What’s So Great About America?

Den västerländska civilisationen är den mest avancerade kultur som någonsin existerat. Ingen annan kulturkrets har agerat så definitivt mot orättvisor och ojämlikheter som den västerländska. Ingen annan kultur har förmått producera så mycket välstånd och stabilitet som den västerländska kulturen.
I en av BBC nyligen genomförd undersökning om synen på USA visade det sig emellertid att den negativa synen på Amerika är vida spridd i världen. Över hälften av de tillfrågade ansåg att det var fel av USA att invadera Irak. En majoritet av de sporda i Jordanien och Indonesien menade att Förenta Staterna utgör ett större hot mot världsfreden än Usama bin Ladens terrornätverk Al Qaida. Respondenter i bl.a. Ryssland och Sydkorea betraktade USA som är ett större problem än Iran.
Reaktioner som dessa är åtminstone delvis en reaktion på det faktum att USA är den enda supermakten i världen. USA:s förre president Jimmy Carter hade onekligen rätt när han sade att det inte spelar någon roll vad USA gör. Som den enda kvarvarande supermakten kommer USA alltid att kritiseras för interventionism, passivitet eller isolationism. Men det går heller inte att bortse från kritiken. Det finns obestridliga likheter mellan den kritik av väst som kommer från tredje världen och den skepsis visavi den västerländska civilisationen som är så vanlig bland västerländska intellektuella.
Kritiken finns där som en obehaglig påminnelse om att västerländska värden på inte vis är självklara. Mot den bakgrunden kan det te sig som en närmast hopplös uppgift att skriva en bok med titeln What is so Great About America.

Den externa kritiken

Även om innehållet i den externa kritiken av väst självfallet varierar med kritikernas teoretiska och filosofiska utgångspunkter, finns det också gemensamma nämnare. Den vanligast förekommande invändningen mot väst är att det västerländska samhället har degenererat moraliskt. Denna skepsis dyker upp både i den asiatiska och islamistiska kritiken av väst.
Men det finns också skillnader mellan den asiatiska och islamistiska ståndpunkten. Den asiatiska skolan är en modernistisk rörelse i det att den bejakar marknadsekonomin. Men den asiatiska skolan är också antimodernistisk i det att den vill komplettera marknadsekonomin med konfuciansk ideologi i syfte att motverka moralisk upplösning.
Islam är idag världens största antimodernistiska rörelse. Skillnaden mellan islam och den asiatiska skolan är att islam förnekar att det är möjligt att modernisera ett samhälle utan att också västernisera det. Enligt den asiatiska skolan är det möjligt att utnyttja västerländska organisationsformer och teknologier, utan att i grunden förändra det egna samhället i västerländsk riktning. Detta förnekas häftigt av islamisterna.
Ordet “islam” betyder ordagrant “underkastelse under Allah”. Islam är en totaliserande ideologi i den meningen att islam kräver att allt samhällsliv underordnas profetens ord. Enligt D’Souza finns det en otvetydig koppling mellan islam som religion och den terrorism som utövas av muslimer. D’Souza medger att termen “jihad” har olika innebörder inom islam, men han tillstår att den klassiska tolkningen av ordet är att det betyder “väpnad kamp mot de otrogna”. Varje muslim har en helig plikt att, med eller utan våld, omvända så många otrogna som möjligt till den rätta läran.

In the Muslim community, holy war is a religious duty, because of the obligation to convert everybody to Islam either by persuasion or by force.

The logic of Islamic law, however, does not recognize the permanent existence of any other polity outside Islam. In time, in the Muslim view, all mankind will accept Islam or submit to Islamic rule. A treaty of peace between the Muslim state and a non-Muslim state was thus in theory impossible.        Bernard Lewis

Men den muslimska terrorismen är inte endast en följd av vissa trossatser inom islam, den är också en reaktion på det faktum att islam håller på att förlora det kulturella kriget mot väst. När Ayatolla Khomeini kallade USA för “den stora satan”, syftade han på den västerländska kulturens destruktiva inflytande på traditionellt organiserade samhällen. Islamisterna anser att den västerländska kulturen förleder muslimska ungdomar att överge islam för materiellt välstånd och promiskuöst leverne. Muslimer har av den anledningen, menar de, inget annat val än att stå upp för sin religion. I annat fall kommer islam att gå samma öde till mötes som en gång kristendomen.
Enligt D’Souza är islam en i många avseenden bankrutt civilisation. Om det inte hade varit för oljan, hade den muslimska civilisationen varit lika fattig som den afrikanska. D’Souza noterar syrligt att de enda gånger vi hör talas om muslimer är när de dödar människor med annan trosuppfattning.

Ynkryggar, fattiga och desperata eller bara galna?

