Author Archives: Fahstorkh

Den kanadensiske filosofen Stephen Hicks presenterade nyligen Roger Scrutons bok, The Meaning of Conservatism, i en timslång video. I videon diskuterar han en rad konservativa, filosofiska teman. Till hans stora förvåning utnämner Scruton liberalismen till konservatismens främsta fiende. Här är Scruton i The Meaning of Conservatism:

the philosophy which I shall characterize in this book as the principal enemy of conservatism, the philosophy of liberalism, with all its attendant trappings of individual autonomy and the ‘natural’ rights of man.

Vad ska detta betyda?

Hicks är chockad. Han är själv klassisk liberal och en synnerligen civiliserad person, men här kommer en brittisk konservativ och utnämner honom till fiende. Finns det verkligen inget värre på vår planet är liberaler? Låt oss lyssna på professor Hicks klagan:

I’m going to pause there, and say: This is a strong statement, because here he is identifying what he takes to be the number one bad guy, the principal enemy of conservatism. And if we think of a deeply historically informed philosopher writing at the end of the 20th century, early on in the 20th century, who would be the natural candidates for conservatives to identify as the worst enemies they need to face up to. Is it fascism? Is it national socialism? Socialism is it old-fashioned dictatorial governments? Is it some sort of Marxism or updated in some sort of neomarxism and so forth? Scruton goes on to say … the worst enemies of conservatives are those who believe in the Natural Rights of Man.

Hicks menar att det existerar två möjliga sätt att tolka Scruton på.

• En möjlighet är att Scruton inte är särskilt historiskt bevandrad.
• En annan möjlighet är att han i tysthet sympatiserar med auktoritära regimer. Det som talar för den tolkningen är att Hicks menar att Scruton ser samhället som en biologisk organism, han anser att samhället kommer före individen och att den sociala ordningen därför trumfar individuella friheter.

Den första hypotesen saknar stöd i källorna. Scruton var en beläst herre. Kanske sympatiserade han med auktoritära regimer? Den som är intresserad av hur Scruton bemöter denna typ av denna kritik kan med fördel läsa artikeln Individ och samhälle i Roger Scrutons filosofi.

Problemet kvarstår dock. Det verkar onekligen bisarrt att utse liberalismen till konservatismens primära fiende, inte minst med tanke på kommunismens och fascismens blodiga historia. Men det är inte endast besynnerligt av det skälet. Scruton var en dedikerad anti-kommunist och anti-fascist. Här är några citat.

The Nazis singled out the Jews, on account of their material success and because of the ease with which they could be caricatured as ‘Other’. The Russian communists began with the bourgeoisie, but were fortunate in having to hand another and more artificial class of victim: the kulaks, a class of property-owning peasants created by the state, which could therefore easily be destroyed by the state. By the time of the Moscow show trials, groups were being invented by the week to fill the role of sacrificial victim, as the utopian fallacy required.

Stalin’s targeting of the kulaks, the property-owning peasants, exemplified the same cast of mind, as did Hitler ‘s targeting of the Jews, whose privileges and property had in Nazi eyes been purchased at the cost of the German working class.

The centralized and dictatorial approach to politics, exemplified in the Nazi Party’s warmongering, in the Communist Party’s totalitarian control, and in the fascist grip on Italy and Spain.

If classes are agents, then it is possible to say that the bourgeoisie as a class coerces the proletariat … Moreover, it is now possible to blame the bourgeoisie as a class, and each member of it individually, for the sufferings of the powerless. … That pattern of thought leads as logically to the Gulag as the Nazi ideology of race led to Auschwitz. And, like the Nazi ideology, it is riddled with intellectual confusion and moral exorbitance.

Likväl kvarstår att Scruton menade allvar när han utnämnde liberalismen till konservatismens huvudfiende. Hur ska detta förklaras?

Kommunism och fascism är marginaliserade

Böldpest är en smittsam och mycket farlig sjukdom. Om bakterierna når lungorna, är dödligheten utan behandling nästan 100 procent. Sjukdomen dödade en tredjedel av Europas befolkning under medeltiden.
Allt detta är sant, men följer därav att böldpest utgör det största medicinska hotet mot dagens Europa? Nej, det gör det inte. Orsakerna till tidiga dödsfall i Europa är icke-smittsamma sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes osv. Böldpestutbrott är numera sällsynta och det finns effektiv behandling.

Hicks kritik av Scruton har en parallell struktur. Hicks frågar sig: Varför ignorerar Scruton kommunismens och fascismens härjningar förra seklet? Scruton ställer en helt annan fråga. Vilken eller vilka ideologier utgör det största hotet mot dagens Europa?
Scruton tror inte att det existerar ett kommunistiskt eller fascistiskt hot mot västdemokratierna och på den punkten har han rätt. Visst finns det kommunister och fascister, men de tillhör småpartier utan inflytande. Vi har många kommunistpartier i vårt eget land. Ett av dem sitter till och med i parlamentet, men ingen oroar sig över att de ska ta makten och införa arbetarkultur, demokratisk centralism och planekonomi. Kommunism och fascism är för marginaliserade för att kunna utgöra ett reellt hot.

Varför är liberalismen huvudfienden?

Kommunism och fascism utgör alltså inte ett reellt hot mot Europa och västvärlden. Frågan är alltså: Finns det ett reellt hot? Scrutons svar är: liberalismen.
Problemet med liberalismen är tvåfaldigt. Kort summerat:

• Liberalismen hotar att disintegrera samhället.
• Liberalismen leder till vilsna och alienerade människor.

Liberalismen är traditionsfientlig. Den kräver att allt ska kunna rättfärdigas teoretiskt. Detta underminerar traditioner och utan traditioner fragmenteras samhället.
Utan traditioner förlorar människor känslan av att tillhöra något som har en historia och därför är större än de själva. Detta leder till alienation.

Kommunism och fascism är fiender som är lätta att identifiera. De förkastar öppet det liberalkapitalistiska samhället. De förordar revolution.
Liberalism är ofta svårare att detektera. Liberalismen har ett utopiskt mål, men den är ingen revolutionär ideologi. Den arbetar med gradvisa reformer av samhället och dess inkrementella metod gör den svårare att detektera. Det är det som gör liberalismen så farlig, menar Scruton.
En annan anledning till att liberalismen är så svår att spåra är att det finns likheter mellan liberalism och konservatism. Konservatismen växte fram ur liberalismen. När Scruton klassificerar liberalismen som konservatismens huvudfiende menar han inte att han ser liberalismen som en dödsfiende. Det är sant att han är kritisk mot liberalismen, men det är också sant att han sympatiserar med stora delar av det liberala idéarvet. Han har i ett annat sammanhang beskrivit konservatismen som liberalismens dåliga samvete.

Hicks kritik är därför missvisande.