The Strange Death of Europe är en bok författad av den brittiske journalisten Douglas Murray. Boken publicerades 2017 och beskriver hur massinvandring från framför allt muslimska länder har förändrat europeisk kultur och demografi.
Roger Scruton var fram till sin död Murrays intellektuella mentor. I likhet med Murray varnade Scruton för massinvandringens konsekvenser.
Men vad var det som de varnade för? Vad syftar “Europa” på i Murrays bok? Vad menar Scruton med “Europa”? I denna artikel kikar vi lite närmare på en viktig skillnad i de två debattörernas syn på Europa.
Brexit
Storbritannien lämnade Europeiska unionen i januari, 2020. Britterna hade vid denna tidpunkt varit medlemmar i 47 år. Brexit handlade om olika saker. Många britter menade att EU hotade det demokratiska systemet. I demokratier stiftar folk sina egna lagar. Som EU-medlem styrdes britterna i allt högre grad av lagar och förordningar som de hade ringa inflytande över. Det primära problemet var emellertid invandringen. EU-medlemskapet hade medfört att Storbritannien förlorat kontrollen över sin gräns. Genom att lämna EU hoppades britterna att korrigera denna brist. Roger Scruton och Douglas Murray tillhörde de som förordade en brytning med Kontinentaleuropa.
Liberalism och marxism
Låt oss först kika lite närmare på två teorier som inte ser något principiellt problem med massinvandring: liberalismen och marxismen.
Enligt den liberala kontraktsteorin är samhällen kontraktsbaserade. Argumentet ser ut på följande sätt. Människor inser att det finns fördelar med att leva tillsammans. De kommer därför överens om vilka regler som ska gälla och detta skapar samhället. Vilka är dessa regler? Det är lagar och förordningar. Samhället existerar så länge som människor respekterar de överenskomna reglerna. Massinvandring är därför inte nödvändigtvis ett oundvikligt problem.
Marxismen har en annorlunda syn på samhället. Människor sägs ha behov och börjar samarbeta för att tillgodose dessa behov. Samhället växer fram ur samarbetet. Samarbetet ger emellertid efterhand upphov till social differentiering. Det blir ett klassamhälle i vilket en klass kontrollerar ekonomi och politik.
I den liberala teorin är det människors laglydnad som håller ihop samhället. I den marxistiska teorin är det den härskande klassens manipulationer som hindrar samhället att disintegrera i klasskrig.
Massimmigration är i marxismen inget problem eftersom arbetarklassen, den klass som ska transformera samhället, sägs sakna hemland. Kampen mot kapitalismen är universell. Alla kan delta i den. Etnicitet, kön och ras är irrelevanta attribut.
Om dessa två teorier hade varit korrekta, hade således inte haft ett immigrationsproblem i Europa. Vi hade haft ett problem med laglydnad och klasskamp. Det har vi inte.
Varför är massinvandring ett problem? Roger Scruton
Först en precisering av frågan
Det finns naturligtvis flera orsaker till att människor vill ha mindre invandring. Politiker oroar sig för kriminalitet och bidragsberoende.
Scrutons argument ser ut på följande sätt.
Civilisationer är alltid partikulärer. Civilisationer består av nationer. Nationer är också de partikulärer. En civilisation är det som binder olika partikulära nationer samman till en enhet. Civilisationstillhörighet förklarar varför en svensk och en italienare kan säga att de dyrkar samma Gud. Gemensamma traditioner är det som ger partikulära nationer deras enhet. Traditionstillhörighet förklarar varför italienare är katoliker och svenskar är protestanter.
Storbritannien tillhör den europeiska eller västerländska civilisationen. Här är några ingredienser:
- Grekisk filosofi lärde oss värdet av rationell argumentation.
- Romersk rätt lärde oss att kodifiera lagen, att skriva ned den, den skilde mellan privat och offentligt, vilket gav en grund för privat egendom, och den gällde lika för alla medborgare (alla var lika inför lagen).
- Kristen teologi formade våra etiska-moraliska värderingar.
- Upplysningens politiska tänkande gav oss idén att staten ska vara baserad på medborgarnas samtycke.
- Musik, litteratur, arkitektur. Vi finner här bland annat klassisk musik, opera, grekisk tragedi, Shakespeare, gotiska katedraler.
