När Harry Miller fick ett besök av polisen, frågade han vad de ville. “Har jag gjort mig skyldig till ett brott?” Poliserna svarade “Nej”, de sade att han hade begått en icke-kriminaliserad hathandling. Syftet med besöket var “to check his thinking”. Vad hade Miller gjort? Han hade skrivit följande på X:

I was assigned mammal at birth, but my orientation is fish. Don’t mis-species me.

En kvinna fick polisbesök på grund av att hon i en YouTubevideo, enligt konstaplarna, hade uttryckt sig “otrevligt mot pedofiler”. Poliserna medgav att de inte hade tittat på den av kvinnan uppladdade videon, men de sade att de hade rapporterat den som ett hatbrott ändå eftersom den person som hade polisanmält videon hade känt sig kränkt.
Ett par fick besök av fem poliser efter det att de hade kritiserat skolledningen på dotterns skola.
En skoladministratör fick polisbesök efter det att hon kritiserat politiker tillhörande regeringspartiet.
En man arresterades med hänvisning till att han hade retweetat ett inlägg på X. När han frågade varför, svarade polisen:

Because someone has obviously been caused anxiety based upon your Social Media Post – that’s why you’re arrested.

Brittisk polis utdelade en varning till en man som hade uppmanat någon att “Prata engelska”. När han frågade varför, svarade polisen att det kan utgöra ett hatbrott.

Tusentals britter har blivit uppsökta i sina hem av poliser och beordrade att radera inlägg på X eller videos på YouTube. Den brittiska regeringen har till och med hotat att begära människor som uttryckt sig i strid med brittisk lagstiftning, men som inte är brittiska medborgare, utlämnade till den Storbritannien.

Källa: ChatGPT.

I väntan på bussen

Du står och väntar på bussen. Under tiden funderar du på ett matematiskt problem. Det är ett svårlöst problem. Du sträcker på dig och sluter dina ögon för att stärka din koncentrationsförmåga. Plötsligt hör du en röst. Du öppnar ögonen och upptäcker att det står en polis framför dig. Han frågar vad du gör. Du svarar att du väntar på bussen. Han säger att han har noterat att du blundade och frågar dig om du bad en bön. Du frågar “Hurså?”. Han informerar dig om att det finns en abortklinik i närheten och att det är förbjudet att be i närheten av abortkliniker. Du säger: “Spelar det någon roll? Ingen kan veta vad som pågår i mitt huvud”. Polisen svarar att han har utbildats i att tolka kroppsspråk och att ditt kroppsspråk indikerar bön. Han upprepar att om du befinner dig nära en abortklinik och ber kan du bli arresterad för att ha utfört en kriminell hathandling. Du frågar vad han menar med “nära” och han svarar “150 meter”. Du invänder: “Antag då att det är 151 meter till kliniken”. Han svarar: “Då kan du bli misstänkt för att ha utfört en icke-kriminell hathandling”.

Vad är en hatincident?

Brittisk lag innehåller två kategorier av så kallade “hatincidenter”:

• Icke-kriminella hatincidenter.
• Kriminella hatincidenter.

En icke-kriminell hatincident är inte ett brott i juridisk mening. Man kan alltså inte bli arresterad för att ha utfört en icke-kriminell hatincident. Begreppet är moraliskt. Om polisen misstänker att du har utfört en icke-kriminaliserad hathandling, kommer du att bli förhörd. Eventuellt blir du också registrerad i en nationell databas för icke-kriminaliserade handlingar. Om du vägrar låta dig förhöras, blir du arresterad. Här är den officiella definitionen:

A non-crime hate incident (NCHI) means an incident or alleged incident which involves or is alleged to involve an act by a person (“the subject'” which is perceived by a person other than the subject to be motivated – wholly or partly – by hostility or prejudice towards persons with a particular characteristic.

Definitionen består av två delar.

• Den första delen gör en distinktion mellan verklighet och förment verklighet (“an incident or alleged incident”).
• Den andra delen underminerar samma distinktion därför att den likställer verklighet med tolkad verklighet (“which is perceived by a person”).

Med andra ord: Om du säger något som en annan person uppfattar som kränkande, spelar det ingen om din avsikt var att kränka eller inte, det enda som har betydelse är den andra personens tolkning av det sagda. Detta leder till en paradox: Du kan inte försvara dig. Den som känner sig kränkt har tolkningsföreträde.

Kriminella hatincidenter är, till skillnad från icke-kriminella hathandlingar, brottsliga. Vad är då en kriminell hatincident?

A hate crime is any criminal offence which is perceived by the victim or any other person to be motivated by a hostility or prejudice based one or more protected characteristics.

Vi ser här att definitionerna av de två begreppen är i det närmaste identiska. Frågan är därför hur polisen kan skilja olika gärningsmän åt. Hur vet man om en person har begått en kriminell eller icke-kriminell hathandling? Svaret på den frågan är att man inte vet. I slutändan är det den kränkte som har tolkningsföreträde.

Brott och icke-brott

Antag att du rånar en bank. Du flyr i bil, men en kvicktänkt bankkund noterar bilnumret och vidarebefordrar informationen till polisen. Polisen arresterar dig. Man hittar en säck med sedlar i ditt garage. Där står också bilen. Bilnumret överensstämmer med den information som har delgivits polisen. Dessutom hittar man ett vapen som liknar det som bankrånaren använde. Nu är du illa ute och skälet är att dessa observationer binder dig till brottet.

Hatbrott och NCHI:s är, som vi har sett, annorlunda.

Kriteriet är här hur en handling uppfattas av en person. I fallet med bankrånet har vi objektiv evidens (en säck med pengar, ett bilnummer, ett vapen), men när hatbrott och NCHI fastställs är kriterierna subjektiva.
Under normala omständigheter bestäms din offerstatus av evidens. Det faktum att en person hävdar sig vara ett brottsoffer, gör inte vederbörande till ett brottsoffer. Anspråket måste stödjas av extern evidens. Hatbrott och NCHI kräver emellertid ingen extern evidens. Polisen ska behandla den som säger sig vara ett offer som ett offer.

Slutord

Diktaturer opererar med lagar som är vaga. De använder lagar som ger utrymme för subjektiva tolkningar och selektiv tillämpning. Sådana lagar ger polisen rätt att arrestera människor utan att brottsmisstanke föreligger. Fria samhällen styrs genom lagar. Tydliga lagar. När människor inte vet vad som är tillåtet respektive förbjudet, börjar de bete sig som om allting är straffbart. De börjar censurera sig själva. Diktaturer baseras på medborgarnas rädslor och rädslorna är en funktion av det faktum att människorna inte vet med säkerhet vad de får och inte får göra.
Storbritannien är numera en kvasidiktatur. Det land som gav världen representativ demokrati och fria marknader, vetenskap och Shakespeare liknar numera en Monty Pythonsketch. Det är djupt tragiskt. Den demokratiska ramen existerar förvisso, men den politiska överklassen är numera extremt intolerant mot de människor som föder den.