Marxismen som religion. Del I
Klassiska marxister, i den mån de fortfarande existerar, lever i en, minst sagt, upp- och nedvänd värld. Vår tids vänster har övergett arbetarklassen för kamp mot biologiska könsskillnader och för kroppspositivism. Vår tids vänster lever i en värld i vilken en av dess allierade är den borgerlighet som Marx föraktade så innerligt.
Den amerikanske matematikern James Lindsay menar att skälet till att vi har svårt att förstå vad som pågår är att vi tror att marxismen är en ekonomisk teori. Det är inte sant, menar Lindsay. Marxismen är en religion. Det är skälet till varför den har kunnat spridas från universiteten till offentlig administration och privat företagsamhet.
Källa: Pixabay.
Antonio Gramsci
Marx gjorde flera prediktioner i Kapitalet och de slog alla fel. Revolutionerna uteblev i det kapitalistiska väst. Arbetarklassen ville ha reformer, inte revolution. Den första socialiststaten hade ingen arbetarklass. Ryssland var ett bondesamhälle och ryska revolutionen var en statskupp.
Vad berodde det på? Hur skulle de felslagna prognoserna förklaras?
Den italienske kommunistledaren Antonio Gramsci sade något som fick många socialister att höja på ögonbrynen:
Socialism is precisely the religion that must overwhelm Christianity.
Uttalandet var intressant av flera skäl.
Gramsci menade att Marx’ teoretiska modell var felaktig. I klassisk marxism är kulturen determinerad av ekonomin. Gramsci betonade dess autonomi. Han betonade medvetandets roll. Marx hade sagt i Bidrag till kritiken av den politiska ekonomin att det är människors sociala existens som bestämmer deras medvetande, inte tvärtom.
It is not the consciousness of men that determines their existence, but their social existence that determines their consciousness.
I Kapitalet skrev Marx följande:
I paint the capitalist and the landlord in no sense couleur de rose [i.e., seen through rose-tinted glasses]. But here individuals are dealt with only in so far as they are the personifications of economic categories, embodiments of particular class relations and class interests. My standpoint, from which the evolution of the economic formation of society is viewed as a process of natural history, can less than any other make the individual responsible for relations whose creature he socially remains, however much he may subjectively raise himself above them.
Människors medvetande är en produkt av det samhälle som de lever i. Samhället är därför inte en produkt av människor. Människor är personifikationer av ekonomiska kategorier. Strejker och klasskamp är i realiteten inte vad de ser ut att vara. De är, menade Marx, manifestationer av djupare liggande krafter som människan saknar kontroll över. Kapitalismen är förutbestämd att kollapsa, socialismen är predestinerad att segra.
Gramsci ställde alltså Marx’ tes på dess huvud och hävdade att det är människors medvetande som determinerar deras sociala existens. Gramsci var inte ensam om att inse att Marx’ teori var felaktig. Lenin var av samma uppfattning. Historien har inte ett syfte. Socialismens seger är inte predestinerad. Arbetarklassen är, menade Lenin, för obildad och dum för att förstå vilka dess objektiva intressen är. Revolutionen måste därför genomföras av ett intellektuellt avantgarde. Socialismen ska inte verkställas av arbetarklassen, den ska genomföras åt arbetarklassen.
Det fanns också viktiga skillnader. Lenins kommunistparti var, i likhet med Hitlers parti, ett parti för en elit. Gramscis kommunism var mer en massrörelse. Socialismens seger kräver inte endast klasskamp, den kräver, förklarade Gramsci, att många människor engagerar sig. Vi socialister måste bli fler till antalet, dundrade kommunistledaren.
Gramscis fråga var därför: Hur blir vi socialister fler?
