EU-kommissionens president, Ursula von der Leyen, har sagt att Europas demokratier hotas av “dis- and misinformation” och att Europeiska unionen därför måste införa vad hon har kallat “A European Democracy Shield “.
Källa: Wikimedia.
Frihet och demokrati
Diskussioner om demokrati och frihet blandar ofta samman dessa begrepp. Det sägs till exempel att vi behöver mer demokrati för att försvara våra friheter. Demokrati och frihet är i realiteten olika saker.
- Demokrati är ett socialt attribut. Med “demokrati” avses majoritetsstyre.
- Frihet är ett individuellt attribut. Frihet är alltid en individs frihet. Frihet att uttrycka sina åsikter är ett exempel på individuell frihet.
Den amerikanska konstitutionen förbjuder den federala regeringen att begränsa yttrandefriheten. Amerikaner har inte yttrandefrihet därför att kongressen har fattat ett majoritetsbeslut om det. De har det därför att konstitutionen uttryckligen förbjuder den federala regeringen att lagstifta i frågan.
Frihet och demokrati är alltså olika saker.
Därav följer att det inte finns fria eller ofria samhällen. Det finns demokratiska och odemokratiska samhällen. I västdemokratierna fattas majoritetsbesluten i parlament. Det innebär att ett enpartisystem kan mycket väl vara demokratiskt om beslutsfattandet sker genom majoritetsbeslut. Kommuniststaterna var odemokratiska därför att de var baserade på minoritetsstyre. Det är sant att majoritetsbaserade enpartisystem är sällsynta, men det innebär knappast att sådana omöjligen kan existera.
Därav följer också att det inte finns demokratiska eller odemokratiska individer. Det finns fria eller ofria individer. Det sägs ibland att det demokratiska sinnelaget kräver att vi respekterar åsiktsskillnader. Detta är begreppsförvirring. Att respektera en annan människas åsikter är att respektera dennes frihet. Det har inget med majoritetsstyre att göra.
Frihet är mer grundläggande än demokrati
Frihet är grundläggande. Människor måste till exempel ha frihet att rösta. Utan denna frihet, inga majoritetsbeslut. Om vi dessutom vill att majoritetsbeslut ska ha en rationell kärna, måste människor vara fria att tänka, bilda sig en uppfattning, organisera sig och att argumentera. Frihet är därför en nödvändig förutsättning för demokrati i dubbel mening.
Det omvända gäller däremot inte. Demokrati är ett verktyg för beslutsfattande. Det är därför inte fallet att mer demokrati nödvändigtvis leder till mer frihet. Tvärtom. Människors friheter inskränks när majoritetsstyret expanderas till ständigt nya områden.
Därmed uppkommer ett problem. Majoritetsstyre baseras i bästa fall på konsensus. Människor samtycker till nya lagar. Hur kan en människa som samtyckt till en lag beskrivas som ofri?
Tankeexperiment
Om det inte finns någon lag som förbjuder människor att korsa en väg när det är rött ljus, är människor fria att göra det. Antag nu att en folkomröstning gör det lagstridigt. Vad innebär det? En sak är obestridlig: Friheten att gå mot rött ljus är borta. Frågan är dock om det innebär att alla är lika ofria? Är de som röstade för lagen lika ofria som de som röstade emot den? Det beror på hur vi definierar “frihet”.
- Vi kan definiera “frihet” i psykologiska termer, i termer av upplevelser. Om vi definierar “frihet” på det sättet, är endast de som röstade emot förslaget mer ofria.
- Vi kan också definiera “frihet” i mer objektiva termer. I den meningen är alla mer ofria. Mängden av handlingsalternativ har, objektivt sett, reducerats. Det drabbar alla, även de som inte planerar att gå emot rött ljus.
A European Democracy Shield?
Hur vill von der Leyen skydda Europas demokratier? Hon vill skapa en ny EU-myndighet med uppgift att finna och eliminera “online dis- and misinformation”.Disinformation is false or misleading content that is spread with an intention to deceive or secure economic or political gain, and which may cause public harm. Misinformation is false or misleading content shared without harmful intent though the effects can be still harmful.
