Yearly Archives: 2020

I sin nya bok Suicide of the West (Crown Forum, 2018) försöker Jonah Goldberg förklara den kris som det västerländska samhället genomgår. Det är en, på många sätt, paradoxal kris. Vi lever längre än någonsin tidigare. Fattigdomen är på reträtt. Vi arbetar mindre och vår miljö blir allt renare. Vi är bättre utbildade än någonsin och har fri- och rättigheter som människor i tidigare epoker endast har kunnat drömma om.
Det har inte hindrat många människor från att tro att det moderna samhället skapar fattigdom och gör oss sjuka, att det förstör miljön och exploaterar och förtrycker hela grupper av människor. Hur ska man förklara denna märkliga paradox?

Varför växte det moderna samhället fram?

Gud spelar ingen roll i Goldbergs teori. Goldbergs premiss är att vi människor är djur. Vi är förvisso en avancerad djurart, men icke desto mindre en djurart. Han avvisar också den marxistiska teorin. Marx var övertygad om att det moderna, kapitalistiska samhället är en oundviklig konsekvens av historiska lagar som vi människor inte har kontroll över.
Det finns, om vi får tro Goldberg, ingen rätt sida av historien. Inget är förutbestämt. Moderniteten är inte resultatet av en plan eller av historiska omständigheter som befinner sig bortom mänsklig kontroll. Istället snubblade vi in i den.
Goldbergs hypotes är klassiskt konservativ: det moderna samhället är produkten av tusentals generationers försök att lösa praktiska problem. Människor upptäckte efterhand att vissa sociala arrangemang fungerar bättre än andra. De kunde inte rättfärdiga det system som de hade skapat med moralfilosofiska argument, men det spelade mindre roll eftersom de kunde se med egna ögon att det ökade välståndet och gav människor dittills oanade friheter.
Goldberg menade att det moderna samhället är en produkt av en trial-and-errorprocess. Vi skapade det utan att riktigt veta vad vi gjorde. Det är också skälet till varför vi kan förlora det.
Det märkliga är att det gick så fort. Det tog människan ynka 300 år att ta de avgörande stegen. Frågan är hur vi ska förklara det. Goldberg tror inte att vi kommer långt med genetiska förklaringsmodeller. Arvsmassan förändras långsamt och det moderna samhället har utvecklats mycket snabbt. Människans natur är därför en konstant i Goldbergs teori.
Nästa fråga är därför: om människans natur är en konstant, vad innebär då det?
Ibland sägs det att fattigdom, våld och död söker en förklaring. Det är inte sant. Det är, om vi får tro Goldberg, att ställa problemet på dess huvud. Människans defaultposition har alltid varit fattigdom, våldsam och för tidig död. Det som behöver förklaras är varför vissa samhällen är så rika, hur de har kunnat reducera våldet mellan människor och konflikter med dödlig utgång och för att kunna besvara dessa frågor, måste vi fråga oss vilka vi är.
Goldberg besvarar dessa frågor genom att beskriva vår evolutionshistoria. Vi är stamvarelser. Vi har levt i små grupper med en hierarkisk och auktoritär struktur. Vi betraktar icke-medlemmar med skepsis och är redo att försvara vår grupps intressen med alla tillgängliga medel. Vi är designade för att tro på Gud i en eller annan form.

Irakkrisen som exempel

Irak var inte en nation i västerländsk mening. Svenskar har många olika lojaliteter, men den mest övergripande lojaliteten är den visavi fosterlandet eller nationsstaten. Vi kan vara oeniga om mycket, men i slutändan är vi alla svenskar.
Irak består av olika stammar som kämpar om makten. Nationella lojaliteter är svagt utvecklade och i den mån som de existerar är de underordnade grupplojaliteter och religiösa lojaliteter.
Saddam Hussein tillhörde sunnisekten i ett Irak som domineras av shiaislam. Under hans välde var shiamuslimerna en förtryckt, religiös majoritet. Efter det att Hussein hade störtats och en ny shiadominerad regering tillträtt utbröt inbördeskrig i landet mellan olika islamiska fraktioner.
Istället för att försöka stoppa konflikten tog den nya shiadominerade regeringen parti för shia i konflikten och kritiserade USA för att jaga och gripa shiamuslimer som terroriserade sunnimuslimer. Alla skyllde på alla. Ingen ville ta ansvar för Irak som nation. USA:s dåvarande utrikesminister, Condoleezza Rice, var irriterad och trött på irakierna. Under ett möte med sunniledare sade hon:

Let me tell you something … We have a saying in America: you can hang together, or you can hang separately. If this situation doesn’t improve, when I come back here in sex months you will all be swinging from lampposts. It’s time to make your peace with each other.

I sin memoarbok, No Higher Honor, skriver Rice att hon vid ett tillfälle hade lust att klippa till den irakiske premiärministerns nationella säkerhetsrådgivare efter det att denne hade förnekat att Iraks nyvalda shiaregering sanktionerade våld mot landets sunniminoritet:

I wanted to punch him at that moment. When are these people going to get a grip on the problem? I asked myself.

