Den 15 mars deporterades Kilmar Abrego Garcia till El Salvador. Efteråt blåste det upp till juridisk strid i USA om deportationen. Hade den federala regeringen rätt i sina anklagelser mot Garcia? Hade den rätt att skicka hem Garcia till El Salvador? Aftonbladets Wolfgang Hansson summerade debatten på följande sätt:
- En enig Högsta domstol har kallat deportationen av Kilmar Abrego Garcia för illegal och har beordrat president Trump att se till att han förs tillbaka till USA.
- Administrationen erkänner att de gjort fel, men Trump vägrar återföra Garcia till USA.
Hanssons slutsats är att USA är på väg att förvandlas till laglöst land. Låt oss granska hans argument.
Kilmar Abrego Garcia. Källa: Wikimedia.
Vilka kan deporteras?
Vem har den federala regeringen rätt att deportera? Vem kan inte deporteras? Infödda amerikaner kan inte deporteras. Naturaliserade medborgare kan deporteras om det framkommer att de har ljugit sig till medborgarskap. Individer som har stannat längre än deras visum tillåter kan deporteras. Personer med så kallat Grönt kort kan deporteras om de gör sig skyldiga till brott. Människor som har beviljats asyl kan skickas tillbaka till sina respektive hemländer när förhållandena i dessa länder har förbättrats. När det gäller illegala immigranter är huvudregeln att de ska deporteras. De är inte medborgare. De har begått ett brott när de tog sig in i landet utan tillstånd. En domstol kan dock kvalificera denna regel.
Den federala regeringen har motiverat deportationen av Garcia med att han är medlem i MS-13, en organisation som USA har klassat som en terroristorganisation. Två immigrationsdomstolar har slagit fast att Garcia är medlem i MS-13. Enligt polis umgicks han även privat med medlemmar av MS-13. El Salvador har bekräftat hans gängstatus. Han är även misstänkt för andra brott.
Garcias försvarsteam har naturligtvis ifrågasatt dessa påståenden. Garcia hävdar själv att han inte är medlem i MS-13. Det spelar emellertid ingen roll. Garcia är illegal immigrant. Om detta råder inga tvivel. Han har själv medgett det. Den federala regeringen kan utvisa personer även om de inte är medlemmar i terroristorganisationer. Det räcker med att de uppehåller sig illegalt i landet. Garcias gängstatus är på intet vis avgörande.
Nu till problemet: Om den federala regeringen har rätt att deportera människor som uppehåller sig illegalt i landet, varför har deportationen av Garcia blivit kontroversiell? Han är ju en illegal immigrant. Svaret på den frågan är att Trumpadministrationen gjorde sig skyldig till ett formellt fel.
Det “administrativa felet”
Låt oss nu kika lite närmare på det “administrativa felet”. Hansson skriver:
Då uppdagades det att en domare redan 2019 förbjudit myndigheterna att deportera Garcia till El Salvador eftersom han där ansågs hotad till livet av ett kriminellt gäng.
Garcia deporterades inte 2019 eftersom MS-13 vid den tidpunkten utgjorde ett reellt hot mot honom i El Salvador. Sex år senare hade emellertid den tillträdande presidenten Nayib Bukele krossat organisationen och Trumpadministrationen kunde därför på goda grunder anta att Garcia inte löpte någon risk och att han därför kunde deporteras. Rent juridiskt sett var beslutet att deportera Garcia förhastat eftersom Garcias status som “protected” inte var formellt upphävd. Detta är det omtalade administrativa felet. Den federala regeringen kan inte ändra i domstolsbeslut. För att deportera Garcia krävdes ett nytt domstolsbeslut och ett sådant förelåg inte. På den punkten fick Trumpadministrationen alltså bakläxa av Högsta domstolen.
Det är alltså en juridisk teknikalitet som ligger till grund för tvisten. Den federala regeringens rätt att deportera illegala invandrare är inte ifrågasatt.
Vår första slutsats är alltså att Garcia hade blivit deporterad i vilket fall som helst.
Har Trumpadministrationen vägrat att lyda Högsta domstolen?
Vad innebär Högsta domstolens beslut? Hansson skriver:
I förra veckan kom HD med ett enigt utslag att deportationen var illegal och att Garcia måste återbördas till USA.
Det är inte sant. Högsta domstolen har inte beordrat den federala regeringen att returnera Garcia till USA. Inte heller har den federala regeringen vägrat att hämta Garcia. Domstolen har sagt att regeringen ska “underlätta” för Garcia att återvända. Skälet är att när domstolsbesluten kom var Garcia redan i sitt hemland. Det innebär att Garcia är ett utrikespolitiskt ärende. Federala domstolar kan utfärda order till den amerikanska regeringen, men de kan inte beordra en utländsk regering att agera och El Salvadors regering har sagt att Garcia stannar i El Salvador. Med andra ord: Bollen ligger hos Bukele.
Vår andra slutsats är att den federala regeringen inte har trotsat Högsta domstolen.
Därmed faller också Hanssons tes, att Trumpadministrationen har kastat in USA i en konstitutionell kris.
