Home » Okategoriserade » Mexifornia. A State of Becoming

Mexifornia. A State of Becoming

USA är i högsta grad ett invandrarland. Mellan 1981 och 1998 tog USA emot närmare 15 miljoner legala immigranter. Enligt US Census Bureau var 11,5 procent av befolkningen född utomlands år 2002. Men hur har invandringen påverkat USA? En möjlig utgångspunkt för en diskussion om invandringens för- och nackdelar, skulle kunna vara Victor Davis Hansons senaste bok Mexifornia. A State of Becoming.
Trots att Hanson är historiker och språkvetare, är Mexifornia är ingen akademisk avhandling. Boken innehåller varken tabeller, fotnoter eller innehållsförteckning. Istället för att fördjupa sig i i statistiska analyser, har Hanson valt att skildra de demografiska förändringarna ur ett gräsrotsperspektiv. Mexifornia handlar om det nya Kalifornien och invandringspolitikens implikationer för resten av Amerika.

Hell on Earth?

Kapitalismen är ett helvete. Kapitalismen plundrar naturen på dess tillgångar, den förtrycker minoriteter, icke-kristna religioner, kvinnor och den tredje världen. De enda som egentligen har nytta av systemet, som förmår profitera på det, är vita män. “The white race is”, enligt Susan Sontag, “the cancer of human history”.
I denna artikel skall vi inte uppehålla oss vid påståenden som dessa, men en omständighet som onekligen talar emot Sontags påstående är förvisso det faktum att flertalet av världens fattiga och förtryckta ofta söker sig en fristad i väst. Varje år försöker miljontals människor från den tredje världen att med legala eller illegala medel finna sig en väg till det kapitalistiska väst. Denna problematik är särskilt tydlig i USA, kapitalismens högborg. Den höga invandringen har förorsakat en demografisk och kulturell revolution i USA, en utveckling som är särskilt tydlig i delstaten Kalifornien på grund av dess grannskap med Mexiko.

Bakgrund



Det finns flera orsaker till den höga invandringen, men den förmodligen viktigaste anledningen är den lagändring som genomfördes 1965. Den amerikanska immigrationspolitiken hade fram till mitten av 60-talet favoriserat personer med europeisk härkomst. Kritikerna av den gamla lagen hävdade att den var rasistisk och argumenterade för ett mer neutralt regelsystem. The Immigration and Nationality Act från 1965 var svaret på deras önskningar.
En av den gamla lagstiftningens hårdaste kritiker var demokraten Edward Kennedy. Kennedy menade att den nya lagstiftningen inte skulle förändra Amerika i något viktigt avseende:

First, our cities will not be flooded with a million immigrants annually. Under the proposed bill, the present level of immigration remains substantially the same. … Secondly, the ethnic mix of this country will not be upset. … Contrary to the charges in some quarters, [the bill] will not inundate America with immigrants from any one country or area, or the most populated and deprived nations of Africa and Asia.

Efterhand skulle det dock visa sig att Kennedy hade fel på samtliga punkter. Mellan 1968 och 1993 tog USA emot nästan 17 miljoner legala immigranter. Enligt beräkningar utförda av INS från förra året fanns det vid sekelskiftet cirka 7 miljoner illegala immigranter i landet, en grupp som växer med drygt 350 000 personer per år. Varje år ertappas 1,5 miljoner personer med att försöka ta sig in i USA illegalt.
År 1970 fanns det cirka 800 000 mexikanska immigranter i USA. Trettiotre år senare har denna siffra stigit till hela 20 miljoner personer. Om de nuvarande trenderna står sig kommer det år 2050 att finnas nästan 100 miljoner s.k. hispanics eller spansktalande i USA. Gruppen av spansktalande kommer därmed att utgöra en fjärdedel av landets befolkning och hälften av delstaten Kaliforniens befolkning.
Majoriteten av USA:s legala och illegala invandrare kommer från tredje världen, i huvudsak från Latinamerika och Karibien. Statistik från US Census Bureau för 2002 visar att 86 procent av alla utrikes födda inte är av europeisk härkomst. Faktum är att hela 20 procent av USA:s immigranter kommer från en och samma stat - Mexiko.
Flertalet av dessa invandrare har valt Kalifornien som bestämmelseort. Över 30 procent av landets illegala invandrare finns idag i delstaten Kalifornien. Sju av tio illegala immigranter kom år 2000 från Mexiko. 40 procent av USA:s invandrare bor i Kalifornien. Den höga invandringen till Kalifornien har medfört att det inte längre finns en vit majoritet i delstaten. Sedan 4 år tillbaka i tiden uppgår den vita andelen av befolkningen i Kalifornien till 47 procent. En tredjedel av delstatens befolkning utgörs numera av syd- eller centralamerikaner. Enligt expertisen på området kommer USA att se ut ungefär som Kalifornien gör om ungefär 50 år.
Detta är inga nyheter för den amerikanska politiska eliten. Två år innan Kalifornien förlorade sin vita majoritet, förklarade USA:s president Bill Clinton i ett tal vid Portlands universitet att amerikanerna hade mer att vänta sig:

