Stephen Hicks är filosof vid Rockford University i Illinois och författare till bland annat Postmodernism Explained. Han har också en YouTube-kanal i vilken han presenterar filosofer och filosofiska begrepp. Nyligen publicerade han en video i vilken han går igenom en av den brittiska filosofen Roger Scrutons mest kända böcker: The Meaning of Conservatism (1980). Videon är en god introduktion till ett komplicerat ämne, men på några punkter är professor Hicks ute och cyklar. I denna artikel ska vi ta upp relationen individ-samhälle i Scrutons filosofi.
Vad är samhället?
Liberaler är övertygade om att samhällen består av individer. Alla komplexa strukturer sägs i slutändan bestå av individer. Individen är den sociala atomen. Hicks säger att i Scrutons filosofi kommer samhället först. Samhället beskrivs som en organism, individernas uppgift är att fylla olika funktioner i organismen. Han säger till exempel att Scruton uppmanar oss att “merge our wills with our nation”. Två kommentarer är här på sin plats.- Scruton menar inte att samhälle är biologiska organismer.
- Hans teori är heller inte normativ.
Det är korrekt att Scruton använder ordet “organism” när han beskriver samhällen. Han säger: “Instead conservatism as I describe it involves the attempt to perpetuate a social organism through times of unprecedented change”. Detta påstående ska dock inte tolkas bokstavligt. Samhällen är inte organismer på det sätt som en människokropp är. Scruton resonerar på ungefär följande sätt. Tänk dig en låda med legobitar. Du kan kombinera dem hur som helst. En biologisk organism fungerar inte på det sättet. De olika organen i människokroppen utför specifika funktioner för helhetens välbefinnande. Det innebär att om ett organ upphör att fungera får det konsekvenser för organismen som helhet.
Samhällen är inte biologiska organismer, men det är heller inte godtyckliga kombinationer av element.
- Samhällen reproduceras socialt. Vi behöver politiska och andra institutioner.
- Samhällen reproduceras biologiskt. Vi behöver familjer.
Vi kan inte eliminera familjen och tro att resten av samhällskonstruktionen förblir intakt. Ett samhälle utan familjer kommer att kollapsa demografiskt. Familjen är inte en godtycklig legobit i den större legokonstruktion som vi kallar “samhälle”.
Hicks förefaller också mena att Scrutons teori är normativ. Han säger att Scruton uppmanar oss att “merge our wills with our nation”, men Scruton säger inget sådant. Han säger inte att alla måste gifta sig och skaffa barn, han säger att underminerandet av familjeinstitutionen har demografiska konsekvenser. Det är ett påstående om verkligheten, inte en uppmaning till handling.
Individ och samhälle
Nästa fråga handlar därför om individen och relationen mellan individ och samhälle. Människan är en biologisk varelse, men det är inte individen som biologisk entitet som intresserar Scruton. Han är fascinerad av det faktum att människor inte endast är kapabla att beskriva, förklara och förutsäga fenomen i den värld som de själva tillhör, utan att de också kan resonera och handla moraliskt. Han är övertygad om att varelser med sådana egenskaper existerar nedströms samhälle och kultur.
Detta leder till ett nytt problem. Innebär det att samhället äger autonom existens? Det verkar onekligen som att det är Scrutons åsikt. Hur ska det annars kunna utrusta människorna med alla dessa egenskaper?
För att förstå Scrutons argument måste vi förstå hur han förklarar samhällen. Hur uppstår samhällen?
En analogi med priser i fria ekonomier får här illustrera hans tankegång. Priser i en fri marknad bestäms av utbud och efterfrågan. De är inte skapade. De är resultatet av decentraliserade köpbeslut. I den meningen är det korrekt att säga att priser växer fram bakom konsumenternas ryggar. Likväl påverkar de människors köpbeslut. Dyra varor är ofta svårsålda, billiga produkter blir snabbt slutsålda.
Inte heller samhället är skapat. Även det är biprodukten av mänskliga beslut. Det växer fram som en konsekvens av människors experimenterande med problemlösningar. I likhet med priser på en fri marknad växer det upp bakom individernas ryggar och blir något som individerna måste beakta. Samhället är en biprodukt av handlingar som inte hade till syfte att skapa det.
Därför är det alltså meningsfullt att säga att samhället existerar. Konsumenter på en fri marknad har inte skapat priserna, likväl utgör de en realitet som de beaktar när de gör sina köpbeslut. Individerna har inte skapat samhället, likväl utgör det en verklighet som de måste beakta när de handlar.