Den 8 mars lanserade Socialdemokraternas partisekreterare Marita Ulvskog det feministiska nätverket Feministas. De 12 september attackerade aktivister från Feministas Club Privé i Stockholm. Klubbens personalchef berättar för Aftonbladet:
Helt plötsligt började de kasta flaskor. En krossades mot min armbåge, en annan mot min höft. Sedan var det någon som slog av ett paraply mot mitt huvud, säger han. Plötsligt hörde jag tre höga “donk”. När jag vänder mig om ser jag hur en kvinna slår min kollega i huvudet med en flaska. Han får flera djupa sår och blodet formligen sprutar ur huvudet på honom. Han fick sy närmare 40 stygn.
Sexton kvinnor och åtta män anhölls misstänkta för grov misshandel. När Ulvskog fick frågan varför hon döpt nätverket till “Feministas”, svarade hon “att vi längtar efter mer tango och mindre foxtrot”. Det är nog en sanning med modifikation. Ulvskogs inspiration kommer från Nicaragua. Sandinistas blev Feministas därför att socialdemokrater alltid har haft ett problem att förhålla sig kritiska till centralamerikanska vänsterdiktaturer.
Två veckor efter bataljen utanför Club Privé visade statstelevisionen ett program i vilket företrädaren för landets största feministiska organisation sade att män är djur. ROKS-skandalen var ett faktum. Nu är det nybildade Feministiskt initiativ som är ute i det politiska blåsvädret.
Feministiskt initiativ
Feministiskt initiativ leds av bland andra förre vänsterledaren Gudrun Schyman. Organisationen bildades i april månad med det uttalade syftet att samla kvinnor med feministiska åsikter. Nu har FI meddelat att man dessutom tänker ställa upp i det kommande riksdagsvalet. Den första Sifo-undersökningen visade på ett överraskande stort stöd för FI. Hela 13 procent av de tillfrågade sade att de kunde tänka sig att stödja organisationen. FI hade det största stödet bland vänsterpartister och LO-medlemmar. I den senaste Sifo-undersökningen har FI dock tappat nästan allt stöd. Organisationen ingår nu i den grupp av småpartier som tillsammans samlar nästan 3 procent av väljarkåren.
Men vad är Feministiskt initiativ? Ebba Witt-Brattström, som var med och grundade FI, har sagt att FI inte är en socialistisk rörelse. Det är ett intressant uttalande, inte minst med tanke på att Witt-Brattström själv är socialist. På 70-talet var Witt-Brattström med och grundade feministorganisationen Grupp 8. Det var Grupp 8 som lanserade parollen “Det personliga är politiskt”.
Nu hävdar Witt-Brattström att hon inte längre kan stödja FI på grund av att organisationen är för vänstervriden. “Jag är trött på att kallas för heterosexuell borgarkärring”, säger hon. Alltså: vad vill FI?
Tokstollar eller extremister?
Enligt företrädare för Feministiskt initiativ är FI alltså ingen socialistisk organisation. Istället säger man att FI är en feministisk organisation. Det är “cyniskt och respektlöst att misstänkliggöra mig för att använda feminismen för att driva vänsterpolitik”, säger Gudrun Schyman och fortsätter:
Ur ett feministiskt perspektiv skulle en borgerlig regering med en feministisk inriktning vara bättre än en vänsterregering som saknar feministisk profil.
Frågan är dock om Schyman håller sig till sanningen. I Vänsterpartiets politiska program “Feminism och socialism” framhålls det att feminism är en förutsättning för socialism:
Socialismen är vårt mål, och feminismen ett av våra medel för att nå dit. Det handlar inte enbart om social och ekonomisk rättvisa utan också om att männen måste avstå från den makt och de privilegier som de har fått genom att låta sig inordnas i den patriarkala maktstrukturen och bli en del av den. Först då kan verklig socialism råda … Det är den insikten som har fått vänsterpartiet att ta ställning för feminismen.
Uttryckt på ett annat sätt: Schyman är feminist därför att hon kämpar för ett socialistiskt Sverige. Utan feminism, ingen socialism. Låt oss av den anledningen titta lite närmare på vilka åtgärder en feministisk, borgerlig regering skulle bli tvingade att vidta för att tillfredsställa Schyman. FI vill ha kvoterad familjeförsäkring. FI kräver att staten skall tvinga börsnoterade företag att ta in kvinnor i styrelserna. Kollektivtrafiken skall byggas ut. Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön skall införas. Monarkin skall avskaffas. Jämställdhetslagar skall genomtrumfas även om de äventyrar den ekonomiska tillväxten. Förskola och fritids skall vara gratis. Kvinnor skall inte behöva ödsla mer än 15 minuter för att nå alla viktiga samhällsfunktioner. FI vill också att planekonomi skall införas inom lönepolitiken. Tiina Rosenberg vill höja kvinnors löner genom att, som hon säger, “sänka lönerna för Skandiacheferna”. Enligt Rosenberg borde ingen få tjäna mer än 50 000 kronor:
Dom lösningar som jag funderat passar inte att säga i tv, därför att jag kan tänka mig ganska, ganska så drastiska lösningar på den här punkten.
