Monthly Archives: August 2023

Den brittiske historikern och poeten Robert Conquest har sagt följande:

Everyone is conservative about what he knows best.

Detta är vad konservatism handlar om. Status quo är något som vi är bekant med. Liberalismens frihet och socialismens jämlikhet är fria fantasier.
Likväl återstår en viktig fråga: Vad är det som konservativa vill konservera? Samhället? Vad är det? Detta är det så kallade reproduktionsproblemet.

Rosenbad. Källa: Pixabay

Liberalismen, socialismen och reproduktionsproblemet

För liberalismen existerar inget reproduktionsproblem. Liberalismen anser att samhället inte existerar. Det som finns är en samling av individer och det som håller ihop denna kollektion är det faktum att deltagarna har samtyckt till medlemskap i den.
En del liberaler menar att samhällskontraktet är explicit, andra menar att det är implicit. Ett explicit kontrakt kräver ett signerat dokument. Med “implicit kontrakt” menas att så länge en individ respekterar lagar och förordningar har han de facto accepterat det sociala kontraktet.
Med andra ord: Det finns inget samhälle att reproducera, endast en gemenskap eller grupp att hålla vid liv. Hur vill liberalismen garantera kontraktets vitalitet? Den vill göra det genom att expandera kontraktsrelationer till alla sociala sfärer. Kontraktsrelationer är, per definition, frivilliga och utgör därför inget hot mot individens naturgivna rättigheter. Liberalismens målsättning är därför att alla sociala institutioner ska vara fritt valda av medborgarna.

Socialister och kommunister är övertygade om att samhället existerar, men de vill inte reproducera det. De vill ersätta det befintliga systemet med ett samhälle som är radikalt annorlunda. Den liberala kontraktsteorin är i det marxistiska perspektivet en ideologi vars primära funktion är att rättfärdiga klassamhället och den gör det genom att indoktrinera arbetarklassen att tro att det kapitalistiska samhället är en på frihet baserad gemenskap.

Konservatismen hävdar, i likhet med marxismen, att samhället existerar. Det existerar inte oberoende av individerna, men kan heller inte reduceras till dem. Om människorna försvann, skulle samhället upphöra att existera, men när individer är engagerade i socialt samspel skapas en separat, social verklighet.
Konservatismen menar att samhället ska ses som en organism. Detta påstående ska inte tolkas bokstavligt. Samhället är inte en biologisk organism på samma sätt som människokroppen. Samhällen kan till exempel inte tänka. Konservatismen använder ordet “organism” som en metafor. Samhället liknar en organism i det att det utgör en totalitet som hänger samman.

Konservatismen och reproduktionsproblemet

Det konservativa reproduktionsproblemet har två aspekter:

• Social reproduktion
• Biologisk reproduktion

Den sociala reproduktionen sköts av sociala institutioner. Olika sociala institutioner har olika funktioner i helheten. Skola, sjukvård och rättsapparat är tre exempel på institutioner som utför olika funktioner.
Människan är en sexuellt reproducerande, könsdimorfisk art. Den biologiska reproduktionen kräver därför män och kvinnor. Familjen är här den enskilt viktigaste institutionen.

Liberalismen hävdar att samhället är kontraktsbaserat. Före samhällskontraktet levde människor i naturen. Människor skapade det som vi kallar samhällen genom att ingå överenskommelser.
Marxismens förklaring är dialektisk. Det kommunistiska samhället existerar, enligt denna förklaringsmodell, latent i alla de samhällen som har föregått det. Historien är en process som drivs framåt av i verkligheten immanenta kontradiktioner och vars slutprodukt är ett kommunistiskt system.

Konservatismen hävdar att den sociala och biologiska reproduktionen sker i sociala institutioner. Konservatismens förklaringsmodell ser ut på följande sätt:

• Konservatismen använder en darwinistisk modell för att förklara uppkomsten av sociala institutioner.
• En funktionalistisk modell används för att förklara institutioners varaktighet över tid.

Sociala institutioner

För att förstå vad social reproduktion innebär måste vi förstå sociala institutioner. Det är i sociala institutioner som samhället reproduceras. Olika sociala institutioner har olika funktioner. Inte alla funktioner är heller lika viktiga.

Konservatismen applicerar en darwinistisk förklaringsmodell på sociala institutioner. Familjeinstitutionen är inte produkten av ett kontrakt. Den är inte uppfunnen eller skapad. Inte heller är den resultatet av en dialektisk syntes. Den är en biprodukt av experiment vars syfte har varit att hitta fungerande lösningar på problem som uppstår i samspelet mellan man, kvinna och barn. Den är biprodukten av en process som konservatismen karakteriserar i termer av naturligt urval. Familjeinstitutionen är förvisso inte en perfekt lösning, men naturlig selektion genererar inga perfekta lösningar. Konservatismen anser emellertid att familjen är det hittills mest sofistikerade svaret på nämnda problem.

Sociala institutioner ska alltså förklaras i termer av naturlig selektion.
En helt annan fråga är: Vad förklarar institutioners fortsatta existens?

En funktionalistisk förklaring säger att ett fenomens effekter förklarar dess existens. I stället för att förklara ett fenomen med hänvisning till orsaker som föregår det, förklarar man samma fenomen med hänvisning till effekter som fenomenet självt producerar.
Ovan sade vi att familjeinstitutionen är en biprodukt av en lång rad av experiment vars syfte har varit att hitta fungerande lösningar på problem som uppstår i samspelet mellan man, kvinna och barn. Anledningen till att familjeinstitutionen består är att den har fortsatt att producera svar på dessa frågor.

Interna och externa syften

Detta innebär att konservatismen skiljer mellan externa och interna syften.

• Interna är de syften som en institution genererar själva.
• Externa är de syften som påtvingas institutioner utifrån.

Vad innebär detta? Låt oss använda konversationen som exempel. En konversation har ett internt syfte. Det innebär att den inte har något mål utöver sig självt. En konversation rör sig från ett ämne till ett annat utan övergripande målsättning. Det är skälet till att människor blir irriterade när någon deltagare börjar argumentera. När vi argumenterar behandlar vi konversationen som ett medel för ett externt mål.

Sociala institutioner agerar inte på uppdrag av något utanför dem, de producerar sina syften internt. Det är sociala institutioners förmåga att producera fungerande lösningar som förklarar deras varaktighet. Dessa funktioner eller syften uppstår spontant i dem. De växer fram naturligt i institutionerna i takt med att institutionsdeltagarna konfronteras med nya problem.

Nästa artikel

Konservatism handlar om att bevara. Detta ställer frågan om social förändring. Är konservatism förenligt med social förändring? Det är ämnet för en kommande artikel.