Sanning är viktigt därför att vi baserar våra handlingar på idéer. Sanna idéer bidrar till ekonomiska och politiska framsteg. De kan till och med ta oss till främmande planeter. Men det är inte endast sanna teorier som har konsekvenser. Kommunismen var i grunden ett teoretiskt experiment med katastrofala konsekvenser. Trofim Lysenko var sovjetisk agronom under Stalintiden. Hans teorier fick förödande följder för det sovjetiska jordbruket, men försvarades av regimen och kommunister världen över med hänvisning till att Lysenkos teorier var marxistiskt korrekta.
Modern skepticism är en metodologisk hållning som betonar logik och empirisk evidens. Vi kan inte göra framsteg om vi ignorerar verkligheten. Modern skepticism ifrågasätter inte verklighetens existens eller reducerar den till språkliga diskurser, vilket var vanligt i traditionell skepticism och är vanligt förekommande i postmodern kritik, utan utsätter våra teorier för kritisk granskning. Det är Michael Shermers ståndpunkt och han utvecklar denna idé i sin nya bok Truth. What It Is, How to Find It, and Why It Still Matters (Johns Hopkins University Press, 2026).

Vad handlar boken om?

Boken är indelad i tre avdelningar.

• Den första delen handlar om det vi vet att vi vet.
• Den andra delen beskriver områden där vi har ofullständig kunskap.
• I den tredje delen behandlar det vi vet att vi inte kan veta.

Det första kapitlet är centralt i det att det lägger grunden för resten av boken. Shermer är inte logisk empirist, men han har mycket gemensamt med denna filosofiska riktning i det att han betonar betydelsen av observationer och logiska argument. Shermers projekt baseras på ett metafysiskt antagande: Vi måste anta att verkligheten är objektiv, dvs. den existerar oberoende av oss. Utan det blir kunskap omöjligt. Om vi accepterar detta antagande, kan vi skilja mellan tro och vetande.

Vetande och ovetande

Det första området handlar om det vi med säkerhet vet. Vi tror inte på gravitation, vi vet. Till och med de som hävdar att verkligheten är en social konstruktion undviker att hoppa från höga byggnader. Att inte göra en distinktion mellan tro och vetande är ett kategorimisstag. Vi ser detta misstag upprepas i postmodern teori där vetande behandlas som trosuppfattningar.

Det finns också områden där vår kunskap är ofullständig. Existerar utomjordingar? Vi kan inte bevisa att de inte existerar. Negativa fakta kan inte bevisas. Universum är för stort. De som tror att utomjordingar besöker vår planet hänvisar till bilder och videos. Men fotografierna och filmerna är ofta av så undermålig kvalitet att det är omöjligt att avgöra vad man ser. Hur hanterar Shermer ett sådant problem? Astronomen Carl Sagan sade att extraordinära påståenden kräver extraordinär evidens. Det är den så kallade ECREE-principen: “Extraordinary claims require extraordinary evidence”. Shermer tolkar denna princip i statistiska termer. Frågan är inte om utomjordingar besöker vår planet eller inte, utan hur sannolikt det är.
Antag att du väntar på bussen och någon frågar dig varför du är så övertygad om att den kommer. Du visar busstidtabellen. Det är din evidens. Sannolikheten är inte perfekt, men den är tillräckligt bra. Bussarna brukar hålla tider, säger du. Med andra ord: Din hypotes kan knappast klassificeras som extraordinär. Påståenden om att utomjordingar besöker vår planet kräver mer och bättre evidens och den obekväma sanningen är, om vi får tro Shermer, att UFO-teorier inte är särskilt sannolika.

Det sista området handlar om problem som förmodligen är olösliga. Medvetandeproblemet är ett exempel. Hur kan fysiska processer som själva saknar medvetande ge upphov till medvetande? Eller: Hur kan objektiva, fysiska processer i hjärnan ge upphov till subjektiva, inre upplevelser? Filosofer som Rene Descartes löste problemet genom att separera kropp och själ från varandra. Shermer avvisar
dualistiska lösningar. Han är övertygad om att medvetandet är kropp. Men också monismen brottas med problem och Shermer vidgår att medvetandeproblemet förblir en gåta.