The driving force behind our increasing diversity is a new, large wave of immigration. It is changing the face of America. And while most of the changes are good, they do present challenges which demand more both from new immigrants and from our citizens. … Each year, nearly a million people come legally to America. Today, nearly one in ten people in America was born in another country; one in five schoolchildren are from immigrant families. Today, largely because of immigration, there is no majority race in Hawaii or Houston or New York City. Within five years there will be no majority race in our largest state, California. In a little more than 50 years there will be no majority race in the United States. No other nation in history has gone through demographic change of this magnitude in so short a time.

I den amerikanska pressen beskrevs Clintons tal som en hyllning till den immigrationspolitik som stadfästes 1965 i och med The Immigration and Nationality Act. Men Clinton var inte odelat optimistisk i sitt tal, han varnade också för konsekvenserna av den förda politiken. Den skulle komma att ställa nya och hårda krav på amerikanerna:

But mark my words, unless we handle this well, immigration of this sweep and scope could threaten the bonds of our union.

Ett gammalt talesätt säger att Sverige befinner sig cirka 10 år i tiden bakom USA. I USA brukar man säga att den som vill se Amerikas framtid, skall studera Kalifornien. Mexifornia handlar primärt om Kalifornien, men också om ett land som har förlorat kontrollen över sina gränser.

Orsaker



Varje år tar sig tusentals mexikaner illegalt till Kalifornien. Vad beror det på? Varför stoppar myndigheterna inte strömmen av illegala immigranter vid gränsen? Hur kommer det sig att världens enda kvarvarande supermakt inte förmår skydda sin gräns mot ett u-land?
Det finns naturligtvis flera orsaker till tillströmningen av illegala immigranter. En viktig faktor är givetvis att Mexiko är ett underutvecklat land. Mexiko är fattigt, rasistiskt, våldsamt och korrumperat. Fattiga mexikaner har inte minst materiella skäl till att lämna sitt hemland för ett nytt liv i Amerika. En annan anledning är självfallet att den cirka 400 mil långa gränsen mellan USA och Mexiko är svår att patrullera. USA:s förre president Bill Clinton lät uppföra en metallmur i syfte att om möjligt stoppa illegal invandring och drogsmuggling. Även om muren inte har eliminerat trafiken med människor och droger över gränsen, har den reducerat den invandrarrelaterade kriminaliteten i ett flertal amerikanska gränsstäder.
Men det finns också nationella skäl till varför USA inte förmår skydda sin gräns. Den kaliforniska industrin har mer eller mindre vant sig vid att kunna anställa hårt arbetande mexikaner mot låg kontant betalning. Dessutom: utan illegal immigration, skulle den kaliforniska medel- och överklassen inte endast tvingas att betala mer för sin mat och sina grönsaker, den skulle också tvingas att själv klippa sina gräsmattor och städa sina hus.
En annan viktig faktor är den mångkulturella ideologin. Den mångkulturella ideologin säger att väst i allmänhet och USA i synnerhet är oförbätterligt rasistiskt. Ur mångkulturell synpunkt är möjligheten till invandring inte en ynnest som värdlandet eventuellt beviljar den presumtiva immigranten, utan en rättighet som tillkommer den senare. För radikala aktivister inom den s.k. Chicanorörelsen tillhör Kalifornien Mexiko. Det är de vita pilgrimerna som har korsat gränsen, inte de hundratusentals mexikaner som varje år illegalt tar sig in i USA. Den demografiska revolutionen utgör det instrument som skall göra det möjligt att återförena solstaten med hemlandet. Enligt Mario Obledo från Mexican-American Legal Defense and Educational Fund bör de vita amerikaner som inte accepterar denna utveckling överväga om det inte är dags att flytta tillbaka till Europa.
Hanson menar att amerikanska politiker ofta uppvisar en påfallande osäkerhet när de konfronteras med öppen etnisk chauvinism av detta slag. Ett skäl är givetvis att de är rädda för att stöta sig med spansktalande väljare. Över 70 procent av Kaliforniens spansktalande röstade på demokraternas kandidat i förra presidentvalet. Detta har, av lätt insedda skäl, inte endast gjort amerikanska politiker försiktiga, det har även präglat den politiska debatten om immigrationsfrågan. Kaliforniens förre guvernör, Gray Davis, yttrade sig på följande sätt förra året: “In the near future, people will look at California and Mexico as one magnificent region.” John Kerry, president George W. Bushs motståndare i det kommande presidentvalet, samarbetar med Antonio Villaraigosa i syfte att nå ut till Kaliforniens spansktalande minoritet. Villaraigosa har ett förflutet i den s.k. Chicanorörelsen. Men det finns även externa orsaker till den illegala immigrationen. Hanson menar att den mexikanska regimen har instrumentaliserat den illegala immigrationen för politiska syften. Den mexikanska politiska eliten använder den olagliga invandringen i syfte att förhindra politiska och ekonomiska reformer i hemlandet. Hanson:

