Yearly Archives: 2021

Offerbegreppet är centralt i Jordan Petersons sekulära tolkning av de bibliska texterna. Det är genom att offra nuet för framtiden som människan kan göra framsteg. Berättelsen om Abraham och Isak har dock upplevts som svårsmält eftersom Gud begär av Abraham att han ska offra sin son.
I denna artikel tittar vi lite närmare på hur Peterson tolkar denna klassiska berättelse.

Michelangelo Caravaggios Abraham and the sacrifice of his son Isaac. Källa: Wikipedia.

Guds existens

Peterson menar att det är mer eller mindre meningslöst att försöka övertyga människor om att Gud existerar. Skälet är att frågan om Guds existens inte är ett vetenskapligt problem. Det är inte möjligt att tro på Guds existens på samma sätt som vi är övertygade om att ett visst materiellt objekt existerar.
Detta får naturligtvis konsekvenser för frågan om hur vi kan skapa oss ett meningsfullt liv. Vi kan inte hänga upp vår förhoppning om ett sådant liv på Guds existens.

Vad gör vi med Guds krav på att människor måste dyrka honom?
Ett annat problem är Guds krav på oss att vi ska dyrka honom? Varför kräver han det? Det är svårt att förstå varför han insisterar på det. Inte heller är det ovanligt att människor tycker att det eviga prisandet av Gud har något infantilt över sig.

Vi kan alltså inte bevisa Guds existens. Dessutom envisas Gud med att kräva att vi dyrkar honom och offrar till hans ära. Om vi formulerar om dessa utsagor i sekulära termer, blir de lättare att acceptera.

Den första frågan lyder: vad är Gud? Den sekulära tolkningen av Gudsbegreppet säger att Gud är ett abstrakt ideal som människan har personifierat.

Abraham är en av Bibelns centrala figurer. Hans liv var långt ifrån enkelt, men han höll alltid fast vid sin tro och på något sätt verkade den skydda honom från de värsta katastroferna. Peterson menar att vi ska emulera Abraham.
Inte i den meningen att vi ska försöka övertyga oss själva om att det existerar en transcendent Gud, utan i den meningen att vi ska vara våra högsta ideal trogna. Abraham hade något som liknade ett kontrakt med Gud. Vi kan, på samma sätt, ha ett kontrakt med våra ideal.
Noa räddade sig själv och sin familj undan syndafloden genom att bygga en husliknande farkost. Om vi har ett kontrakt med våra högsta ideal, kommer vi att upptäcka att de hjälper oss att navigera livets grund och skär. De blir vår ark.
Livet blir således meningsfullt när vi i vår strävan att transformera kaos till ordning låter oss vägledas av våra finaste ideal.

En konservativ idé

Ett relaterat problem är frågan hur eller om vi väljer ideal. Nietzsche menade att kristendomens kris skulle medföra att den västerländska kulturen skulle bli alltmer nihilistisk och hans lösning på problemet var att människor skapade sina egna värderingar. Peterson tvivlar på att något sådant är möjligt. På denna punkt var Nietzsche orealistiskt optimistisk.
Frågan är således varifrån våra ideal ska komma. Petersons svar är formulerat i konservativa termer: vi behöver inte uppfinna dessa ideal, de existerar redan. Det som gör myter och religioner intressanta studieobjekt är inte att de bidrar med nya idéer, utan att de innehåller gamla och beprövade lösningar på allmänmänskliga problem. Jung sade att moderna människor inte ser Gud därför att de envisas med att rikta blicken mot himlen.

Abraham och Isak

I berättelsen om Abraham och Isak begär Gud av Abraham att han ska offra sin son. Denna berättelse är en av de mest hårdsmälta historierna i Bibeln. Om vi tolkar den bokstavligt, framstår Guds krav inte endast som extremt, det framträder som barbariskt.
Peterson menar att vi inte ska tolka berättelsen bokstavligt. Faktum är att den bibliska texten varnar oss för att göra just detta när den låter Gud dra tillbaka sitt krav i sista stund. Vad är det då som berättelsen försöker säga? Framsteg förutsätter offer. Vi avstår från att tillfredsställa våra behov idag, för att kunna njuta desto mer i morgon. Offerbegreppet har alltså en tidsdimension.
Offer kan också vara av olika storlek. Det finns offer som kräver mycket av oss. Det finns offer som är lätta att verkställa. I berättelsen om Kain och Abel är framtiden personifierad: Gud höll ett öga på de två bröderna och om deras offer inte höll tillräckligt hög kvalitet, reagerade han med vrede.
Om vi tolkar dramat i sekulära termer, är det inte Gud som straffar Kain, anledningen till att Kain tvingas lida är att han inte planerat för framtiden.
I teologiska termer är mordet en protest mot Guds orättvisa behandling av Kains offer. I sekulära termer är mordet en protest mot ett meningslöst och orättvist universum. Våldet är ett uttryck för extrem nihilism.

Om olika offer kan vara olika mycket värda, vad är då det ultimata offret?

I berättelsen om Abraham och Isak är det Isak, Abrahams son. Det är en metafor för de offer som människor ibland tvingas till för att inte svika sina ideal.
Bibeln dramatiserar detta faktum i berättelsen om Abraham och Isak. Ibland kan kraven på oss vara så stora att vi endast med ytterst ansträngning kan uppfylla dem. Likväl måste vi göra det. Livet är lidande och om vi ska orka bära detta lidande med värdighet, måste vi hålla vår blick fästad mot våra högsta ideal.

Avslutning

Detta var den sista artikeln i vår serie om Jordan Petersons Bibelföreläsningar. I en kommande artikel ska vi ställa frågan vad hans tolkning egentligen är värd.