Vi har i en tidigare artikel bekantat oss med Renaud Camus The Great Replacement. Introduction to Global Replacism. I centrum för Camus’ argument befinner sig kulturbegreppet. Människor definieras av sin kultur, massimmigration förändrar kulturer när immigranterna agerar ut sin egen kultur i värdlandet.
Frågan är därför: Vad är kultur?

Cattedrale di San Martino, Lucca, Italy. Källa: Pixabay.
Två definitioner
En möjlig utgångspunkt är en distinktion mellan olika slags definitioner.
- Naturliga definitioner. En naturlig definition definierar något i termer av dess essens. Vi kan t.ex. definiera “hund” i termer av DNA eller fysiska attribut.
- Funktionella definitioner. En funktionell definition definierar något i termer av våra behov. Vi kan definiera “stol” som allt som vi kan sitta på. Vi kan definiera “religion” i termer av allt som utrustar våra liv med transcendent mening.
En kultur saknar DNA i strikt mening. De som talar om kulturellt DNA använder en metafor. Det innebär inte att det inte existerar kulturer. Det innebär att kulturer existerar på ett annat sätt än materiella objekt.
Vad är kultur?
Kulturbegreppet definieras funktionellt. En gammal kyrka är kultur om vi kommer överens om det. Vi kan bestämma det genom att minnesmärka det. Vi kan skriva böcker om dess historia. Vi kan besöka den och beundra den för dess arkitektoniska skönhet. Vi kan se den som den primära platsen för viktiga ceremonier. Omvänt gäller att om vi slutar att behandla kyrkan som ett kulturellt objekt, upphör den att vara kultur.
Kultur är därför en emergent egenskap. Vad innebär det att något är en emergent egenskap? Jämför följande påståenden:
- En marknad är en emergent egenskap. Den uppstår när människor byter produkter med varandra eller mot pengar.
- Kultur är en emergent egenskap. Den uppstår när människor behandlar specifika objekt som signifikativa.
Därav följer:
- Marknader upphör att existera när människor förbjuds byta produkter med varandra. Det är kommunism.
- Kultur upphör att existera när människor upphör att behandla specifika objekt som signifikativa.
Detta ska ställas mot naturliga objekt. En hund förblir en hund även om vi behandlar den som en katt. En man förblir en man även om han vill vara kvinna.
Det faktum att en enskild individ anser att en gammal kyrka representerar kultur, gör den inte till kultur. Det är endast en personlig värdering. Kultur uppstår när många människor gör samma värdering. Det innebär att värderingarna institutionaliseras.
Vi sade att kultur uppstår när många människor gör samma värdering. Detta ger upphov till ett nytt problem: Varför gör människor samma värdering?
Kultur och tradition
När vi säger att kultur definieras funktionellt framför vi inte ett funktionalistiskt argument. En funktionalistisk förklaring förklarar ett fenomen med hänvisning till dess effekter. Vårt argument är pragmatiskt. Vi ser det som tydligast när vi diskuterar traditioner.
Kulturer blir traditioner när de institutionaliseras. Det kan ta hundratals år för en uppsättning värderingar att bli en livskraftig social institution.
Låt oss ta äktenskapet som exempel. Feminister ser äktenskapet som något som män har skapat i syfte att kontrollera kvinnor. Det är inte en funktionell definition. Det är en konspiratorisk och därför intentional förklaring. Funktionellt sett representerar äktenskapet ett försök att lösa de problem som uppstår i relationer mellan män, kvinnor och deras avkomma. Det är inte en perfekt lösning. Det är en trade off. Perfekta lösningar existerar inte. Det enda som existerar är trade offs. De lösningar som har visat sig fungera bättre än andra är ofta de som institutionaliseras.
Kultur är inte ett monolitiskt begrepp
Ett samhälle har inte en kultur. Det har många kulturer. Det hindrar inte att en kultur kan vara dominant. Västerländsk kultur vilar på tre pelare:
- Politisk pelare. Lagar stiftas av människor.
- Upplysningspelare. Emfas på rationalitet och kritik.
- Pluralismpelare. Tolerans möjliggör samlevnad.
Dessa tre pelare eller kulturer utgör ramen för samhällena i väst. De definierar innehållet i det som politiska filosofer brukar kalla “samhällskontraktet”.
Utöver det finns subkulturer. Religion är en subkultur. Hur blev kristendomen en subkultur? Det blev det därför att upplysningskulturen degraderade den till subkultur. Den politiska kulturen stadfäste sedan detta genom att institutionalisera sekularism. Pluralismpelaren borgade för alla subkulturers rättigheter.
Kommande artikel
I nästa artikel ska vi sätta det sagda i relation till det som ibland kallas “kulturkrig”.