Med andra ord. När Shermer kritiserar eller försvarar idéer eller teorier använder han empiriska, logiska eller statistiska argument eller en kombination av dessa.

• Hans kritik av så kallade Post-Truth-teorier är logisk. Dessa teorier säger att vi numera lever i en värld i vilken sanning inte längre spelar någon roll. Sanning har ersatts av känslor och gruppidentiteter. Det är anledningen till människor ibland säger “Du har din sanning, jag har min”. Teorin är emellertid kontradiktorisk, menar Shermer. Om påståendet “Vi lever i en Post-Truth World är sant”, är det falskt, dvs. vi lever inte i en Post-Truth World.
• I Bibeln kan vi läsa att solen slutade skina när Jesus dog och att hans död sammanföll med en jordbävning. Det finns ingen empirisk evidens som stöder dessa uppfattningar.
• Hur ska vi bedöma så kallade sanndrömmar eller drömmar som förutspår framtiden? En människa drömmer 5-6 drömmar per natt, det finns drygt 8 miljarder människor. Det ger oss cirka 40 miljarder drömmar per dag i hela världen. Det är statistiskt oundvikligt, menar Shermer, att någon kommer att ha en dröm som slår in.

Kritik av Shermer

Vi ska runda av med några kritiska synpunkter på Shermers argument.

• Kunskap
• Religion
• Moral
• Fri vilja

Kunskap

Problemet med Shermers definition av kunskap som sann rättfärdigad övertygelse är att den är cirkulär.

• En sann övertygelse är rättfärdigad.
• En rättfärdigad övertygelse är sann.

Med andra ord: Shermer definierar sanning i termer av rättfärdigad och rättfärdigad i termer av sanning. Han hade kunnat nöja sig med att säga “Kunskap är rättfärdigad övertygelse”. Det hade räckt. Han är ju fallibilist, dvs. han tror inte på existensen av en sanning med stort S. Evidens är, menar han, en föränderlig storhet. Det räcker därför att säga “Kunskap är rättfärdigad övertygelse”. Sanning som separat villkor är överflödigt och ger upphov till logiska problem.

Religion

Shermer är, vid sidan av Sam Harris, en av USA:s mest kända ateister. Shermer driver två teser:

• Religioner saknar empiriskt stöd.
• Dessutom är de ologiska konstruktioner.

Frågan är därför varför det finns religioner. Varför accepterar människor idéer som saknar empiriskt stöd och som brister i logisk konstruktion? Shermers svar är att de gör det av skäl som inte har med religion att göra. Här är Shermers religionsdefinition:

a social institution that evolved as an integral mechanism of human culture to create and promote myths, to encourage altruism and reciprocal altruism, and to reveal the level of commitment to cooperate and reciprocate among members of the community.

Detta är en funktionell definition. Den beskriver religioners sidoeffekter. Det är inte svårt att se vad som är problemet med definitionen. Människor älskar läsk, men sockret fräter på deras tänder. Det hade varit absurt att hävda att anledningen till att människor dricker sockerhaltiga drycker är att de vill ha karies. Karies är en bieffekt av läskkonsumtion. Människor dricker sockerhaltiga drycker därför att de tycker att det är gott. Det är problemet med Shermers definition. Den är funktionell och säger att människor blir religiösa i syfte att främja bland annat social sammanhållning. I realiteten blir människor religiösa av psykologiska och existentiella skäl. Stärkt social sammanhållning är en sidoeffekt av religiositet, inte dess orsak. Shermers förklaringsmodell behandlar orsaker som verkningar och verkningar som orsaker.

