Den bibliska berättelsen om Sodom och Gomorra beskriver hur Gud dränker två städer i eld och svavel med hänvisning till invånarnas syndfulla leverne.
Jordan Peterson tolkar denna myt i sekulära, psykologiska termer.
John Martins Sodom and Gomorrah. Källa: Wikimedia.
Paretoprincipen och människors lika värde
Om man vill ta reda på vad människor har för åsikter i en fråga, kan man göra på två sätt. Man kan ställa frågor till dem. En annan möjlighet är att man studerar människors beteenden.
Ett skäl till att den sistnämnda metoden ibland är lämplig är att människor emellanåt säger en sak, men gör något helt annat.
Moderna människor säger gärna att alla människor har samma värde även om de är olika. Problemet är att detta är en uppfattning som de ofta inte agerar ut. Det finns en anledning till att vi säger “Våra barn, andras ungar”.
Det kan därför vara instruktivt att vända på tesen och istället ställa frågan om olikheter kanske gör människor olika mycket värda. Kommentarerna om den nyligen avlidne brittiske fysikern Stephen Hawking kan tjäna som exempel.
Storbritanniens premiärminister Theresa May talade för många när hon skrev på Twitter att Hawking var en “briljant och enastående tänkare”.
Problemet är naturligtvis att ytterst få människor är briljanta och enastående tänkare. Likväl var det Hawkings genialitet som människor hyllade. Man hedrade det som var atypiskt, det som skilde honom från oss andra, inte det som han hade gemensamt med resten av mänskligheten.
Det är också det som är problemet.
Om vi betraktar människan ur ett strikt vetenskapligt perspektiv, vilket var vad Hawkings beundrare gjorde, och följaktligen behandlar människan som en empirisk varelse, dvs. som ett djur som är underkastat den naturliga selektionens lagar, finns det mycket som talar för att människor inte är lika mycket värda.
Detta empiriska faktum har formaliserats i den så kallade Paretoprincipen. De flesta mänskliga egenskaper kan beskrivas med en normalfördelningskurva. Intelligens är ett exempel, vikt är ett annat.
Väldigt få människor är extremt feta eller exceptionellt magra. De flesta befinner sig någonstans i mitten på skalan.
Det finns dock undantag och det är verksamheter i vilka kreativitet spelar en viktig roll. Paretoprincipen eller den så kallade 80/20-regeln säger att i verksamheter i vilka kreativitet spelar en viktig roll kommer 20 procent av de verksamma att stå för 80 procent av produktionsresultatet. En minoritet av forskare kommer således att producera majoriteten av forskarrapporterna. En liten grupp av musiker kommer att sälja lejonparten av all musik. Ett fåtal författare kommer att sälja nästan alla böcker.
Nazismen som exempel
Frågan är alltså varifrån tesen om människors lika värde kommer. Peterson menar att den har bibliskt ursprung. Den är ytterligare ett exempel på hur vi moderna människor, ateister och troende, lever i kristendomens skugga.
I kristendomen antas människor vara lika mycket värda därför att de har en immateriell och därför oförstörbar själ.
Moderna människor tror inte på existensen av en odödlig själ, likväl bär det dem emot att betrakta människor som olika mycket värda.
Vi ser det i debatten om nazismen. I Hitlertyskland deklarerade staten att vissa människor var mer värda än andra. Till grund för den statliga politiken var idén att människan är ett simpelt djur och som sådant underkastat den naturliga selektionens lagar.
Problemet med denna politik var inte endast de tyska nationalsocialisternas definition av begreppet “människovärde”, utan föreställningen att begreppet kan definieras uttömmande i sekulära termer.
Idén om att individer har oförytterliga rättigheter, att till och med dömda mördare har rättigheter, baseras på en biblisk premiss.
Det är, av lätt insedda skäl, inte enkelt att artikulera denna premiss, men den bär likheter med den kristna idén: individen förmodas ha rättigheter som inga lagar, regler och politiker kan ta ifrån henne.
Detta är också en förklaring till varför människor ofta säger en sak, men gör något annat. Vi betraktar människan ur två, oförenliga perspektiv. Det är inte självklart att tesen att människan är en produktion av naturlig evolution är förenlig med tesen att människor har ett unikt, kanske transcendent värde.
Vår moderna vetenskapliga civilisation lever i kristendomens skugga.
Sodom och Gomorra
Enligt den traditionella tolkningen av berättelsen om Sodom och Gomorra handlar den om homosexualitet: Gud brände ner de två städerna därför att det förekom homosexualitet bland invånarna.
I Petersons sekulära tolkning blir bilden av händelseförloppet annorlunda.
Problemet med Sodom och Gomorra var inte homosexualitet. Berättelsen beskriver en folkmassa som försöker bryta in sig i Lots hus i syfte att våldta två av hans manliga gäster. Problemet var inte homosexualitet, utan att den samhälleliga moralen hade kollapsat med förlorad impulskontroll som en av många negativa konsekvenser. Guds beslut att bränna ner Sodom och Gomorra till grunden är en metafor för en civilisationskollaps.
Det växandet eländet i de två städerna är en metafor för den växande nihilismen i vår tid.
Offrets nödvändighet
Civilisationer baseras på impulskontroll. De förutsätter människor som kan skjuta upp det omedelbara tillfredsställandet av behov för att istället planera för morgondagen. Offret är centralt i de bibliska berättelserna. Det är tack vare att människan lärt sig kontrollera sina impulser och att tänka långsiktigt som hon har kunnat göra framsteg och bygga civilisationer.
Nästa artikel
I den avslutande artikeln i denna serie om Jordan Petersons sekulära tolkning av de bibliska berättelserna ska vi titta lite närmare på berättelsen om Abraham och Isak.