I den första artikeln om Stephen Hicks föreläsning om Roger Scrutons i The Meaning of Conservatism diskuterade vi relationen mellan individ och samhälle. I denna artikel ska vi titta lite närmare Scrutons syn på rättigheter. Hicks är klassisk liberal och är övertygad om att naturliga rättigheter existerar. Scruton är skeptisk. Frågan är vad det innebär. Hicks menar att om vi följer Scruton är det samhället, inte individerna, som har rättigheter. I denna artikel argumenterar vi för att denna tolkning är felaktig.
Källa: Unsplash.
Negativa och positiva rättigheter
I politisk filosofi talas det ofta om naturliga rättigheter.
Naturliga rättigheter förknippas ofta med klassisk liberalism. I realiteten är socialister ofta naturrättsanhängare. Det är paradoxalt. Marxismen är ju en materialistisk teori. Den säger att allt är orsakat, på ett eller annat sätt, av samhällets ekonomiska bas. Rätt och moral tillhör samhällets överbyggnad. De äger ingen autonomi. Den socialistiska retoriken är ofta annorlunda. Människor sägs inte endast ha ett behov av tak över huvudet, de sägs ha rätt till bostad och om det inte existerar bostäder är det “samhällets” skyldighet att bygga sådana.
Rättigheter kan också vara positiva eller negativa.
Klassiska liberaler tror på negativa rättigheter. Negativa rättigheter skapar inte plikter. Mina bekymmer är inte dina problem. Antag att jag inte kan betala hyran. Det påverkar inte dig. Socialister tror på positiva rättigheter. Mina problem är dina bekymmer. Det är nu din plikt att hosta upp pengarna. Min positiva rättighet till bostad skapar din skyldighet.
Om vi kombinerar dessa fyra attribut i en tabell får vi följande resultat:
Hur vet vi att det existerar positiva, naturliga rättigheter?
Kritiker av naturrättsfilosofi menar att de är påhittade. Det talas ibland om rättighetsinflation. Begreppet syftar på det faktum att det inte är ovanligt att människor som vill ha något, döper om sina behov till rättigheter och hävdar att de är diskriminerade. Man finner ofta rättighetsinflation i socialistisk agitation.
Varifrån kommer negativa, naturliga rättigheter?
Hicks är inspirerad av Ayn Rand. Rand menade att vi människor har en och endast en naturlig rättighet, rätten till liv. Vi inser detta, menade hon, om vi använder vårt förnuft. Hon hävdade också att man, med deduktiv logik, kan härleda andra rättigheter från denna premiss, till exempel rätten till privat egendom, och att de härledda rättigheterna har samma status som rätten till liv. Rätten till liv är premiss, rätten till privat egendom är härledd.
Roberts Nozicks kritik av välfärdsstaten
Vi ska nu kika på ett klassiskt exempel på naturrättslig argumentation: Robert Nozicks kritik av välfärdsstaten i Anarchy, State, Utopia.Nozicks utgår från självägandet. Han menar att det är självevident att individen äger sig själv. Vi inser det, menar han, om vi använder vårt förnuft. Självägandeprincipen har närmast axiomatisk status i Nozicks teori och ses som så självklar att den inte behöver bevisas.
Om individen äger sig själv, har han förfoganderätt över sig själv. Han har rätt att förfoga över sig själv hur han vill så länge han inte begränsar andra människors rätt att förfoga över sig själv. Det är Nozicks första härledning.
Om individen äger sig själv och därför har rätt att förfoga över sig själv, har ingen rätt att utnyttja honom eller henne för syften som inte är hans eller hennes egna syften. Därför är slaveri omoraliskt. Det är hans andra härledning.
Människor lever tillsammans. Samlevnad ger upphov till konflikter som måste hanteras. Därför krävs en stat, menar Nozick. Det är Nozicks tredje härledning.
Stater kan se ut på olika sätt. Nozick hävdar att det måste vara en stat som inte inkräktar på individens förfoganderätt över sig själv. Det utesluter en välfärdsstat. Välfärdsstater brukar vissa medborgare som medel för andra medborgare. Det är hans fjärde härledning.
Staten måste därför vara minimal. Dess uppgifter ska begränsas till att försvara gemenskapen mot inre och yttre fiender och upprätthålla individernas rätt att förfoga över sig själva. Det är Nozicks primära slutsats.
Det är inte svårt att se varför människor attraheras av naturrättsliga argument. De har ofta en strikt, logisk struktur. Om vi accepterar premisserna, måste vi acceptera slutsatsen. Det är också inte svårt att förstå varför många uppfattar dem som orealistiska. Nozicks argument är abstrakt. Det är en skrivbordsprodukt, ett intellektuellt tankeexperiment. Med utgångspunkt i en och endast en premiss härleder Nozick välfärdsstatens omoraliska karaktär.
Kritik av Nozick
Nozick är deontolog. Hans moralteori är en principteori. Han är inte intresserad av eventuella konsekvenser. Det viktiga för honom är att moralprinciperna upprätthålls, inte konsekvenserna av att vi upprätthåller dem.
Vad har Scruton att säga om argumentet i Nozicks berömda bok?
Scruton menar att vi måste kombinera principetik och konsekvensetik. Principetik kan inte hantera alla situationer. Vad ska vi göra med militära veteraner som återvänder från slagfältet? Ska vi säga att de får klara sig själva eller har vi en moralisk plikt att bistå dem som tack för deras umbäranden? Principetik är viktigt, menar Scruton, men ibland måste vi resonera konsekvensetiskt för att inte hamna i orimliga situationer.
