Samtiden.com

Du är här

Modern Philosophy

PDF version

Filosofihistoria ska inte förväxlas med idéhistoria. En idéhistoriker måste inte vara filosof. Det räcker med att han eller hon är historiker. Idéhistorikern är mer intresserad av idéernas inflytande än av deras korrekthet. Filosofihistoria är annorlunda. Den som skriver filosofihistoria måste värdera de olika argumentens styrka. Fokus är inte på om Immanuel Kants och Georg Hegels idéer har påverkat vårt samhälle, utan på om de är sanna.
Roger Scrutons Modern Philosophy (Pimlico, 2004) är, som vi ska se, ingen idéhistoria, men boken är heller ingen filosofihistoria, åtminstone inte i ordets snäva mening.

Modern Philosophy

Infallsvinkel

Böcker i filosofi brukar ha ett historiskt perspektiv på ämnet. Ofta startar man i antiken. Platon avhandlas naturligtvis, liksom Aristoteles. Medeltidens filosofi var dominerad av den katolska kyrkan. Följaktligen fokuserar man på den skolastiska traditionen. Medeltiden såg också en begynnande empirism växa fram. Därför nämner man William av Ockham.
Reformationen medförde att kyrkan splittrades i en katolsk och en protestantisk del. Kyrkans minskade makt ledde till en renässans för nya idéer, bland annat Galileos astronomi och Francis Bacons teorier om vetenskaplig metod.
Upplysningen är kanske den viktigaste historiska epoken. Britten David Hume var empirist och förkastade den rationalistiska filosofin som värdelös metafysik. Hegel försökte återuppliva samma rationalistiska metafysik. Immanuel Kant försökte kombinera rationalism och empirism.
Den logiska positivismen grundades i början på 1900-talet. Efterhand övergavs det logisk positivistiska programmet. Modern filosofi ändrade kurs. Istället för att försvara rationalitet och vetenskap, blev kunskapsteorin relativistisk och metafysiken antirealistisk.
Framställningen i Modern Philosophy är emellertid inte historisk, utan problemorienterad. Moderna filosofer har brottats med en hel hoper av problem. Här är några:

  • Har vi fri vilja?
  • Är ett privat språk möjligt?
  • Vad menas med "mening"?
  • Finns det en objektiv moral?
  • Vad är kunskap?
  • Vad är sanning?

Istället för att skriva en traditionell filosofihistoria tar Modern Philosophy sin utgångspunkt i dessa och andra problem. Problemen presenteras och de olika förslagen till lösning analyseras och värderas. Det innebär till exempel att Scruton inte har reserverat ett kapitel för Immanuel Kant. Istället förekommer Kant i flera av bokens kapitel.

Vad är modern filosofi?

Vad är modern filosofi? Vad skiljer filosofi från vetenskap? Filosofiska frågor uppstår där vetenskapen gör halt. Filosofiska argument är abstrakta, ultimata och sanningsorienterade.
Vetenskapen studerar spatio-temporala objekt i kausala relationer. Filosofin ställer frågor som: Vad är objekt? Varför existerar det något istället för ingenting? Vad är tid och rum? Vetenskapen förutsätter ett sanningsbegrepp. Filosofin ställer frågan: Vad är sanning? Vetenskapen förklarar sociala och naturliga fenomen, filosofin frågar: Vad är kausalitet? Hur "grundar" vi förklaringar? Finns det rentav en första orsak? Vetenskapliga sanningar baseras på observationer och experiment. Filosofins sanningar är förnuftssanningar. Ett påstående är inte sant därför att det korresponderar med verkligheten, dess sanning är en konsekvens av de i satsen ingående termerna.
Rene Descartes hävdade till exempel att verkligheten består av substanser och att alla substanser har attributet extension. Hur visste han det? Hade han genomfört grundliga empiriska undersökningar? Nej, det hade han inte. Det är en definitionsmässig sanning att substanser har utsträckning. En substans har extension och allt som har extension är substans.
Det är det faktum att filosofiska argument är a priori som gör dem så fascinerande. Låt oss därför titta på ett mer komplext exempel från Modern Philosophy.

Existerar Gud?

