Yearly Archives: 2020

Den kanadensiske psykologen Jordan Peterson har blivit något av en intellektuell superstjärna efter att ha kritiserat ett lagförslag som syftade till att kriminalisera fri debatt om transsexualitet.
Föreliggande artikel ska dock inte handla om Petersons ståndpunkt i denna fråga, istället ska vi kika lite närmare på hans bok Maps of Meaning. The Architecture of Belief (Routledge,1999).

Peterson och den nya ateismen

En vanligt förekommande kritik av kristendomen är att den är falsk. Gudshypotesen är omöjlig att verifiera. Inte heller är det sant att vår planet är 6000 år gammal eller att den kom till på sex dagar.
Problemet med denna kritik är, om vi får tro Peterson, att den baseras på ett felaktigt antagande: tesen att Bibeln utgör ett försök att förklara vår fysikaliska verklighet. Det är Richard Dawkins tes: religioner och myter är teorier om verkligheten.
Detta är inte sant, om vi får tro Peterson. Den bibliska berättelsen konkurrerar inte med vetenskapen. Bibeln är inte ens empirisk historia. När Bibeln berättar om Kain och Abel innebär det inte att boken också påstår att dessa två personer har existerat. Inte heller ska vi ta paradisberättelsen bokstavligt. Historien om Adam och Eva är en allegori om människans tragiska villkor.
De bibliska berättelserna varken beskriver eller förklarar verkligheten, de är ett slags metaberättelser vars syfte är att hjälpa oss att leva ett rättfärdigt liv.
Vetenskap handlar om tingen och deras innersta natur. Bibeln fokuserar på världen som en arena för handling.

Sanningsfrågan: pragmatism och darwinism

Peterson är pragmatist. Med “pragmatism” avses tesen att “sanning” ska definieras i termer av användbarhet. Uttryckt på ett annat sätt: en teori är sann om den hjälper oss att uppnå ett mål.
Vad innebär detta?
Det innebär att teorier inte beskriver verkligheten. Människan är ett verktygsanvändande djur och teorier är verktyg. Peterson använder pragmatismen för att bereda plats för myter och religion. Om teorier är ett slags verktyg, blir det viktigt att ha en verktygslåda med olika typer av verktyg. En liknelse är här på sin plats: en trädgårdsmästare som har för avsikt att fälla ett träd har föga nytta av en verktygslåda som bara innehåller skruvmejslar. Han eller hon behöver också en såg och kanske även en häcksax.
Peterson vill att vi ska se på teorier, myter och religioner på detta sätt. På samma sätt som de olika verktygen i trädgårdsmästarens verktygslåda har olika funktioner, är olika teorier användbara för olika syften.
Vi behöver vetenskapliga teorier för att kunna beskriva, förklara och förutsäga naturliga fenomen. Vetenskapen kan emellertid inte besvara frågan om livets mening. Det är en moralisk frågeställning och om vi får tro Peterson finns det ingen plats för subjektivitet i vetenskapen. För detta ändamål behöver vi myter och religioner. De är verktyg som är nödvändiga om vi ska kunna leva ett meningsfullt liv. Utan dessa förblir vår verktygslåda inkomplett.
Frågan är dock hur vi väljer mellan olika teorier, religioner och myter.
Petersons svar på frågan är att det existerar objektiva kriterier, men för att hitta dem måste vi ympa den darwinistiska teorin om naturlig selektion på den filosofiska pragmatismen. En teori är inte sann endast därför den är användbar, den måste också öka vår överlevnadsmöjlighet. Kulturer är ett slags praktiker med avgörande effekter på människors möjligheter att påverka sina liv. De är verktyg som skall hjälpa människor att bemästra vardagens problem, inte museiobjekt som skall dyrkas för deras egen skull.
På detta sätt försöker Peterson slå en brygga mellan pragmatisk sanning och moral. Kunskaper som hotar vår överlevnad är inte endast omoraliska, de är också falska i en pragmatisk mening eller som Peterson säger: inte tillräckligt sanna.

En kontroversiell teori

Detta är naturligtvis en kontroversiell teori. Låt oss därför rekapitulera kritiken av den. Vad är det Peterson säger? Han påstår att teorier inte beskriver verkligheten, att de istället är ett slags verktyg med vars hjälp vi försöker realisera våra syften.
Ett av Petersons exempel på vetenskapliga studier som fallerar det pragmatisk-darwinistiska sanningskriteriet är forskning vars mål är att utveckla biologiska stridsmedel. Forskning som syftar till att framställa vacciner är godtagbara ur pragmatisk-darwinistisk synpunkt, medan vetenskapliga studier som har som mål att tillverka biologiska stridsmedel är oacceptabla.
Detta argument blir naturligtvis problematiskt om de två forskningsprojekten studerar samma mikroorganismer. Hur skulle vi kunna tillverka biologiska stridsmedel eller vacciner om vi inte också korrekt beskriver den underliggande biologiska verkligheten av mikroorganismer? Denna relation mellan forskning och en grundläggande biologisk realitet kan knappast beskrivas i pragmatiska termer. Uttryckt på ett annat sätt: om denna invändning är korrekt, kan en teori mycket väl kan vara sann och farlig. Sanning har då inget med teorins konsekvenser att göra.

Nästa artikel

I nästa artikel ska vi på allvar ge oss i kast med Petersons bok Maps of Meaning. The Architecture of Belief. Vi ska kika lite närmare på hur Peterson hanterar begreppen “handling”, “mening” och “orsak”.