This, after all, is a society sitting on a demographic time bomb of almost 100 million with a population growth rate of 2 percent per annum – and no feasible way of providing jobs, health care, social justice or personal safety to a nation half of which will soon be under the age of twenty-five. Without the promised land to the north, there might well loom either political revolution or African-style famine and plague. (28)

Dessutom: mexikaner bosatta i USA skickar inte endast miljarder dollar tillbaka till sitt hemland varje år, de utgör också en kraft som kan manipuleras för politiska syften:

Its expatriates naturally will at first lobby for concessions on everything from immigration to NAFTA, and ultimately, in theory, staff the government of California with Spanish-speaking officials sympathetic to close ties with Mexico city.

Trots att detta är välbekanta fakta, förs det ingen seriös politisk debatt om problemet. Vita amerikaner drar sig för att offentligt säga vad de tycker, därför att de är oroliga för att de skall bli stämplade som rasister av vänstern och som protektionister av högern. Istället väljer de att uttrycka sitt missnöje i de med jämna mellanrum återkommande folkomröstningarna:

Mexicans march to demand that Fresno’s century-old and historic Kings Canyon Avenue … instantaneously becomes “Caesar Chavez Avenue”. In response, furious Anglo voters make anonymous calls to talk shows and promise revenge in November.

Enligt Hanson har det politiska etablissemanget mer eller mindre kapitulerat inför den mångkulturella anstormningen. Istället för att kräva att invandrarna anpassar sig till det amerikanska samhället, har delstatens politiker valt att ignorera den etniska chauvinismen och mer eller mindre förbundit sig att inte föra en seriös debatt om de problem som är förbundna med den illegala invandringen. Hanson menar att detta har fått katastrofala följder för Kalifornien.

Selma

Hanson är född och uppväxt i Selma, en liten stad i mellersta Kalifornien. Selma har, till följd av den i huvudsak illegala invandringen, vuxit från några tusen invånare till över 20 000 på tre decennier. Någon exakt siffra är dock inte möjlig att uppbringa. Många av dem som bor i Selma vistas illegalt i Kalifornien. Det man vet är att mellan 60 och 90 procent av Selmas invånare numera är spansktalande.
Den illegala invandringen har förändrat Selma i grunden. Brottsligheten har skjutit i höjden. Numera talas det bara spanska på den lokala bensinstationen och när Hanson besöker släktgraven tvingas han vada omkring i skräp som tidigare besökare med andra kyrkliga traditioner lämnat efter sig.
Kriminaliteten är kanske det största problemet. Hanson berättar om vandaliserade brevlådor, stulna bilar som övergivits i hans vingård och hur gårdarna i området används som soptippar av förbipasserande mexikaner:

About once every sixth month, sofas, beds, televisions, washers and dryers, and entire bedroom sets and dirty mattresses appear on our property.

Hanson berättar om hur han en morgon hittade en hel trailer på sin gård. Möbler, mexikanska tidningar, gamla kläder och annat skräp fyllde lastbilen. Totalt innehöll trailern mellan 3 och 4 ton sopor. “How it was towed there in the middle of the night remains a mystery”, skriver Hanson och fortsätter:

I couldn’t help but speculate about the mentality behind the trailer. Apparently, after it reached critical mass, some people finally realized that such a stinking, noxious mess was unpleasant in their own environs - and so decided simply to tow it out to the premises of a gringo farmer who would probably take care of it.

