PISA 2025. Deskriptiv analys

15 September 2026

PISA (Programme for International Student Assessment) genomförs vart tredje år av OECD eller Organisation for Economic Co-operation and Development. I PISA 2025 deltog 38 OECD-länder plus 53 partnerländer eller länder som inte är OECD-medlemmar, men deltar i PISA, och ekonomier som inte är självständiga stater. Syftet med PISA är att ge deltagarna ett faktaunderlag för åtgärder vars verkställande kan bidra till bättre fungerande utbildningssystem.

Källa: wipperfuerth.

Sverige i ett internationellt perspektiv

I PISA 2022 placerade sig Sverige på 19:e plats. Det var en försämring med tre placeringar från 2018. I PISA 2025 har Sverige ramlat ned till en med Tyskland delad plats 24/25.
Det ska sägas att OECD inte publicerar en officiell, sammanvägd totalpoäng. Om vi således vill veta hur de deltagande länderna är rangordnade måste vi räkna själva. I tabellen nedan har vi använt ett aritmetiskt genomsnitt av de tre kunskapsområdena.

Rang	Land/ekonomi	Matematik	Läsning	Naturvetenskap	Snitt
1	B-S-J-Z (Kina)	612	527	597	578,67
2	Singapore	563	535	560	552,67
3	Chinese Taipei	546	508	540	531,33
4	Macao (Kina)	549	501	541	530,33
5	Japan	525	503	538	522,00
6	Korea	522	501	526	516,33
7	Estland	508	499	527	511,33
8	Hongkong (Kina)	522	480	496	499,33
9	Storbritannien	488	494	511	497,67
10	Nya Zeeland	480	497	509	495,33
11	Kanada	485	490	510	495,00
12	Irland	480	500	500	493,33
13	Australien	478	491	509	492,67
14	Schweiz	499	470	501	490,00
15	Polen	484	482	495	487,00
16	USA	463	490	502	485,00
17	Finland	469	474	504	482,33
18	Österrike	477	467	497	480,33
19	Belgien	480	466	490	478,67
20	Tjeckien	477	468	490	478,33
21	Turkiet	462	472	494	476,00
22	Italien	468	474	483	475,00
23	Litauen	470	464	488	474,00
24	Sverige	464	466	485	471,67
25	Tyskland	464	465	486	471,67
26	Nederländerna	483	441	485	469,67
27	Danmark	471	460	478	469,67
28	Portugal	460	462	482	468,00
29	Frankrike	458	456	483	465,67
30	Slovakien	469	448	475	464,00

B-S-J-Z (China) är PISA:s beteckning för de fyra kinesiska provinser som deltagit i PISA 2025: Beijing, Shanghai, Jiangsu och Zhejiang.

Jämförelse med OECD-länder

Inte alla deltagande länder är medlemmar i Organisation for Economic Co-operation and Development. Frågan är därför hur väl Sverige står sig om vi jämför vårt land med OECD:s 38 medlemsländer. Även om OECD inte är en ren västklubb domineras organisationen av höginkomstekonomier med fria marknader och snarlika politiska system.

Mått	OECD 2022	OECD 2025	Sverige 2022	Sverige 2025
Matematik	472	463	482	464
Läsning	476	461	487	466
Naturvetenskap	485	482	494	485
Treämnessnitt	477,67	468,67	487,67	471,67

Vi ser här att Sverige tappade 16 poäng mellan 2022 och 2025.

Om vi rangordnar 20 OECD-länder efter det enkla genomsnittet av matematik, läsning och naturvetenskap, hamnar Sverige över OECD-genomsnittet 2025 för de tre kunskapsområdena och delar plats 19/20 med Tyskland.

Rang	Land	Matematik	Läsning	Naturvetenskap	Snitt
1	Japan	525	503	538	522,00
2	Korea	522	501	526	516,33
3	Estland	508	499	527	511,33
4	Storbritannien	488	494	511	497,67
5	Nya Zeeland	480	497	509	495,33
6	Kanada	485	490	510	495,00
7	Irland	480	500	500	493,33
8	Australien	478	491	509	492,67
9	Schweiz	499	470	501	490,00
10	Polen	484	482	495	487,00
11	USA	463	490	502	485,00
12	Finland	469	474	504	482,33
13	Österrike	477	467	497	480,33
14	Belgien	480	466	490	478,67
15	Tjeckien	477	468	490	478,33
16	Turkiet	462	472	494	476,00
17	Italien	468	474	483	475,00
18	Litauen	470	464	488	474,00
19	Sverige	464	466	485	471,67
20	Tyskland	464	465	486	471,67

Infödda elever och elever med invandrarbakgrund

Vi börjar med att jämföra svenska elever och elever med invandrarbakgrund.

Status	Matematik 2022	Läsning 2022	NV 2022	Matematik 2025	Läsning 2025	NV 2025
Infödda elever	498,98	508,98	515,93	481,72	490,69	507,56
Andra generationen	449,35	455,59	451,02	437,67	433,44	448,99
Första generationen	422,61	400,91	412,17	425,54	400,29	426,66

NV = naturvetenskap

Vi ser att infödda elever har de bästa resultaten i alla tre ämnen. Den enda positiva skillnaden är att första generationens invandrare har förbättrat sina resultat i matematik och naturvetenskap 2025. I övrigt försämrades resultaten för båda grupperna.

Var hamnar Sverige om vi jämför svenska elever med OECD:s 38 medlemsländers totala elevpopulationer?