Kommissionen vill alltså inte censurera åsikter som de facto är skadliga. Det räcker med att de kan vara skadliga.
Hur ska målet uppnås? Vilka medel vill Kommissionen använda för att identifiera potentiellt skadliga åsikter?
Medieplattformar ska tvingas att censurera. De medieföretag som inte följer de nya reglerna ska straffas med böter. Om de negligerar vitena, riskerar de förbud.
Kommissionen vill också ha ett eget system för censur som verkar oberoende av sociala medieplattformar. Kommissionens vice president, V?ra Jourová, har sagt att EU bör använda AI för att upptäcka skadligt innehåll. Hon vill ha ett system som liknar det som används av medieplattformar som YouTube och Instagram, men det ska vara ett system som verkar på en kontinental nivå. Censuren ska automatiseras. Algoritmer ska bestämma vad som ska nå europeiska internetanvändare.
Kommissionen har också förslagit att rätten att utfärda certifikat ska ligga hos medlemsstaterna. Om förslaget antas, kommer myndigheter att kunna läsa och därmed även filtrera krypterad kommunikation.
EU:s demokratiska underskott
Detta leder fram till vår slutfråga. Vilken demokrati är det von der Leyen vill försvara? Hon säger att Europas demokrati är hotad, men vad är det som hon syftar på? Är den svenska politiska ordningen med majoritetsbeslut i riksdagen hotad av sociala medieplattformar? Är det kanske beslutsordningen i Danmarks eller Finlands respektive parlament som behöver förstärkt skydd? Fria samhällen har inga problem med öppna diskussioner. Sverige, Danmark och Finland behöver inte det värn som von der Leyen vill införa.
Auktoritära organisationer använder censur för att skydda sig. Fria organisationer litar på att det bästa argumentet ska vinna striden.
När von der Leyen talar om “Europas demokrati” inte på medlemsstaterna, utan på sin arbetsgivare, Europeiska unionen. EU är inte en demokratisk organisation. Det förslag som hon framfört har heller inte som målsättning att göra EU mer demokratiskt. Syftet med den europeiska demokratiskölden är att cementera EU:s makt.
I parlamentariska demokratier väljer folket sina representanter. Dessa stiftar sedan lagar. I ett sådant system kan medborgarna säga: “Våra lagar är stiftade av oss”. I EU har medlemsländernas befolkningar ingen någon större kontroll över organisationen. EU beslutade nyligen att korken ska sitta kvar på mjölkpaket. Detta har irriterat många konsumenter. Det är dessvärre inget som Sverige kan göra något åt. Förslaget är framtaget av Kommissionen och beslutat av de 27 medlemsländernas representanter. Det är meningslöst att klaga på regeringen. Statminister Kristersson kommer endast att säga att man gjorde vad man kunde under förhandlingarna, men att man blev nedröstad. Det innebär att vi svenskar tvingas lyda lagar som vi inte själva har stiftat och som vi heller inte kan påverka.
Hur stor andel av svensk lagstiftning som är rena EU-direktiv är svårt att avgöra. Det beror på hur man räknar. Det har sagts att kanske så mycket som 60 procent av svenska lagar är beslutade i Bryssel. I EU är våra lagar stiftade av andra. Det är detta som brukar kallas “EU:s demokratiska underskott”.
Vi ser här hur majoritetsbeslut på en nivå inskränker möjligheten till majoritetsbeslut på en annan nivå. Om en majoritet av EU:s medlemsländer beslutar att korkar ska fästas vid förpackningar, spelar det ingen roll vad den svenska folkmajoriteten tycker och tänker.
Anledningen till att Europas folk har så ringa kontroll över EU är inte att EU inte fungerar som avsett. Syftet med EU är att försvaga de nationella demokratierna. Det ska ske genom att nationalstatlighet ersätts med överstatlighet. Viktiga majoritetsbeslut ska fattas i EU, inte i nationella parlament. EU:s demokratiska underskott är inte “a bug”, det är “a feature”. Det är detta system som den europeiska demokratiskölden ska skydda.
Slutord
I en kommande artikel ska vi kika på vad detta innebär mer konkret.