Denna syn på islam som religion har utsatts för häftig kritik. Englands premiärminister, Tony Blair, har påpekat att de allra flesta muslimer inte är terrorister. Kritiker från vänster har hävdat att flygplanskaparna var fattiga och desperata ungdomar från tredje världen. USA:s president George Bush kallade terroristerna för “ynkryggar” och hävdade att de inte representerar islam. Den konservativa samhällskritikern Bill O’Reilly har sagt att flygplanskaparna var sinnessjuka.
Ingen av dessa förklaringar är tillfyllest, menar D’Souza. Tvärtom verkar avsikten med dem vara att mörka det uppenbara faktum att terroristattackerna genomfördes i islams namn av troende muslimer. D’Souza menar att väst aldrig kommer att kunna stå emot sina fiender med mindre än att man korrekt förmår identifiera dem. Islamisternas hat mot USA och väst baseras inte på ett missförstånd. Islamisterna avskyr väst därför att de vet hur väst fungerar. I en värld av fria informationsflöden kommer västerländska ideal förr eller senare att penetrera även muslimska kulturer. Detta faktum gör konfrontationen med islam oundviklig, menar D’Souza.
Den beska sanningen är att samtliga terrorister var muslimer. Faktum är att lejonparten av de stater som av USA klassificerats som terroristunderstödjande är muslimska länder. En undersökning gjord i Gazaremsan visade att nästan 80 procent av de tillfrågade palestinierna stödde Usama bin Laden, medan 83 procent av Pakistans befolkning gör det. Flertalet av flygplanskaparna var väl utbildade. Ledaren Muhammed Atta var därtill uppvuxen i ett sekulariserat hem. Trots att Usama bin Laden är värd 100 miljoner dollar valde han att leva i grottor i Afghanistan. Varför? Det berodde inte på att var utblottad och desperat. Han agerade i enlighet med sin religiösa bekännelse.
Mentalt störda? Finns det verkligen någon som tror att mentalsjuka personer är kapabla att flyga jetplan? Fega? Är en person som är villig att dö genom att krascha ett flygplan i en skyskrapa feg?

Den interna kritiken

Även om det för tillfället inte existerar någon civilisation som på allvar skulle kunna utmana väst, uppvisar väst dessvärre tydliga tecken på tilltagande sönderfall. I det korta perspektivet är det uppenbart att om väst kollapsar, kommer det att bero på inre splittring och inte på grund av att väst överväldigats av konkurrerande civilisationer. Anledningen till att islam förmår utmana väst, är, enligt D’Souza, att väst är kluvet. Många amerikaner och européer är de ambivalenta i sin syn på den egna civilisationen.

• Det finns en europeisk skepsis visavi USA. Enligt denna teori löper Europa risken att förlora sin kulturella särart om det inte mobiliserar mot USA. Denna uppfattning torgförs framför allt av Frankrike och är särskilt populär inom den politiska vänstern.
• Kritiken av det moderna samhället har blivit vanligare bland konservativt orienterade amerikaner.
• Den mest inflytelserika kritiken av väst kommer dock från den s.k. mångkulturella rörelsen.

Det mångkulturella argumentet

Enligt det mångkulturella argumentet definieras kulturen i väst av dess förtryck av främmande kulturer. Men är förtryckshypotesen verkligen sann? D’Souza hävdar att så inte är fallet.

D’Souza menar att etnocentrismen är ett universellt fenomen. Antikens greker skilde mellan barbari och grekisk civilisation och medeltidens kristna gjorde en distinktion mellan kättare och troende kristna. De kinesiska och islamiska civilisationerna var extremt etnocentriska. Det finns heller inget som talar för att primitiva kulturer skulle vara mindre etnocentriska än avancerade kulturer. Modern socialantropologisk forskning ger tvärtom vid handen att efterblivna kulturer är mer etnocentriska än framskridna dito. Det som utmärker den västerländska civilisationen är två saker:

• Ett uppriktigt försök att övervinna den egna etnocentrismen.
• En vilja att lära sig från andra kulturer. D’Souza menar att denna öppenhet är en viktig delförklaring till västs dominans i världen.

Inte heller kolonialismen är specifik för väst. Det är förvisso korrekt att engelsmännen styrde Indien i flera hundra år, men England var inte den första och enda kolonialmakten i Indiens historia, utan den nionde i ordningen. Inte heller är det sant att väst alltid spelat rollen som kolonisatör i förhållande till resten av världen. Spanjorerna tvingades utstå 700 år av muslimsk kolonisation.
Kolonialismen gav människorna i utvecklingsländerna möjligheter som deras förfäder endast kunde drömma om. Européerna introducerade hjulet i Afrika, de införde det parlamentariska styrelsesättet i Indien och påbörjade det mödosamma arbetet med att eliminera motbjudande lokala sedvänjor som stred mot västerländsk moral, t.ex. seden att bränna hustrun till den avlidne mannen på bål, mord på flickebarn, barnäktenskap osv.

Det klassiska argumentet mot väst betonar västs delaktighet i slavhandeln. Men inte heller slaveriet var något unikt för västerlandet. Slaveri har existerat i alla mänskliga civilisationer. Det som gör västerlandet unikt är inte att väst deltog i slavhandeln, utan att väst var den enda civilisation som aktivt arbetade för slaveriets avskaffande.

Demokrati, kapitalism och vetenskap

Men om förtryckshypotesen inte är sann, hur skall vi då förklara den enorma skillnaden mellan väst och resten av världen? D’Souza menar att tre förhållanden förklarar västs dominanta position i världen.

• Vetenskap. Nästan alla tekniska innovationer de senaste 500 åren är västerländska. Det beror inte på att den västerländska kulturen är den enda civilisation som präglats av människans vilja att veta. Den avgörande skillnaden mellan väst och andra civilisationer är att väst institutionaliserade sanningssökandet.
• Demokrati. Gemensamt beslutsfattande har alltid funnits, demokrati - representativt styrelsesätt, fria val, osv. - är en västerländsk idé.
• Kapitalism. De flesta samhällen har ägnat sig åt handel, men det var väst som uppfann marknadsekonomin, egendomsrättigheter, fri konkurrens, kontraktsrelationer osv.

Välståndet i väst är inte en funktion av samvetslös imperialism. Det är vetenskapen, demokratin och kapitalismen som gjort väst så mäktigt. Väst har själv skapat sitt välstånd. Västs välstånd baseras varken på förtryck eller exploatering, utan på forskning, frihet och konkurrens.