Moral

Kristna säger ofta “Utan Gud, ingen moral”. Gud gör moralen möjlig, han är dess skapare och väktare. Denna uppfattning är problematisk av två skäl.
Det första skälet är att det inte finns mycket som talar för att det existerar en Gud. Evidensen är, menar Shermer, minst sagt bristfällig. Det andra skälet är att övertygelsen baseras på en voluntaristisk premiss: Gud har bestämt att mord är omoraliskt och därför är mord omoraliskt. Antag emellertid att Gud i stället hade bestämt att mord är rättfärdigt. Om Gud definierar vad som är gott, då blir moralen godtycklig. Gud kunde ha befallt mord, tortyr eller barnamord som gott, och det hade då varit moraliskt rätt. För att lösa problemet behöver vi en av Gud oberoende måttstock. Katolicismen har försökt lösa problemet genom att sätta gränser för Guds allmakt. Det finns två sådana gränser.

• En logisk gräns. Gud kan inte skapa en fyrkantig cirkel eller ett föremål som är så tungt att han inte orkar lyfta det.
• En metafysisk gräns. Gud kan inte göra något som strider mot hans natur. Eftersom Gud är god kan han inte skicka alla troende till helvetet och alla syndare till himlen.

Shermer är inte religiös, han vill ha en empirisk lösning på problemet. Det innebär att han måste lösa det som Hume kallade “det naturalistiska misstaget”. Kort uttryckt menade Hume att man inte kan härleda normer och värderingar från beskrivningar. Naturen talar inte om för oss vad vi ska göra. Den är etiskt neutral. Shermer håller inte med Hume på denna punkt. I stället vänder han sig till Jeremy Bentham, utilitarismens fader:

Our moral consideration should be based not primarily on what sentient beings are thinking but on what they are feeling. As the utilitarian philosopher Bentham articulated in one of the first rational arguments for animal rights: “The question is not, Can they reason? nor, Can they talk? but, Can they suffer?” Since humans are animals, “survival and flourishing” includes the reduction of suffering as our moral starting point.

Med andra ord: Shermer menar att vi ska ta reduktionen av mänskligt lidande som vår moraliska startpunkt. Åtgärder som minskar lidande är moraliska rättfärdigade. Argumentet härför är att vi människor är designade på ett specifikt sätt:

It is discoverable from empirical science and astute observation that most people most of the time in most circumstances prefer to survive and flourish than to suffer and die, in the same way that they prefer education to ignorance, literacy to illiteracy, satiation to starvation, health to disease, freedom from pain to insufferable agony, freedom from cruel and unusual punishment to fairness and justice, and freedom from chains to chattel slavery.

Utilitarismen är emellertid problematisk från en moralisk ståndpunkt. Benthams moraliska princip lyder: “Största möjliga antalet människors största möjliga lycka”. Benthams etik är en konsekvensetik. Det är således moraliskt att plåga en individ om det ökar flera individers lycka.
Dessutom: Benthams argument är cirkulärt. Han säger: “Happiness is that which consists in the presence of pleasure and the absence of pain”. Lycka definieras i termer av pleasure, och pleasure definieras i termer av lycka. Shermer använder data som visar på minskat lidande och ökad jämlikhet som bevis för att moraliska framsteg samtidigt som han definierar moraliska framsteg i termer av minskat lidande och ökad jämlikhet. Argumentet är cirkulärt.

Fri vilja

Shermer tror inte på determinism. Han är kompatibilist. Kompatibilismen säger att den fysiska naturen är lagbunden på det sätt som beskrivs av modern vetenskap, men att individer har förmåga att orsaka sina egna tankar och handlingar. Problemet med detta argument är att det är asymmetriskt.
När kristna säger “Utan Gud, ingen moral” svarar Shermer att det faktum att vi beter oss moraliskt i sig inte bevisar existensen av en Gud. Problemet är att när han ska försvara fri vilja, säger han “Utan fri vilja, ingen moral”. Men det är, strukturellt sett exakt samma argument. Han resonerar på samma sätt som de religiösa som han kritiserar. De härleder Gud från moralen, Shermer härleder den fria viljan från moralen.

Avslutning

Michael Shermer har en Youtubekanal som är väl värd ett besök. Samtiden har vid ett tidigare tillfälle tittat lite närmare på en annan av Shermers böcker: Heavens on Earth.