Olika traditioner gör nationerna i en civilisation olika. Fransmän är katoliker, tyskar är protestanter. Italiensk kultur är humanistisk, engelsk kultur är pragmatisk. I Frankrike stiftas lagar av parlament, i Storbritannien utförs samma uppgift i huvudsak av domstolar. Skillnaderna är många. Civilisationstillhörigheten gör dem omvänt lika varandra. Fransmän och tyskar är kristna. Europeiska nationer styrs genom lag. Vi har en gemensam moralisk kodex. Våra politiska system är demokratiska. Vår högkultur är gemensam.
Vad har då allt detta med invandringskritik att göra?
Scruton oroar sig över att massinvandringen ska leda till en förlust av civilisatorisk identitet. Traditioner finns överallt, men gemensamma traditioner är vanligast i kulturellt homogena länder. Massinvandring från främmande kulturer kan förändra en nations traditioner och i dess förlängning, dess civilisationsidentitet.
Vi ser här att för Scruton inte definierar nationen i termer av etnicitet, kön eller ras. Hans argument påminner om den liberalismens teori om samhällskontraktet. Denna teori säger att grunden för ett samhälle är överenskomna idéer. Scruton definierar “nation” i termer av tradition och traditioner är idéer. De är inte transparenta på samma sätt som det liberala samhällskontraktet, de har heller inte samma orsaker, men de är idéer, ärvda idéer, för att vara korrekt. Med andra ord: Trots att Scruton är en kritiker av teorin om samhällskontraktet vill han inte förkasta den helt. I stället reviderar han den.
I ingressen ställde vi frågan: Vad menar Scruton med “Europa”? Vi ser här att han definierar Europa i civilisationstermer. Med andra ord: Om invandrade somalier lär sig uppskatta Shakespeare, monarkin, Westminster, landsbygden, öl, pubkultur, julfirande och annat typiskt brittiskt, är de lika brittiska som någon vars släkt har levt i landet sedan urminnes tider. Det är Scrutons uppfattning.
Trodde Scruton att detta var möjligt, att invandrade muslimer är möjliga att integrera i ett modernt, sekulärt samhälle som det brittiska? Nej, det gjorde han inte. Anledningen till att han stödde Brexit var att han inte trodde att liberalismens integrationsprojekt är möjligt att genomföra med framgång. Massimmigrationen till Storbritannien har ställt det brittiska folket inför fullbordat faktum och Scruton menade att britterna måste göra det bästa av situationen.
Varför är massinvandring ett problem? Douglas Murray
Douglas Murray har en delvis annorlunda uppfattning. Han är överens med Scruton om att traditioner är viktiga, men de är knappast det enda som är viktigt. Enligt Scruton är massimmigration ett problem om och endast om det leder till en förlust av civilisatorisk identitet.
Enligt Murray är det huvudsakliga problemet med massimmigration att det leder till förlust av demografisk kontinuitet. Vad är det han menar?
Det sägs ofta att USA baseras på idéer uttryckta i självständighetsdeklarationen och konstitutionen. Alla som accepterar dessa idéer kan bli amerikaner. Det är, som vi ser, en liberal tankegång.
Murray menar att denna teori inte är applicerbar på Storbritannien och länderna i Europa. De europeiska länderna är baserade på etnicitet. De är etniska konstruktioner. Det brittiska folket är en specifik etnisk grupp. Det svenska folket likaså. Det är länder som inte hålls samman av abstrakta ideal, utan av etnisk homogenitet.
Det är också anledningen till att länderna i Europa har ett integrationsproblem. Integration för dessa länder har historiskt sett varit en fråga om etnicitet. Det finns inga abstrakta idéer som immigranterna kan omfatta och därmed bli en integrerad del av samhället. Det finns förvisso idéer som de förväntas acceptera, till exempel sekularism och jämlikhet mellan könen, men de kommer ändå att befinna sig utanför samhället även om de gör det. Även om enskilda individer integrerar förblir deras grupp demografiskt distinkt.
Demografisk kontinuitet har, enligt Murray, ett egenvärde. Storbritannien är inte ett land i allmänhet, en plats som vem som helst kan bosätta sig på. Det är det brittiska folkets hemland. Storbritannien är inte en idé att acceptera eller förkasta, det är en landmassa befolkad av ett specifikt folk, det brittiska folket. Immigration är inte endast ett problem därför att brittisk kultur riskerar att försvinna, det är ett problem därför att det brittiska folket löper risken att försvinna.