Plats	Land	Matematik	Läsning	Naturvetenskap	Snitt
1	Japan	525	503	538	521,89
2	Korea	522	501	526	516,32
3	Estland	508	499	527	511,42
4	Storbritannien	488	494	511	497,72
5	Nya Zeeland	480	497	509	495,35
6	Kanada	485	490	510	495,07
7	Sverige – infödda	482	491	508	493,33
8	Irland	480	500	500	493,31
9	Australien	478	491	509	492,50
10	Schweiz	499	470	501	490,15

En sådan jämförelse landar Sverige på plats 7.

En orättvis betraktelse?

Men är inte vår jämförelse orättvis? Vi jämför ju infödda, svenska elever med andra länders totala elevpopulationer. Nej, inte nödvändigtvis. Invandringspolitik är nationella angelägenheter. Därför är det inte ointressant att veta hur invandring påverkar ett lands utbildningssystem. Jämförelser med andra länder är inte oviktiga, men de görs för helt andra syften. Vår jämförelse är i princip inte annorlunda än de som görs på det ekonomiska området.

Hur ska de försämrade testresultaten förklaras?

Vi ska ta vår utgångspunkt i en bild som nyligen publicerades på X av Sverigedemokraten Richard Jomshof.

Richard Jomshof

Källa: Richard Jomshof

Sverige ramlat ned i PISA-rankningen. Det spelar ingen roll om vi jämför oss med alla deltagande länder eller endast OECD-medlemmar. Invandring har påverkat Sveriges PISA-placering negativt. Om det är det som Jomshof försöker säga, har han alltså rätt. Om han i stället menar att de försämringar som har ägt rum sedan PISA 2022 kan tillskrivas invandring, har han fel.
Låt oss se varför.

	Infödda	Invandrarbakgrund	Totalt
Andel 2022	78,7 %	21,3 %	100 %
Andel 2025	76,9 %	23,1 %	100 %
PISA-genomsnitt 2022	507,96	432,09	491,77
PISA-genomsnitt 2025	493,33	429,55	478,59
Gruppförändring	−14,63	−2,54	—
Gruppförändringarnas bidrag till riksresultatet	−11,51	−0,54	−12,06
Sammansättningseffekt	—	—	−1,12
Förändring av riksgenomsnittet	—	—	−13,18
Andel av total förändring	87,4 %	4,1 %	8,5 %

Infödda elevers försämrade resultat bidrog med cirka 11,51 poäng av det totala prestationstappet på 13,18 poäng, vilket motsvarar 87,4 procent. Elever med invandrarbakgrund tappade samtidigt cirka 2,54 poäng, vilket bidrog med cirka 0,54 poäng, motsvarande 4,1 procent.

Låt oss summera.

Invandringen har påverkat Sveriges PISA-resultat negativt. På den punkten har Jomshof rätt. Men siffrorna visar samtidigt att den klart största delen av resultatförsämringen mellan 2022 och 2025 beror på försämrade prestationer bland de infödda eleverna. Invandringen förklarar alltså en del av varför Sverige ligger där Sverige ligger i rangordningen, men den är inte huvudförklaringen till varför Sveriges PISA-resultat försämrades mellan 2022 och 2025.

Pojkar och flickor

Totalt deltog 6676 svenska elever i PISA 2025. Av dessa var 3265 flickor och 3411 pojkar. Låt oss först titta på hur pojkar och flickor fördelar sig på de tre kunskapsområdena.

Kön	Antal	Matematik	Läsning	Naturvetenskap
Flickor	3 265	463	487	491
Pojkar	3 411	465	447	479
Skillnad pojkar – flickor		+2	-41	-12

Vi finner här ett tydligt mönster.

Pojkar och flickor är jämstarka i matematik.
Flickor är avsevärt starkare än pojkar i läsförståelse.
Flickor har 12 poäng fler än pojkar i naturvetenskap.

Detta är medelvärden. Bilden blir delvis annorlunda om vi tittar på de 5 procent bästa prestationerna inom respektive kunskapsområde.

Kunskapsområde	Flickor – topp 5 %	Pojkar – topp 5 %	Skillnad
Matematik	617	634	+17 pojkar
Läsning	662	639	+23 flickor
Naturvetenskap	656	663	+7 pojkar

Flickorna har fortfarande ett stort övertag på läsområdet, men blir omkörda i matematik och naturvetenskap.

PISA 2025 efter kön och immigrantbakgrund

Låt oss nu summera vad vi vet i en tabell.

Grupp	Antal	Matematik/placering	Läsning/placering	NV/placering	Snitt
Svenska pojkar	2 463	484/13	472/19	503/13	486,3
Pojkar med invandrarbakgrund	657	435/43	400/57	434/53	423,0
Svenska flickor	2 350	479/16	510/3	512/8	500,3
Flickor med invandrarbakgrund	782	429/46	434/39	442/45	435,0

NV = naturvetenskap

Vi ser att skillnaden mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund är ungefär lika stor för pojkar som för flickor. Skillnaden i läsförståelse mellan pojkar och flickor återfinns bland svenska elever och elever med invandrarbakgrund. Svenska flickor presterar utomordentligt bra i läsförståelse. De knuffar ned Macao (Kina) och intar den tredje platsen i den internationella rangordningen. De slår också Hongkong i naturvetenskap och lägger beslag på en åttonde plats.

Kommande artikel

I nästa artikel om PISA 2025 ska vi se efter om vår inferentiella analys av PISA 2022 står sig.