FI vill ha allmän amnesti för alla utlänningar som vistas olagligt i Sverige, oavsett om de har flyktingskäl eller inte.
Schymans försäkran att FI inte är en vänsterorganisation är alltså rent trams. Flertalet av FI:s förslag har en klar vänsterprofil. Gudrun Schyman vill, i likhet med Rosenberg, avskaffa kapitalismen därför att den leder till förtryck av kvinnor. Rosenberg var så entusiastisk under FI:s årsmöte att hon, enligt Dagens Industri, inte kunde låta bli att skandera “Leve marxismen!”.
I tidskriften NIKKmagasin (1/2003) beskriver Rosenberg sig på följande sätt:
Men jag är också en gammal revolutionär med rötter i Kommunistisk ungdom, i finsk arbetarklass och betongförort och inte alls främmande för att bråka, säger hon. För mig är forskning och undervisning en fortsättning på ungdomens aktivism där ifrågasättande av det normala och rådande går igen.
Inte alla av FI:s förslag och idéer är dock direkt kopplade till socialismen som politisk ideologi. Enligt (lesbiska?) Tiina Rosenberg är kvinnor som ligger med män “könsförrädare”. Åtminstone hävdar kollegan Witt-Brattström att hon har sagt det. Om Rosenberg hade sagt att vita kvinnor som har sex med svarta män är rasförrädare, hade hon blivit anklagad för nazism och åtalad för hets mot folkgrupp. Men eftersom Rosenberg är (lesbisk?) feminist är det ingen som höjer på ögonbrynen. Kanske är det dags att införa ett nytt ord i svenska språket: feministnazist?
FI kräver att dopnamn skall vara könsneutrala. En flicka skall kunna heta Nils och en pojke skall kunna heta Margareta. Dessvärre framgår det inte vad det är för poäng med förslaget. Förmodligen är det ett instrument med vars hjälp FI tror sig kunna utplåna skillnaderna mellan män och kvinnor. Nuförtiden är ju alla könsskillnader som inte är kompatibla med den feministiska ideologin per definition sociala konstruktioner. Man undrar: är Schyman besviken på det sk. samhället därför att det inte tillät henne att döpa dottern Anna till Ulf?
Rosenberg vill avskaffa äktenskapet därför att det är heteronormativt och “handlar om ägande” istället för “kärlek och samlevnad”. Detta är naturligtvis dumheter. Från det faktum att ett och annat äktenskap handlar om ägande följer naturligtvis inte att inga äktenskap handlar om “kärlek och samlevnad”. Rosenberg vill istället att det skall vara möjligt för fler människor än två att leva i sexuella relationer. Naturligtvis skall denna frihet begränsas för män som inte skall tillåtas att ha flera hustrur. Enligt Monica Amante har män en kollektiv skuld för att kvinnor utsätts för våld. Anser Amante, som är invandrare, även att Sveriges invandrarkollektiv bör ställas till svars för att invandrare är överrepresenterade i kriminalstatistiken? Rosenberg kunde inte låta bli att uttrycka glädje över att Påven dog. Blev hon lika glad när amerikanerna fångade Iraks diktator Saddam Hussein?
Ibland är det dock svårt att låta bli att dra på smilbanden. FI:s Maria Jansson gjorde ett, enligt henne själv, “könspolitiskt viktigt ställningstagande” när hon sade att problemet med monarkin är att den är en “väldigt heteronormativ institution”. Enligt Schyman har många kvinnor inte råd att skaffa sig en egen bostad. Följden blir att de blir beroende av en man. Det beror, enligt Schyman, på att Sveriges bostadspolitik är patriarkal. Följande konversation utspelades mellan TV:4:s Lennart Ekdahl och FI:s Susanne Linde:
LE: Din kollega Tiina Rosenberg tycker att kapitalismen borde avskaffas. Vad säger du om det?
SL: Det låter väl bra, tihi.
LE: Men vad skulle vi i så fall ha i stället?
SL: Vad du ställer frågor! Tihi! Jag vet ju inte allt ännu. Tihi!
LE: Vad tycker du om tillväxten?
SL: Du ställer så svåra frågor! Tihi. Den kan väl bli bättre kanske. Tihi!
Susanne Linde är sjukskriven för utbrändhet. Aftonbladet:
Men enligt egen utsago har Susanne Linde inte jobbat alls på nära fyra år. Hennes arbetsgivare och försäkringskassan har under hela denna långa tid inte hittat någonting som Susanne Linde kan göra. Inte ens ett par timmar i veckan.