Vicepresident Vance: Domstolarna respekterar inte maktdelningsprincipen
Hansson är inte ensam om att hävda att det råder en konstitutionell kris i USA. President Trump har vid ett flertal tillfällen sagt att radikala aktivister i domstolssystemet satt maktdelningsprincipen, mer eller mindre, ur spel. Här är vicepresident JD Vance:
I think there’s actually a deeper issue going on, which is that you see some radical judges at the district court level who are trying to layer so much “process” on top of the immigration system that it makes it impossible to function. We have over 20 million illegal aliens in the United States of America-are we not allowed to deport them? Because if we’re not allowed to deport them, then what these district courts are saying is fundamentally, they reject the will of the American people as it was expressed in November 2024.
Har Trump och Vance rätt? Låt oss testa detta påstående mot fallet Garcia.
När domare Boasberg beordrade Trumpadministrationen att inte deportera Garcia agerade han inte på eget initiativ. En domare kan inte på egen hand lägga krokben för den verkställande makten. Det som hände var att Garcias team av advokater gick till domstol, presenterade fallet och argumenterade för att Garcia inte skulle deporteras. Boasberg gick på deras linje och utfärdade ett deportationsförbud.
Med andra ord: Om Vance syftar på fallet Garcia, har han, av allt att döma, fel. Garcia hade deportationsskydd. Trumpadministrationen borde ha gått till domstolen och begärt att deportationsskyddet hävdes. Därefter hade man kunnat skicka Garcia tillbaka till El Salvador.
Låt oss därför testa ett annat argument som ofta framförts av domstolskritiker.
Den federala regeringen ska, enligt konstitutionen, försvara landets gränser. Bidenadministrationen vägrade att upprätthålla lagen. Den stämdes av flera gränsstater, men domstolarna svarade att det amerikanska systemet bygger på maktdelning. Domstolar kan inte tvinga regeringen att föra en viss politik, de kan inte ens tvinga den att upprätthålla lag och ordning. Men varför beordrades då Trumpadministrationen att underlätta återförandet av Garcia?
Det är en snårig fråga.
Man skulle kunna hävda att Högsta domstolen inte har beordrat den federala regeringen att göra något särskilt. Den har endast kritiserat deportationen av Garcia. Det faktum att korrigeringen av misstaget innebär att regeringen måste underlätta för Garcia att återvända till USA är en biprodukt av domstolens kritik, inte dess uttryckta syfte. Om denna tolkning är korrekt, har vicepresident Vance alltså fel i sakfrågan. Det existerar ingen konstitutionell kris. Maktdelningsprincipen är inte ifrågasatt.
Men man skulle också kunna fråga sig om Högsta domstolen endast kritiserar deportationen av Garcia. Varför beordrade den i så all Trumpadministrationen att underlätta för Garcia att återvända till USA? Maktdelningssystemet innebär att domstolar inte kan tvinga den federala makten att föra en viss politik, de kan endast kritisera den förda politiken, men i fallet Garcia beordras Trumpadministrationen att agera på ett specifikt sätt. Om denna tolkning är korrekt, har vicepresident Vance rätt.
Slutord
Hansson skriver att fallet Garcia visar att Trump har diktatoriska ambitioner:
Det är ett viktigt principiellt fall som kan avgöra inte bara rättssäkerhetens framtid i USA utan om USA fortsätter vara ett land styrt av lagar snarare än av en president som vill förvandla sig till diktator.
Det kan naturligtvis inte uteslutas på logiska grunder att Trump har sådana ambitioner, men det är inget som Hansson har lett i bevis. Fallet Garcia visar hur komplext det juridiska systemet är i USA, inte att Trumpadministrationen är fascistisk eller att det juridiska systemet är kidnappat av radikala aktivister.
Hansson borde veta det. Han har rapporterat om USA i åratal.
Om Hansson hade varit intresserad av att informera läsarna om konstitutionella kriser, hade han kunnat informera läsarna om president Bidens beslut att skriva av studielån. Även detta ärende hamnade hos Högsta domstolen och domstolen sade att den federala regeringen inte har rätt att göra något sådant. Förslaget måste först förankras hos kongressen, nya lagar måste stiftas eller gamla lagar skrivas om. Men Biden gjorde det ändå. Han till och med skröt offentligt om hur han struntade i Högsta domstolens order.
Det är ett exempel på en konstitutionell kris.
I fallet Garcia ifrågasatte domstolarna inte den federala regeringens rätt att deportera illegala immigranter. Trumpadministrationen kritiserades för att inte ha beaktat Garcias deportationsskydd. I fallet med studielånen sade Högsta domstolen uttryckligen att den federala regeringen inte har rätt att efterskänka studielån. I det första fallet beordrades den federala regeringen att korrigera ett misstag. I det andra fallet förbjöds regeringen från att agera överhuvudtaget. När Biden ändå efterskänkte studielån för drygt 60 miljarder kronor gjorde han det i strid med den maktdelningsprincip som det amerikanska systemet baseras på, den princip som Hansson felaktigt hävdar att Trumpadministrationen har kränkt.