Det omvända gäller också. En ensidig emfas på konsekvensetik är lika fel som en ensidig emfas på principetik. Vi har inte en självklar rätt att offra en människas välfärd för att två eller fler människor ska få det bättre. Inte heller konsekvensetiska argument kan hantera alla moraliska problem. Ibland behöver vi resonera deontologiskt.
Scruton försvarar därför välfärdsstaten. Han gör det med konsekvensetiska argument. Men eftersom han är konservativ vill han inte att ha en alltför stor välfärdsstat och hans argument härför är deontologiska.
Scruton tror inte på naturliga rättigheter. Han filosoferar, i likhet med Nozick, från första principer, men hans första principer är annorlunda. Klassiska filosofiska axiom kan inte negeras utan att resultatet blir en kontradiktion. Descartes “Jag tänker, alltså är jag” är ett av de mest kända exemplen. Scrutons premisser är observationsbaserade och därför endast villkorligt sanna.
Varifrån får han sina premisser? Nozick var universitetsprofessor i filosofi. Anarchy, State, Utopia är ett sofistikerat tankeexperiment. Han behandlar rättigheter som om de existerade i ett socialt vakuum.
Scruton är rättspositivist, men till skillnad från många rättspositivister tror han inte att våra rättigheter därför är godtyckliga eller påhittade.
Rättspositivism innebär inte att moral och rätt är godtyckliga regelsystem
Frågan är alltså, varifrån kommer våra moraliska övertygelser om de inte är produkter av intellektuell reflexion?
Moral är abstrakta regler. Ett exempel: “Du ska respektera andra människor”. Det är en moralregel. Frågan är vad den kräver av oss. Det är långt ifrån självklart. Scruton menar att regeln måste operationaliseras och det är det exakt det som traditioner gör. Den islamiska traditionen förbjuder muslimer från att ha icke-muslimer som vänner. Den förbjuder också muslimer att hälsa på icke-muslimer på samma sätt som de hälsar på muslimer.
Den västerländska traditionen är mer öppen och operationaliserar moralregler på ett annat och mer inklusivt sätt.
Scruton betraktar traditioner ur ett historiskt och darwinistiskt perspektiv. Perspektivet är historiskt i det att det ser traditioner som något som utvecklas. Det är darwinistiskt i det att det ser denna historiska process som en selektionsprocess.
Traditioner innehåller lösningar på konkreta problem. En del problem är moraliska, andra är av mer praktisk natur. De är resultatet av människors experimenterande med problemlösningar. Goda lösningar ersätter mindre väl fungerande lösningar.
Scruton anser till exempel att jämställdhet mellan könen är viktigt, men denna moralprincip är inte ett axiom i ett abstrakt, logiskt uppbyggt argument. Det är en traditionsbaserad premiss och traditionsbaserade premisser är baserade på empiriska observationer av socialt samspel, i detta fall samspelet mellan män och kvinnor.
Scruton använder samma argument när han diskuterar sociala institutioner.
Familj och äktenskap har varit hårt kritiserade från feministiskt håll. De har utdömts som föråldrade och i grunden omoraliska institutioner. Kritiken har dock inte gjort något större avtryck. Folkmajoriteten har varit påfallande kallsinnig. Tusentals män och kvinnor gifter sig varje år och de som inte gör det motiveras mer sällan än ofta av feministiska argument.
Varför tar inte fler människor den feministiska kritiken på allvar?
Scrutons svar är att den är för abstrakt. Den liknar Nozicks kritik av välfärdsstaten. Nozick kräver att välfärdsstaten ska rättfärdiga sig teoretiskt. Feminister kräver att familjeinstitutionen ska rättfärdiga sig teoretiskt. Det är inte möjligt. Varken välfärdsstaten eller familjen kan göra det.
Vad beror det på? Varför kan familjen inte rättfärdigas teoretiskt? Det beror inte på att den är omoralisk, utan på att den inte växte fram som ett svar på ett abstrakt, moraliskt problem. Den är resultatet av en operationalisering av en hel hoper av praktiska och moraliska problem som uppstår när män och kvinnor lever tillsammans. Den är traditionsbaserad.
För att förstå moraliska reglers innebörd, måste vi alltså tillhöra en tradition. Traditioner innehåller kunskap. Därför är operationaliserade moralregler inte godtyckliga.
Rättspositivism innebär inte att vår moral är skapad
Vad menar Scruton när han säger att konkreta moralregler inte är påhittade, attde inte skapas av oss? Hans tes är att traditioner inte är skapade. De växer fram bakom individernas ryggar på ungefär samma sätt som priser gör på en fri marknad. Konsumenten som köper en vara gör det inte i syfte att påverka varans pris. Miljontals köpbeslut kommer likväl att göra just det. Priset speglar dynamiken mellan utbud och efterfrågan. Traditioner är inte designade.
Människor brottas med praktiska problem i vardagen. De experimenterar och fungerande lösningar sedimenteras i traditioner. Traditioner är därför inte skapade, de är sidoeffekter av handlingar som inte hade till syfte att skapa dem. Det medför att vi inte behöver starta från noll varje gång vi konfronteras med ett problem. I regel är problemet redan löst och vi vet precis hur vi ska gå till väga.
Summering
Stephen Hicks menar att om man kritiserar naturrätten, är man emot rättigheter i allmänhet. Det är, som vi har sett, inte sant. Naturrättsteorier är knappast obestridliga. Det finns en hel del som talar för att de är nonsens. Inte heller är det nödvändigtvis sant att bara för att man är rättspositivist anser att rättigheter är godtyckliga, mänskliga påfund. Traditioner utvecklas fortlöpande och arkiverar de bästa lösningarna på konkreta problem.
Tidigare artiklar