Sjukskrivningen har inte hindrat Linde från att arrangera föreläsningar för Schyman, driva ett företag och delta i bildadet av ett politiskt parti. Är det detta som feminister syftar på när de säger att “Kvinnor kan”?
När Devrim Mavi fick frågan om FI:s politik inte kan medföra problem, svarade hon “Jag vet inte. Jag har inte tänkt på det alls”.
Kiss- och bajshumor
Under FI:s årsmöte framträdde gruppen Radical Cheerleaders. Radical Cheerleaders är en feministisk grupp och sjöng bland annat “Jag hatar dig jävla man”, “Jag ska slita dig i stycken”. Fullt i klass med förre ROKS-ordförandens uttalande att män är djur. Schyman njöt naturligtvis av “underhållningen”, som hon kallade den. Annat ljud i skällan hade det förmodligen blivit om Tiina Rosenberg hade kommit på någon i den finska delegationen att förtära en Nogger, för det vet vi ju numera alla vad det ordet betyder. En annan av gruppens ramsor lyder såsom följer:
O-N-A-N-I
(Link-ping)
O-N-A-N-I
Vi kan inte låta bli
F-I-T-T-A
Detta gör vi varje da’
Vi njuter utan kukar, utan män
Själva kommer vi igen och igen
Lär känna din kropp och ditt eget kön
Slappna av och släpp ut ett stön
(gruppen stönar)
Bravo brudar, så ska det låta
Vi kan också vara riktigt kåta
F-I-T-T-A
Detta gör vi riktigt bra
O-N-A-N-I
Alla borde, även ni
Vi får väl se om FI och dess sympatisörer har växt ur kiss-och-bajsstadiet fram till valet.
Pirata Radical Cheerleaders är en systergrupp till Radical Cheerleaders. En av medlemmarna i gruppen kallar sig för “Kakan”. Enligt DN är hon “lesbisk radikalfeminist och förespråkar könsseparatism och våld mot män.” Under en spelning utbryter en konflikt i gruppen. Kakan ogillar en ramsa med bisexuell anspelning (“I don´t have to make a choice. I like girls and I like boys. Tits and dicks are just as nice …”). Följande är ett direkt citat från DN:
Jag vill inte vara med på den här. Vi borde vara mer radikala. Om nittio procent av alla är heterosexuella borde vi bara köra flatramsor! Dicks är inte lika bra som chicks!
– Men jag skrev den här för att jag fick så mycket skit av alla när jag blev kär i Jacob, protesterar Elina.
– Det är ett problem. Att man inte får bli kär i vem man vill. Att alla sa: Men vad då, är inte du flata?
Matilda, “Kapten Klitta”, griper in.
– Jag tycker inte den är heteronormativ. Den ifrågasätter totalt konceptet att man ska ha en bestämd sexualitet.
Det kan inte vara lätt att tillhöra de feministiska, eller skall vi kanske säga, lesbiska stormtrupperna. Pirata Radical Cheerleaders deltog på Internationella kvinnodagen på Stockholms stadsmuseum. Statssekreterare Gunilla Thorgren talade och TCO sponsrade. Gruppen har också underhållit LO-distriktet i Stockholms län. I programbladet beskrevs Pirata Radical Cheerleaders som “en tjejgrupp som tar cheerleading till nya höjder och gör ett obetalbart uppträdande”. Man undrar om TCO:s och LO:s medlemmar är informerade om att deras medlemsavgifter används till dylikt trams.
Framtiden
Feministiskt initiativ är inte endast en vänsterorganisation, FI är också, liksom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, ett barn av vår postmoderna samtid. FI skäms inte över att dess idéer är flummiga, orealistiska och, i vissa fall, extremistiska. FI är primärt en organisation för exhibitionister och desillusionerade kommunister. Om det finns ett centrum för dålig smak och politisk inkompetens i Sverige, är det FI.
Men FI:s framtida utveckling är också intressant. ROKS hade stöd från regering och riksdag. Det var inte det politiska etablissemanget som sänkte Ireen von Wachenfeldts organisation, utan sensationslystna medier. Anledningen till att ROKS var så stöddiga och så oförsonliga i sin kritik av det sk. manssamhället var att de visste att de hade den politiska elitens stöd. Anledningen till att Wachenfeldt vågade säga att män är djur var inte att hon är utrustad med ett mod som överstiger de flesta människors mod, utan att hon tog för givet att hon i huvudsak skulle få medhåll. De senaste veckornas begivenheter tyder på att FI lider av samma hybris.
Ett FI i riksdagen hade varit en katastrof. Inte därför att Sverige hade omvandlats till en feministisk bananrepublik, utan därför att en framgång för FI hade varit en indikator på att Sverige håller på att förlora tron på sig själv som ett rationellt samhälle.