Det är knappast en statshemlighet att svenska universitet har ett wokeproblem. Problemet är inte lika akut som i USA, men det existerar. I korthet innebär det att politiska aktivister ägnar sig åt vänsteraktivism på skattebetald arbetstid under förevändningen att det handlar om forskning.
Universitetsinstitutioner döljer vänsterpolitiskt dravel med akademiskt dravel. Inte alla offentliga institutioner har emellertid lika lätt att kamouflera att de är woke. Det militära försvaret är ett exempel.
Försvaret har två uppgifter.

• I fredstid ska det förbereda sig för krig.
• I krigstid ska det döda så många fiendesoldater som möjligt.

Kan man verkligen vara woke om man har ett dylikt uppdrag? Sveriges Försvarsmakt anser det.

Handbok i genusteori

Försvaret har faktiskt en handbok i genuskunskap. Flera stycken, om man ska vara korrekt. I förordet till en av dem, Handbok Gender – Typscenarier, sägs det att syftet med boken är att “ge fördjupad kunskap om genderperspektivet inom Försvarsmakten”. Vad sysslar då en genusarmé med? Låt oss kika på två exempel från handboken.
I det första exemplet har ett militärt förband fått till uppgift att säkra en bro som förbinder en stads olika delar. Problemet ser, enligt våra genusmilitärer, ut på följande sätt:

Hur bör de gå tillväga för att inte skapa onödiga problem för de kvinnor, män, pojkar och flickor som är tvungna att passera bron? Förbandet måste ta hänsyn till genderperspektivet.

Lösningen på problemet är, sägs det, att förbandet samlar in könsuppdelad statistik i rusningstrafik och vid en lugnare tidpunkt. Målet är en “genderanalys för att förstå hur och vem som använder bron”.
I det andra exemplet råkar ett förband av misstag köra sönder en viktig bro. Bron måste ersättas och frågan är hur det ska ske. Genderanalysen har svaret, menar Försvarsmakten, och fortsätter:

Konsultera män och kvinnor ur civilbefolkningen hur de använder bron och hur de transporterar sig? Vem åker bil och vem går? Undersök möjligheten att bygga ett promenadstråk där gående kan passera.

Det är svårt att ta del av exemplen utan att skratta. De är triviala och andas desperation. I realiteten är genderperspektivet överflödigt. Det behövs inte. Det räcker med att ersätta “kvinnor, män, pojkar och flickor” med “människor” för att upptäcka det. Således skulle det första exemplet kunna se ut på följande sätt.

Hur bör de gå tillväga för att inte skapa onödiga problem för de människor som är tvungna att passera bron?

Queerförsvaret

Genusanalys handlar om vänsterpolitik. Därför finns det endast ett sätt att bevisa att du är mer moraliskt upphöjd än alla andra och det är att vara mer radikal än alla andra. Det kom därför inte som en överraskning att Försvarsmakten numera accepterar queerteori. Nyligen finansierade militären en stor annons i Svenska Dagbladet med följande text:

Vi kommer kämpa till siste hen. Vi är stolta över att försvara Sverige, våra allierade och vår rätt att identifiera oss precis som vi vill.

Det resonemang som annonsen vilar på är ett argument som har använts av Black Lives Matter-aktivister. BLM hävdar att det är rasistiskt att säga “All lives matter”. Man måste säga “Black lives matter” trots att “All lives”, rent logiskt, inkluderar “Black lives”. Försvarsmakten säger något snarlikt: Om vi inte säger att vi försvarar icke-binära, försvarar vi inte icke-binära.
Det är naturligtvis nonsens. Det militära försvarets uppgift är att, med regeringens och riksdagens ord, “främja Sveriges säkerhet och hävda Sveriges territoriella integritet”. Detta inkluderar givetvis alla medborgare. Försvar av hen och icke-hen är inbakade i den totala försvarsuppgiften. Det är ingenting som måste sägas separat.
Enligt Johan Landström, marknadschef på Försvarsmakten, syftar annonsen till “påminna [oss] om allas lika värde”. Det är emellertid inte Försvarsmaktens uppdrag att påminna svenska folket om allas lika värde. Dess uppgift är att förbereda landet för krig. Inte heller ska Försvarsmakten skylta med Prideflaggor. Den svenska flaggan ska användas.

Det större problemet

När vi tänker på samhällskollapser tänker vi ofta på radikala samhällsomvälvningar: Ett samhälle eller en civilisation går under på grund av att det koloniseras av en fientligt inställd och starkare civilisation. Mellanöstern och Nordafrika var kristna civilisationer som destruerades av islamiska arméer.
Men civilisationer kan även disintegrera av interna skäl. Civilisationskollapser innebär inte att ett land upphör att existera eller att dess folk försvinner. Civilisationskollapser handlar om social ordning. Underminerandet av den sociala ordningen sker inte över en natt, det är en lång process och vägen dit är ofta stensatt med goda föresatser.
När ett lands interna sociala ordning disintegrerar tar vandaler och kriminella över. I USA har den sociala ordningen kollapsat i många städer på grund av att polisen, den interna sociala ordningens upprätthållare, inte tillåts verka på traditionellt sätt. När ett lands externa sociala ordning kollapsar har de institutioner som har till uppgift att upprätthålla denna ordning förlorat fokus och därmed också vitalitet.
Det är i detta perspektiv som Försvarsmaktens wokefiering borde oroa svenska politiker. Det tål att upprepas: Civilisationskollapser sker inte över en natt, det är en lång process och vägen dit är ofta stensatt med goda föresatser.
Svenska militärer demonstrerar numera inte endast under Pridefanor, de gör det iförda uniform. Överbefälhavaren Micael Bydén har beskrivit det som “helt fantastiskt”. I realiteten har den militära ledningens fokus på gender och Pride ingenting med nationell säkerhet att göra. Tvärtom. Wokefiering av arméer gör dem inte mer utan mindre stridsdugliga. Om Bydén vill manifestera sina åsikter i en Pridedemonstration ska han göra det på fritiden och utan uniform. Det är en skandal att regeringen tillåter höga militärer att bete sig på detta sätt. Försvarsmakten ska överlåta dygdsignalerandet åt civilister och ägna sig åt det som är dess uppgift: krigsförberedelser.