Om bristen på klarspråk och mod
Det massmediala pådraget kring Koranbränningarna har varit enormt och skapat bilden av en antimuslimsk konspiration. Det existerar ingen sådan sammansvärjning. Det är inte fallet att det eldas Koraner överallt i Sverige. Koranbränningar är i realiteten sällsynta. Koranbrännarna är också de få till antalet. Det är sant att man eldar Koraner i syfte att provocera, men det är inte olagligt att provocera människor. Dessutom: Vad är Koranen om inte en provokation mot sunt förnuft och medmänsklighet?
Sveriges regering. Källa: Regeringen.se
Den allmänna regeln
Om du har förvärvat en bok utan att ha begått ett brott i samband med anskaffningen, har du rätt att göra vad du vill med den, till exempel stampa på den eller elda upp den. Det är den allmänna regeln. Publika bokbränningar kräver emellertid tillstånd. Om du vill elda upp en bok på en offentlig plats, behöver du polistillstånd. Grundregeln är att bokbränningar är tillåtna, polisen kan dock neka tillstånd om din handling hotar den allmänna ordningen.
Grundregeln är liberal. Sverige har inte, som Finland, en lag om trosfrid. Det är fritt att gyckla med religioner i Sverige.
Det vill Sveriges regering ändra på. Varför?
Brist på klarspråk
Socialdemokraterna vill förbjuda Koranbränningar, endast Koranbränningar och det ska ske genom att Koranbränningar ska klassas som hat mot folkgrupp. Svenska medborgare ska ha rätt att sätta fyr på en Bibel, men inte en Koran.
Den borgerliga regeringen har låtit snabbutreda frågan. Enligt utredningsförslaget ska polisen kunna neka tillstånd till sammankomster som hotar rikets säkerhet. Med andra ord: Bokbränningar som ökar risken för terrorism, ska, enligt förslaget, kunna förbjudas.
Förbudet är alltså formulerat i ospecifika termer:
Det står ingenstans i utredningens förslag att det ska handla om koranbränningar som är exempel som lett till stor kontroverser. Lagstiftningen är tänkt att kunna ta hand om samhällsutvecklingen och även ta hand om nya företeelser som vållar kontrovers.
Syftet är att undvika “kontroverser”. Det är svårt att tänka sig en mer korkad motivering.
Varför inte säga som det är? Sverige har invandrargrupper som vägrar anpassa sig till svensk sekularism. Det är de, inte Koranbrännarna, som utgör problemet.
Regeringen vill anpassa svensk lag till kraven från intoleranta, invandrade muslimer. Varför? Därför att de hotar med våld om lagen inte ändras. Svensk lag ska också anpassas till krav från islamiska stater. Varför? Därför att också de hotar med våld om vi inte tummar på vårt sekulära styrelsesätt.
Brist på mod
Något beslut är ännu inte fattat, men det mest sannolika är att regeringen kommer att besluta om ett generellt förbud av bränningar av så kallade heliga skrifter. Med andra ord: Det ska bli lika förbjudet att bränna biblar som att bränna koraner.
Varför?
Därför att ett generellt förbud ger regeringen möjlighet att dölja sin ynklighet. Ett generellt förbud ger chefsynkryggen Kristersson möjlighet att säga att det inte endast är muslimsk extremism som är problemet, även Bibelbränningar utgör ett hot mot samhället. För det vet vi ju alla att Bibelbränningar regelbundet leder till kravaller och pogromer. Eller hur?
Det är samma taktik som används av brittiska myndigheter. Brittiska myndigheter oroar sig inte över att medlemmar i anglikanska kyrkan planerar att spränga bussar eller tåg, men man övervakar kyrkor lika mycket som man spionerar på moskéaktiviteter för att inte framstå som harhjärtade.
Vad borde regeringen ha gjort?
- Regeringen borde ha sagt att i Sverige gäller svensk lag och de som inte accepterar det bör överväga att lämna landet och att de som inte accepterar svensk lag och ställer till med problem kommer att deporteras.
- Regeringen borde ha sagt att Sverige inte har för avsikt att anpassa sina lagar efter teokratiska krav.
Regeringen är generande feg på denna punkt.
Slutord
Det är ett importerat problem, en konsekvens av decennier av politiskt beslutad massinvandring från Mellanöstern. Det är samma partier som år efter år ägnade sig åt att stämpla kritiker av immigrationspolitiken som rasister som nu vägrar att ta ansvar för resultatet av den av dem förda politiken.
Muslimska fanatiker och deras sekulära sakförare försöker framställa sina motståndare som yttrandefrihetsextremister. Inget kunde vara mer felaktigt. Det är fortfarande förbjudet att ropa “Det brinner!” i en fullsatt biografsal, men ibland vill vi elda Koraner. Dessutom: Vi vill bränna våra Koraner, inte andras. Upphör rätten till privat egendom att gälla om någon bestämmer sig för att elda upp sin Koran? I så fall: Vem äger boken? Den lokala moskén?
Dessutom: Tror Kristersson och hans församling av ynkryggar att de som vill förbjuda Koranbränningar endast vill förbjuda publika Koranbränningar?
Mitt exemplar av Koranen är en pocketbok från 1989. Den är tryckt på billigt papper och kan köpas för hundralappen på Bokbörsen. Vad är det som gör den så speciell att den inte får brännas i allmän åsyn? Är det kanske innehållet? Här är ett citat:
Om ni fruktar att ej kunna vara rättfärdiga mot de faderlösa, gift er då med sådana kvinnor som behagar er, två hustrur eller tre eller fyra. Men om ni är rädda för att inte kunna vara rättfärdiga och behandla dem lika, så tag bara en enda eller lev samman med slavinnor som ni köpt eller som står under er domvärjo. …
Om era hustrur förgår sig genom äktenskapsbrott och detta intygas av fyra vittnen bland er, då skall ni spärra in dem in ert hus tills döden befriar dem eller Allah anvisar dem en väg till befrielse.
Christopher Hitchens. Källa: YouTube.