Murrays försvar av det brittiska folket är inte beroende av dess nytta eller kulturella prestationer. De är ett historiskt distinkt folk som, i likhet med alla folk, förtjänar ett hemland.
Frågan är om Murrays farhågor är befogade.
Invasionsbiologi
Varför försvinner djurarter? Den traditionella förklaringen är miljöförändringar. Det har till exempel sagts att miljöförstöring är den primära orsaken till artutrotning i världen. Denna teori är populär, men, av allt att döma, falsk. Enligt Tim Blackburn, biologiprofessor vid University College i London, är introduktionen av främmande arter huvudorsaken till att djurarter försvinner. Katter existerade aldrig naturligt på Hawaii utan kom till ön med människor. Enligt Blackburn har tama och förvildade katter utrotat hela släkten av öns småfåglar. Det är, hävdar Blackburn, tolv gånger vanligare att en inhemsk art försvinner på grund av en invasion av en främmande och fientlig art, än att den upphör att existera på grund av inhemska faktorer.
Blackburns teori handlar om djur och växter, men det finns inget som hindrar oss från att applicera den på mänskliga samhällen.
Islams profet levde under större delen av sitt liv i Mecka, en stad med drygt 600 invånare. Han emigrerade sedermera till Medina, en stad med kanske dubbla antalet invånare. När han dog år 632, hade han hunnit att utrota polyteismen på den arabiska halvön och ena dess olika stammar under islams banér. Han hade hunnit hota den östromerske kejsaren och perserrikets härskare med krig. Han hade till och med lyckats att genomföra en mindre militär expedition mot bysantinerna. Hans rike var vid denna tidpunkt en liten islamisk ö i ett hav av kristenhet. Efter hans död strömmade de islamiska arméerna ut ur Arabien. De krossade det persiska imperiet och reducerade radikalt det bysantinska imperiets storlek.
Nordafrikansk kultur var präglad av kristendom, polyteism och judendom.
Idag är Nordafrika islamiskt. Det innebär inte att dagens Nordafrika är arabiskt. Den arabiska befolkningen på Arabiska halvön var för liten för att stödja en storskalig kolonisering av Nordafrika. Någon massimmigration till de erövrade områdena ägde inte rum. De flesta nordafrikaner är fortfarande berber. De har behållit sin distinkta etnicitet. Men deras ursprungliga kultur är försvunnen. De är alla muslimer nu.
Med andra ord: De kristna, judiska och hedniska kulturer som utmärkte Nordafrika gick inte under på grund av interna konflikter. De upphörde att existera på grund av invasionen av en starkare och fientligt inställd kultur.
Det är här som vi finner Scruton. Det som bekymrar honom är den brittiska nationens framtid, inte britterna som folk.
Murray menar att situationen är mer komplicerad idag. Massmigration på 600-talet var omöjlig av demografiska skäl. När islams profet levde fanns det endast ett fåtal miljoner araber och inte alla var muslimer. Idag är islam en världsreligion med drygt två miljarder anhängare.
Islamisk massmigration i kombination med låga födelsetal bland vita britter utgör ett reellt hot mot den brittiska nationens överlevnad. David Coleman, demograf vid Oxforduniversitetet, har sagt att om nuvarande trender fortsätter kommer den vita brittiska befolkningen att utgöra en minoritet i sitt hemland år 2066.
Det är detta som oroar Murray.
Slutord
Scruton och Murray har delvis olika svar på frågan “Vad är Europa”. Scruton menar att Europa består av nationer med olika karakteristika, men förenade av deras civilisationstillhörighet. Murray instämmer, men han anser att Europa är mer än så. Europa är också människor. Vi måste inte välja mellan tradition och etnicitet. Europas nationsstater var etniska gemenskaper innan politikerna öppnade gränserna i syfte att, som det heter, diversifiera, dem. Det är inget fel på att vara britt eller dansk och vilja förbli det, menar Murray:
But there is no reason why Europeans should not be, or feel, Eurocentric. Europe is the home of the European peoples, and we are entitled to be home centric as much as the Americans, Indians, Pakistanis, Japanese and all other peoples are.