Problemet med Marx’ argument är, menade Gramsci, att det är endimensionellt och inte särskilt dialektiskt. Den kausala pilen går från ett och endast ett håll: från det materiella till det mentala. Varför inte anta att påverkan går åt båda hållen? Samhället påverkar förvisso oss, men vi påverkar också samhället. Kapitalismen skapar socialister och dessa socialister kan, via agitation och propaganda, skapa nya socialister. Om människors sociala existens bestämmer deras medvetande och socialister och kommunister tar makten över deras sociala existens, till exempel universiteten, borde de kunna producera fler kommunister. Det var också Gramscis förslag. Vänstern ska infiltrera universiteten och i stället för att utbilda unga människor till att bli framgångsrika i sina respektive yrkesliv ska de träna dem till att bli politiska aktivister.
DDR
Kommunistregimer över hela världen gjorde exakt det som Gramsci menade var nödvändigt. De använde sin kontroll över människors sociala existens för att transformera dem till kommunister. Låt oss kika på ett konkret exempel. Målet för det östtyska utbildningssystemet var att utrusta studenter med en “socialistisk personlighet”. I The Making of the Socialist Personality: Education and Socialisation in the German Democratic Republic 1958–1978 skriver Angela Brock följande:
In kindergarten pedagogy, the notion of the child as a plastic object was particularly prevalent. The kindergarten teacher was seen as a gardener who would sow the seeds of desired characteristics, nurturing the good ones whilst weeding out any bad ones. The formation of the all-round socialist personality was at the center of all endeavors. The top priorities of central planning bodies such as the MtV and the APW were that the education and socialization of the youngest generation must be ‘scientific, partisan and methodical as well as closely connected to socialist life;’ and that the child would develop by ‘actively acquiring the necessary societal experiences under guidance of the pedagogue.
Regimen inledde den ideologiska offensiven när barnen var små. Eftersom åtta av tio östtyskar arbetade utanför hemmet var behovet av daghem stort och regimen använde daghemssystemet för att skapa den nya människan.
Den ideologiska aktionen fortsatte när barnen övergick till det obligatoriska utbildningssystemet. Målet var att eleverna skulle “tänka, känna och agera socialistiskt”. År 1968 hade utbildningssystemet tre grundläggande funktioner: det skulle transformera ungdomarna till socialister; det skulle förbereda dem för produktivt arbete i samhällets intresse; det skulle skapa socialistiska medborgare som var anhängare till och agerade till förmån för det statsbärande partiet.
Till och med kommunister insåg att Marx hade fel
Marx hade sagt att människors medvetande är en funktion av deras ekonomiska position. Gramsci menade att teorin var nonsens och kommunistregimer över hela världen instämde. Detta var naturligtvis inget som man sade öppet. Kapitalet är den socialistiska rörelsens katekes och inget som man kritiserar offentligt. I stället sades Gramsci ha “kompletterat” Marx’ teori. I realiteten hade han vederlagt den.
Undertecknad bevistade för många år sedan ett seminarium om just Kapitalet. Föredraget hölls av en docent i nationalekonomi. Mannen var också kommunist. Var Marx ekonom? Föreläsaren påpekade att ekonomi till stor del handlar om matematik, men Marx’ skrifter är överraskande tomma på matematiska argument. Det sades vara ett viktigt skäl till varför nationalekonomer är ointresserade av Marx’ arbeten. Förmodligen är det också ett viktigt skäl till varför sociologikurser ofta domineras av marxistisk teori.
Kommande artikel
Religioners målsättning är att transformera människors själar. Kommunistregimerna i öst använde naturligtvis inte samma terminologi som kyrkor, men de hade exakt samma målsättning.
Gramsci hade förklarat varför detta är nödvändigt. Varför har socialistiska revolutioner uteblivit i Västeuropa? Det har inte med ekonomi att göra. Det beror, förklarade Gramsci, på att europeisk kultur är genomsyrad av kristna värderingar. Om socialismen ska segra måste den inte endast krossa kristendomen, den måste erbjuda människor något jämförbart.
Gramsci menade att detta inte krävde revideringar av den vedertagna synen på marxism och socialism. Socialismen har, sade han, alltid varit en religion. Anledningen till att socialister och kommunister inte förstår det är att de tror att Marx var ekonom och att marxismen är en ekonomisk teori.
Vad för slags religion är då marxismen? Det är ämnet för nästa artikel.