låt oss göra ett tankeexperiment.
Tävlingsdags!
Vår fiktiva tävling går ut på att man ska gissa familjekonstellation. Eftersom vi vill att de tio familjerna ska representera ett tvärsnitt av landets familjer är de slumpmässigt utvalda. Tre alternativ gives:- Mamma, pappa, barn
- Man, man, barn
- Kvinna, kvinna, barn
Tävlingen går till på följande sätt. De tio familjerna befinner sig bakom ett draperi. De tävlande kan alltså inte se dem. Deltagarna börjar med att gissa hur den första familjekonstellationen ser ut. Familjen kommer därefter fram och publiken kan se om de tävlande gissade rätt eller fel. Rätt svar belönas med 100 000 kronor. Ett felaktigt svar medför ett avdrag på 100 000 kronor. Två rätta svar ger alltså 200 000 kronor. Ett rätt svar och ett felaktigt svar ger noll kronor. Antag att den klagande kvinnan hade deltagit i vår tävling. Finns det någon som på fullt allvar tror att hon hade gissat annat än att samtliga familjer består av mamma, pappa och barn? Nej, det gör det inte och skälet är uppenbart. För det första: de flesta familjer består av mamma, pappa, barn. För det andra: hundratusentals kronor hade stått på spel. Kvinnan hade naturligtvis gjort exakt samma sak som Ikea gjorde med sin skylt: försökt maximera vinsten.
Dygdsignalering
Dygdsignalering används när en individ vill demonstrera sin moraliska överlägsenhet på ett indirekt sätt. Om kvinnan hade sagt “Jag bryr mig mer om homosexuella än andra”, hade hon blivit utskrattad. Dygdsignalering är en form av indirekt skrävel. Istället för att öppet tillstå att man är moraliskt överlägsen, häcklar man sina medmänniskor med hänvisning till deras bristfälliga moral. Dygdsignalering är populärt därför att det inte kostar något eller är förenat med en risk. I realiteten är dygdsignalerare naturligtvis inte annorlunda än andra. De är moraliska posörer och det räcker med att sätta en prislapp på deras fina övertygelser för att de ska nyktra till.