Home » Okategoriserade » Föreläsningar om Bibeln II: paradismyten

Föreläsningar om Bibeln II: paradismyten

Freud hade fel när han beskrev kristendomen som en infantiliserande ideologi. Marx hade fel när han sade att religioner är ett opium för folket.
Jordan Petersons argument är darwinistiskt. Han är övertygad om att anledningen till att Bibelns berättelser inte är bortglömda är att de innehåller värdefull kunskap. De inrymmer visdomar som har ackumulerats under tusentals år och som presenteras i Bibeltetxterna i starkt komprimerad form.

Michelangelos The Downfall of Adam and Eve and their Expulsion from the Garden of Eden

Michelangelos The Downfall of Adam and Eve and their Expulsion from the Garden of Eden. Källa: Wikimedia.

Paradiset

Paradiset är en trädgård omsluten av en mur. Muren representerar kultur och ordning, trädgården eller naturen representerar kaos. I paradiset råder balans mellan natur och kultur eller kaos och ordning.
Paradismyten är en av de centrala berättelserna i Bibeln. Den brottas med människans fundamentala problem: hennes självmedvetande. Djur är medvetna om sin omvärld, men de är inte medvetna om sig själva. Det är skälet till att vi upplever djur som renhjärtade. De kan varken göra gott eller ont.
Inte heller Adam och Eva förefaller heller vara medvetna om sig själva. Livet i paradiset präglas av en himmelskt klar oskuldsfullhet.
Ordet “paradis” refererar till balans mellan ordning och kaos. Det kan nämligen bli för mycket eller för litet av båda. För mycket ordning blir lätt despotisk, för lite ordning borgar för kaos.
Det är naturligtvis också skälet till att det finns en orm i paradiset. Paradiset kännetecknas av god ordning, men ordning förutsätter kaos. Ormen representerar kaoset i berättelsen. Utan en orm eller en annan representant för kaos riskerar ordningen att bli tyrannisk.

Adam och Eva fördrivs från paradiset

Den av Gud skapade trädgården är ett paradis därför att det råder perfekt balans mellan kaos och ordning. Det är dock en känslig balans och den rubbades när Adam och Eva smakade av den förbjudna frukten.
Varför?
När Adam och Eva hade ätit av frukten från kunskapens träd, upptäckte de sig själva. De förstod att de var nakna och började leta efter något att skyla sig med.
Kort uttryckt: de hade blivit självmedvetna.
En konsekvens av självmedvetenheten var att Adam och Eva blev medvetna om skillnaden mellan gott och ont. Det förstod att de var kapabla till ondskefulla handlingar.
Detta hotade balansen mellan kaos och ordning och Gud fördrev dem därför från paradiset.

Människan i historien

Självmedvetandet är människans unika predikament. Självmedvetandet är förbundet med upptäckten av tiden. Utanför paradiset är människan dömd att leva ett liv i existentiell ångest, ständigt medveten om sina tillkortakommanden och sin ändlighet.
Adam och Eva upptäckte en värld full av orättvisor och brutalitet. De förstod att de måste arbeta för att överleva, att de levde i dödens skugga i en historisk värld, utan en Gud som garanterar balansen mellan kaos och ordning.

Optimism och realism

Den ryske författaren Leo Tolstoj var djupt nedstämd när han stod på toppen av sin karriär. Det som gjorde Tolstoj deprimerad var kristendomens kris. Den förstärkte inte endast hans medvetande om den egna ändligheten, den övertygade honom att allt som han hade gjort och kunde göra saknade mening. Denna insikt kastade honom in i en djup depression förbunden med självmordstankar.
Peterson menar att den bibliska berättelsen om Adam och Eva är optimistisk och realistisk. Livet är lidande och lidandet är förbundet med det faktum att vi är självmedvetna. Likväl är det möjligt att bära detta lidande med värdighet. Det är möjligt att finna mening i livet.
Var finner vi livets mening?
Vi hittar inte meningen i tron på en transcendental Gud, utan i försöket att balansera kaos och ordning. Därmed kan vi också besvara frågan: vad borde Adam och Eva ha gjort när de blev erbjudna den förbjudna frukten?
De borde ha försvarat den känsliga balans mellan ordning och kaos som rådde i paradiset och de hade kunnat göra det på ett tämligen enkelt sätt: genom att tacka nej till ormens erbjudande.
Peterson menar att vi finner mening när vi handlar i syfte att transformera kaos till ordning. Meningen finns inte i tron på en idé, utan i försöket att förverkliga den. Peterson har sagt att vi inte behöver några grandiosa politiska scheman för att förbättra världen. Det räcker med att vi ställer våra egna liv i ordning. Om alla människor gjorde likadant, skulle världen bli en bättre plats. Dessutom skulle statens makt kunna begränsas radikalt.
Hur transformerar vi kaos till ordning?
Vi gör det genom att sträva efter att vara sanningsenliga. Skapelseberättelsen ger oss härvidlag en ledtråd. Gud har inte endast skapat en ordnad värld ur ett formlöst kaos, han säger också att det som han har skapat är en god värld. Det är förvisso ingen perfekt värld, men det är en värld i jämvikt. Med sanningens hjälp kan vi, menar Peterson, finna en ny balans mellan ordning och kaos.

Existentialistisk filosofi

Petersons Bibeltolkning är influerad av existentialistisk filosofi. När Freud förklarade individuella psykopatologier, brukade han hänvisa till familjeförhållanden. För honom var neuroser en avvikelse från ett ideal, den från neuroser fria individen.
Existentialisterna vände på resonemanget. För dem var psykopatologier människans defaultposition och skälet är att människans existensvillkor är tragiska. Människans självmedvetande gör henne unikt utsatt.
Det är i detta sammanhang som vi ska förstå Petersons fascination inför Nietzsches kristendomskritik. Nietzsche var övertygad om att kristendomens kris skulle leda till nihilism och socialistisk totalitarism.
Nihilismen är produkten av ett rationellt argument, men den leder till ett icke-autentiskt liv. Socialister förväxlar teori och verklighet och försöker följaktligen implementera idéer som strider mot människans natur.

Nästa artikel

I nästa artikel ska vi kika lite närmare på berättelsen om Kain och Abel.