Det är knappast en statshemlighet att mycket av det som produceras på akademierna är, för att använda ett franskt uttryck, “bullshit”. Tyvärr är det också är skattefinansierat “bullshit”.
I denna artikel kikar vi lite närmare på Lucille Toths Praising twerk: Why aren’t we all shaking our butt? Toth är doktor i filosofi och verkar på Ohio State University. På hennes webbsida får vi veta att hennes pronomen är she/hers och att hon är sakkunnig i postkolonial, feministisk performance, något som bland annat inkluderar “the mechanics of decolonizing dance”.
Lucille Toth. Källa: OSU.
Vad gör man när man twerkar?
Toth har ett svar: Att twerka är att skaka på rumpan på ett “sexuellt provokativt sätt”. Nästa fråga är följaktligen: Varför ska man göra det? Toth har ett svar också på den frågan: Vi lever i ett samhälle dominerat av vita. Toth skriver att syftet med Praising twerk: Why aren’t we all shaking our butt? är att utmana och ifrågasätta “the Eurocentric-Anglo body ideals of thinness”.
Ny fråga: Varför envisas vita med att hålla sig i form? Det beror på kapitalismen, säger Toth.
Is it because heavy bodies appear to be less productive and efficient, and therefore resist a growing capitalist society? The increase of an industrial vision of the body developed in the late nineteenth century left little room for the heavy, which became a sign of impotence and apathy.
Vita gillar kapitalism, kapitalism premierar effektivitet och det drabbar tjockisar oförskyllt. Kvinnor med enorma rumpor är särskilt utsatta eftersom de tillhör kategorin tjockisar.
Detta är djupt allvarligt och måste analyseras, menar Toth.
Frågan är emellertid hur det ska analyseras. Samhällsvetare har sociologi, de som är mer intresserade av individer än grupper har psykologi. Rumpanalys är ingen autonom disciplin med ett eget objekt. Kanske är det dags att grunda en sådan? Rumpologi? Toth kunde titulera sig rumpolog.
Intersektionalism och queerteori
Eftersom rumpologi inte är en etablerad, akademisk disciplin tvingas Toth luta sig mot något annat och hon väljer intersektionell teori och queerteori.
Toths analys är intersektionell eftersom den hävdar att kvinnor inte endast förtryckts i egenskap av sitt kön och ibland hudfärg, de förtrycks också på grund av sina stora rumpor.
Toths analys är queerteoretisk i det att den förnekar existensen av en objektiv verklighet. Om det inte existerar en objektiv verklighet, blir frågan om verklighet en politisk fråga. Toth säger alltså inte att fetma inte är ett hälsoproblem. Hon underförstår att fetma inte får vara ett hälsoproblem. Om rumpskakande ska kunna utmana “the Eurocentric-Anglo body ideals of thinness”, måste rumporna ju vara stora och då måste vi ju också acceptera fetma. Eller hur?
Toths strategi är queerpolitisk. Queerteoretiker säger att det är bra att sagostunder för små barn leds av hårt sminkade män utstyrda i kjol, fejkbröst och peruk. Det gör barnen mer inklusiva, säger man. Toth tror, på samma sätt, att publikt rumpskakande ska tvinga vita att modifiera sin syn på tjockisar och bli mer inklusiva.
Kulturell appropriering
Det finns dock ett mörkt moln Toths himmel: kulturell appropriering. Det som ska utmanas är “the Eurocentric-Anglo body ideals of thinness”. Därför är det inte riktigt okey att vita kvinnor skakar rumpa. Vita är en del av problemet, inte dess lösning. Rumpskakande är svart kultur. Ett annat och kanske viktigare skäl är att vita kvinnor ofta saknar stora rumpor. Miley Cyrus har försökt rumpskaka, men om vi får tro Toth var resultatet inget att hänga i julgranen. Toth skriver att “rappers Nekfeu and Greg Frite associated Miley Cyrus’s white flat butt with something ‘crade, trashy, disgusting'”. Miley ville väl, men tyvärr är hon endast en av många vita “skinny bitches”. Toth citerar med gillande rapparen Nicky Minay:
Fuck the skinny bitches! Fuck the skinny bitches in the club!
I wanna see all the big fat ass bitches in the muthafuckin club
Fuck you if you skinny bitches, what? Kyuh
Haha, haha
I got a big fat ass (ass, ass, ass)
Slutord
Akademiska artiklar identifieras ofta med så kallade nyckelord. Nyckelord underlättar för intresserade att snabbt bilda sig en uppfattning om en artikel eller uppsats. En artikel som riktar sig till fysiklärare kan till exempel som nyckelord ha “College physics”, “High-school physics” etc. Toths uppsats har följande “keywords”: “butt, dance, fat, trash, twerking”.
Detta nonsens är producerat på skattebetald arbetstid.