Nästan en fjärdedel av fångarna i Kaliforniens fängelser är från Mexiko och 30 procent av drogtrafiken involverar illegala invandrare. Hanson:

Hundreds of gang-bangers venture out into the rural communities to fornicate, shoot drugs, steal, rape and murder. … Once I caught a thief red--handed with over a hundred pounds of pilfered Elberta peaches. These young proto-Marxist replied with orders to put the boxes down or face the sheriff this way: “Hey, stupido, how you gonna eat all the fruit before it rots? So just give it to the people who really need it.”

Berusade mexikaner dödar sällsynta djur när de provskjuter sina nyinköpta revolvrar. Det är numera förenat med livsfara att ge sig ut i den kaliforniska trafiken på grund av att många mexikanska bilförare varken kan köra bil eller innehar körkort. Myndigheterna har försökt komma till rätta med problemet med olaglig bilkörning bland illegala immigranter genom att ge dem möjlighet att på laglig väg skaffa sig körkort. Men till skillnad från s.k. etniska amerikaner behöver illegala invandrare inte bevisa att de uppnått den i lagen föreskrivna åldern för att få köra bil. En liknande gräddfil har införts i delstatens utbildningssystem. I relativ mening är det billigt för medborgare i Kalifornien att studera vid något av delstatens universitet. För presumtiva studenter från andra stater är det dock dyrt. Det beror på att det kaliforniska utbildningssystemet låter studenter från andra stater subventionera studierna för studenter som är kaliforniska medborgare. Detta system gäller dock inte illegala invandrare. Hanson som själv är universitetslärare hävdar att studenter från Arizona och Nevada betalar dubbelt så mycket för sina studier som illegala immigranter från Mexiko:

One out-of-state student at California State University, Fresno, bitterly asked me, “If I renounce my American citizenship and re-enter California illegally from Mexico, can I save $3,000 this year on fees?” I simply shrugged, unable to tell him that he was wrong.

Det lokala sjukhusets akutvårdsavdelning betjänar numera nästan endast spansktalande. Illegala immigranter står för två tredjedelar av alla födslar in Los Angeles County. Varje barn som föds på amerikansk mark, blir automatiskt amerikansk medborgare. Moderns nationalitet spelar härvidlag ingen roll. Hanson:

We see pregnant women with no cash, no husband, no English and no papers who rush to the local hospital at the last minute to bring forth a United States citizen. The birth is a miraculous event indeed, for in theory the infant instantaneously can anchor a new America existence for a full array of parents and assorted relatives of illegal status.

Fyra av tio spansktalande ungdomar blir inte färdiga med high school inom den utsatta tiden. Kurser och stödprogram som exklusivt riktar sig till minoritetsstudenter är numera legio i det kaliforniska utbildningssystemet: “classes and workshops in self-esteem, remedial English, Chicano pride, vocational training, SAT preparation, Mexican history, Mexican grievances.” Det är bara att välja om du har rätt etnisk bakgrund.
Ett annat problem med de illegala invandrarna är deras bristande hälsa. Det är dubbelt så vanligt med HIV-infektioner bland illegala invandrare och könssjukdomar är så vanligt förekommande att Hanson anser det berättigat att tala om en epidemi. TBC är tretton gånger vanligare bland illegala immigranter än bland etniska, vita amerikaner.
Inte ens massmedia har undgått att ta intryck av de demografiska förändringarna. Hanson noterar syrligt att president Bushs beslut att invadera Irak inte ansågs tillräckligt viktigt för att hamna på första sidan av Fresno Bee. Istället för att informera läsarna om att USA befinner sig i krig med ett främmande land, valde Fresno Bee att insinuera att det är USA:s fel att många av de illegala invandrarna från Mexiko far illa när de korsar gränsen:

One illegal alien in Georgia was quoted as reassuring her underage son, who had been sent back across the border, not to worry because she would employ the smuggler to try again to lead him across the desert.

Ytterligare ett problem med den illegala invandringen är naturligtvis risken för terrorism. Även om de amerikanska myndigheterna generellt inte betraktar mexikaner som säkerhetsrisker, är det uppenbart att den lätthet varmed tusentals människor varje år tar sig in i USA i sig är en indikation på att landet har ett säkerhetsproblem.