Det har gjorts många försök att bevisa Guds existens, men ett Gudsbevis är, om vi får tro Immanuel Kant, mer grundläggande än alla andra. I sitt huvudverk, Kritik av det rena förnuftet, hävdade Kant att alla Gudsbevis vilar på det ontologiska Gudsbeviset.
Designbeviset och det kosmologiska beviset är två exempel.
Designbeviset säger att världen är för komplex och för välordnad för att ha uppkommit av en slump. Det är, påpekade Kant, knappast ett argument för Guds existens. Kanske är världen en kreation av en övernaturlig varelse, men varför anta att det är Gud? Kanske skapade Gud världen för att sedan avlida.
Det kosmologiska beviset säger att Gud är en garant för vår kunskap om världen. Ett exempel: Varför ramlade kvinnan? Svar: hon var berusad. Varför var hon berusad? Svar: hon hade druckit två flaskor vin. Varför drack hon sig berusad? Svar: hon var olycklig. Varför var hon olycklig? Svar: hennes man hade begärt skilsmässa. Det kosmologiska beviset säger att frågandet inte har ett naturligt slut. Man kan alltid ställa ytterligare en fråga. Problemet är att om vi inte når botten får vi inte veta varför kvinnan ramlade. Det kosmologiska beviset säger att Gud är den första orsaken. Orsakskedjan tar slut med Gud. Frågan är emellertid på vilket sätt detta skulle bevisa Guds existens. Om allt måste ha en orsak, måste även Gud ha en orsak (och då är Gud inte första orsak). Om det finns något som inte har en orsak, kan det lika gärna vara världen som Gud.
Kant menade att båda dessa bevis förutsätter det ontologiska gudsbeviset. Det ontologiska beviset, som framfördes av ärkebiskopen av Canterbury, Anselm, hävdar att Gud existerar med nödvändighet.
Argumentet ser ut på följande sätt. Vi människor är långt ifrån perfekta. Vi misstar oss om verkligheten, beter oss omoraliskt och förväxlar vackert med fult. Det hindrar oss emellertid inte från att ha en föreställning om en perfekt varelse – Gud. Hur är det möjligt? frågar sig Anselm. Hur kan detta fenomen förklaras?
En möjlighet är att vi har skapat idén. Det är emellertid omöjligt, menar Anselm. En perfekt eller komplett effekt måste ha en perfekt eller komplett orsak och vi människor är långt ifrån perfekta och kompletta.
En annan möjlighet är att samhället har skapat idén. Inte heller denna möjlighet faller Anselm i smaken. Världen är full av krig, misär och sjukdomar. Den är lika bristfällig och ofullständig som någonsin människan. Alltså kan inte heller världen vara upphovet till Gudsidén.
Anselms slutsats är därför att Gud har inplanterat idén i oss. Gud är nämligen perfekt. Gud är den perfekta och kompletta orsaken.
Men följer därav verkligen att Gud existerar? Anselms svar är att om Gud är perfekt, måste han existera. Om han inte existerade, vore vi ju mer perfekta än honom i detta avseende. Salladsbladet på min tallrik existerar, men det beror på att jag har placerat det där. Det existerar inte med nödvändighet utan på grund av rena tillfälligheter. Nästa år kanske jag har tröttnat på sallad och odlar något annat.
Gud kan inte existera av en ren tillfällighet. Han måste existera med nödvändighet, menar Anselm, och det kräver att existens är ett av hans många attribut.
Vad innebär detta?
Antag att jag ska sälja min dator. Jag plockar isär den och sätter ett pris på varje enskild del. Antag också att jag lägger till några hundralappar på priset med hänvisning till att datordelarna också existerar. I annonsen skriver jag att köparen inte endast får moderkort, processor, nätaggregat och mycket mer, han eller hon får också datorkomponenter som existerar.
Detta hade naturligtvis varit absurt.
Varför är det absurt?
Kants svar var att existens inte är ett predikat. Aristoteles hade sagt att subjekt-predikatformen är fundamental i vårt språk och Kant var enig med den store greken på denna punkt. Alla språkliga uttryck ska innehålla ett subjekt och ett predikat.
Det skulle dröja nästan 100 år innan Frege förklarade att den aristoteliska språkfilosofin inte hanterade existenssatser. Den aristoteliska logiken kan inte beskriva skillnaden mellan "Kant är intelligent" och "Kant existerar" och skälet är, menade Frege, att den är baserad på vardagsspråket. Frege förklarade att inte alla satser passar in i subjekt-predikatschemat, men att problemet kan lösas genom att existenssatser skrivs om med hjälp av en kvantifierare. Istället för att skriva "Kant existerar" föreslog Frege att vi skriver något i stil med följande: "Det finns ett x sådant att x är identiskt med Kant och x existerar".

Slutord

Modern Philosophy är fantastiskt välskriven. Det är dessvärre ingen lättläst bok. De som saknar grundläggande filosofikunskaper har många intellektuella brottningsmatcher framför sig. Det är ingen slump att de sista hundra sidorna upptas av en studieguide med litteraturtips och frågor att besvara. Scruton skriver att filosofiska texter ofta är svåra, men att det ofta är väl värt besväret att traggla sig igenom argumenten och på denna punkt nödgas vi ge honom rätt.