Den mångkulturella ideologin

Den mångkulturella ideologin förstärker, enligt Hanson, problemen. Den genomsnittliga illegala invandraren är en ung man som lämnat fattigdomen i Mexiko och tagit sig in i USA i hopp om att börja ett nytt liv. På grund av sina bristande språkkunskaper och sin obefintliga utbildning får han nöja sig med slitsamma och dåligt betalda arbeten. När han uppnått 40 år är hans knän, rygg och axlar mer eller mindre utslitna. Det enda som återstår för honom är ett liv byggt på bidrag.
Hanson menar att de flesta mexikaner har en förhållandevis realistisk uppfattning av sitt hemland när de kommer till USA.

I sometimes think that only the vast contrast with Mexico keeps the illegal alien in America alive; only the memory of the former harshness of real hunger, dirt floors, untreated illnesses and outdoor privies in Mexico steels him for what he must face in America. I once asked two raisin-tray rollers how they felt after ten hours of labor on their knees in 110-degree weather – “Better than in Mexico,” one said. I thought to myself, “Well, better than in hell too, I suppose.”

Men denna uppfattning förändras när den illegala immigranten börjar jämföra sin situation med det liv som den vita medel- och överklassen lever. Han börjar då inte endast att hata gringos, han börjar också att romantisera det land som han en gång lämnade. Barnen accepterar föräldrarnas uppfattning eftersom de inte har något att jämföra med. På detta sätt sprids hatet mellan generationerna, menar Hanson. Den mångkulturella ideologin är viktig för den illegala invandraren därför att den förser hans hat med ett ideologiskt alibi. Han har rätt att avsky de vita amerikanerna, det är deras fel att han lever i fattigdom, att han är utsliten i förtid och det är bara rätt att de kompenserar honom på något sätt. Den mångkulturella ideologin förklarar inte endast för honom att han är bra som han är och att alla krav på kulturell anpassning är rasistiska, den hävdar dessutom att det inte längre finns någon anledning att anpassa sig. Den mexikanska kolonin i Kalifornien är numera så stor att den kan den ställa krav på omvänd anpassning.

Populärkulturens paradoxer

Enligt Hanson finns det idag bara en kraft som kan mäta sig med den mångkulturella ideologin: den s.k. populärkulturen. Det är ingen tillfällighet att MTV är så avskytt bland amerikanska nynazister. Populärkulturen är radikal, demokratisk och egalitär. Den är en globaliserande och homogeniserande kraft som inte lägger någon vikt vid människors ras-, klass- eller könstillhörighet. Populärkulturens genombrott har fört med sig att vi alla numera lyssnar på samma sorts musik och bär samma slags kläder. Hanson anser att populärkulturens utbredning har fördröjt den mångkulturella ideologins genomslag i det moderna samhället.
Det innebär inte att Hanson idylliserar populärkulturen. Populärkulturen är för ytlig och omoralisk för att den skall kunna erbjuda ett hållbart alternativ till den mångkulturella ideologin. Människor blir inte amerikaner av att titta på MTV. Populärkulturen är en temporär allierad i kampen mot den mångkulturella ideologin, men på lite längre sikt kan problemen endast lösas genom att kalifornienborna agerar politiskt.
I bokens avslutande kapitel diskuterar Hanson fyra olika framtidsscenarior. USA kan fortsätta politiken med öppna gränser, men kräva av de nyanlända att de anpassar sig till den dominerande kulturen. En annan möjlighet är att man drastiskt reducerar invandringen, men låter invandrarna behålla sina traditioner och seder. Det tredje alternativet representerar den väg som Kalifornien för närvarande slagit in på. Det är en politik som kommer att leda till ekonomiskt och socialt kaos. Kalifornien kommer att utvecklas till en “apartheidstat” med skarpa geografiska gränser mellan olika etniska grupper, ett samhälle i vilket stora medborgargrupper förvisso bekänner sig till fri immigration, samtidigt som de vidtar alla nödvändiga åtgärder för att undkomma den fria invandringens konsekvenser. Det är detta samhälle som Hanson kallar “Mexifornia”. Hans eget alternativ innebär en drastisk reduktion av all form av invandring i kombination med hårda krav på anpassning till det amerikanska samhället.

Mexifornia är en fascinerande bok därför att den inte endast beskriver en politiskt inducerad katastrof, utan därför att den beskriver denna katastrof utifrån ett gräsrotsperspektiv. Istället för att överösa läsaren med tabeller och befolkningskurvor, visar Hanson medelst personliga exempel på vilket sätt den illegala immigrationen påverkar de människor som lever i dess epicentrum. Att Hanson dessutom inte väjer för de svåra frågorna gör naturligtvis bara boken än mer intressant.