Hon framförde ett lika bistert budskap till shialedare. Hon förklarade att USA var villiga att slåss mot de terrorister som skapade kaos i landet, men inte att reda ut irakiernas interna problem. Hemma i USA upprepade hon sin ståndpunkt när hon träffade president Bush:

I said bluntly that they might have to kill one another for a while before they got the point. If they didn’t want to secure their own populations, why should the United States be able to do it for them?

Rice skriver att Bush tittade på henne och frågade vad hon hade för alternativ plan:

We’ll just let them kill each other, and we’ll stand by and try to pick up the pieces?

Det var inte svårt att sympatisera med Rice. Varför ska USA offra unga mäns och kvinnors liv när irakierna inte vill ta ansvar för sitt eget land? President Bush hade dock en poäng. Han förstod att Irak inte var en nationalstat i västerländsk mening och om amerikanerna drog sig ur Irak skulle resultatet bli ett blodbad.

Civilisationer kan tämja oss

Vår mänskliga natur kan inte elimineras. Den är en konstant och som sådan står den i vägen för frihet och välstånd. Vi människor är inte designade för ett liv i frihet och ekonomiskt överflöd. Vi betraktar världen som ett gigantiskt nollsummespel och vi är genetiskt formade att prioritera den grupp som vi tillhör. Vi vill att vår grupp ska vinna och vi är övertygade om att den endast kan vinna på andra gruppers bekostnad.
Förhållandet mellan natur och civilisation är ett föränderligt styrkeförhållande. Det är en strid utan slut i vilken frontlinjerna flyttas hela tiden. Civilisationens roll är att stödja oss i vår kamp mot våra basinstinkter.

England

Goldberg menade att det började England och han kallar händelsen den lockeanska revolutionen efter den brittiske filosofen John Locke. I en rad skrifter sammanfattade Locke flera av de idéer som skulle ligga till grund för frihets- och välståndsexplosionen i väst.

• Hans ståndpunkt att skillnader mellan människor är socialt betingade jämnade vägen för pluralism, tolerans och meritokrati.
• Han betonade individen som den grundläggande sociala enheten, inte gruppen.
• Han var övertyga dom att individer inte har endast rättigheter, utan att dessa rättigheter är gudagivna.
• Han hävdade att staten ska tjäna individen istället för tvärtom.
• Han försvarade privategendom.

Goldbergs poäng är inte att Locke med nödvändighet hade rätt i sakfrågorna. Ibland hade han fel. Det är till exempel inte sant att människan är en tabula rasa. Det finns goda skäl att tvivla på att våra fri- och rättigheter härstammar från Gud. Det är heller inte svårt att tänka sig situationer då individens uppgift är att tjäna staten.
Det avgörande var inte att Locke hade rätt, utan att människor trodde att han hade rätt och baserade sina handlingar på hans argument. Detta förändrade världen i grunden.
Locke var dock inte konsekvent. Han var protestant och såg inga problem med att diskriminera katoliker och ateister och han förstod inte att även demokratiskt valda majoriteter kan hota frihet och välstånd.
De amerikanska grundarna insåg tidigt att Lockes liberalism var engelsk. De hade flytt från England för att undkomma religiös förföljelse och förstod att det var nödvändigt att universalisera Lockes principer för att undvika att upprepa det engelska felsteget. I den amerikanska konstitutionen har den federala regeringen inte rätt att begränsa religionsfriheten. Katoliker har samma rättigheter som protestanter.
Till skillnad från Locke förstod grundarna också att demokratiskt valda majoriteter inte är att lita på. Skälet är att de består av människor. Människor är gruppvarelser och de betraktar andra grupper som främlingar i bästa fall, fiender i värsta fall. Grundarna förstod att människor kommer att bilda grupper eller fraktioner och att dessa måste hållas i schack för att förhindra maktkoncentration.

Den feministiska och socialistiska kritiken av det liberalkapitalistiska samhället är reaktionär

Idag är vår kultur besatt av kön och klass. På ett ytligt plan verkar det handla om politik, men de politiska ideologierna är, om vi får tro Goldberg, en slags ideologisk fernissa som döljer en djupare, biologisk verklighet. Förhållandet mellan samhälle och natur är ett ostadigt styrkeförhållande och just nu är naturen på offensiven. Att den kallar sig feminism och socialism förändrar knappast fakta.
Både feminism och socialism är romantiska rörelser. Feminismen hävdar att patriarkatet hindrar oss från fritt välja identiteter och att uttrycka dessa. Socialismen påstår att kapitalism och kreativitet är oförenliga storheter.
Feminism och socialism är stam- eller grupporienterade rörelser. Kvinnor ska organisera sig separat och sägs ha ett unikt perspektiv på verkligheten. Arbetarklassen ska också den organisera sig separat och även den förmodas ha ett unikt perspektiv på verkligheten.
Båda betonar ideologisk enhet och renhet. Det feministiska perspektivet ska inte endast genomsyra den egna rörelsen, slutmålet är ett samhälle i vilket det präglar privat och offentlig verksamhet. Det socialistiska perspektivet ska, på samma sätt, genomsyra all verksamhet.
Alla ska marschera i samma takt åt samma håll och under samma feministiska eller röda banér. Tribalismen blir synlig i misstänksamheten mot andra grupper. Under socialismen är arbetarklassen den nya ingruppen. Kulaker, borgare och andra som inte är medlemmar i denna grupp utsätts för våld, deporteringar och diskriminering. I det feministiska samhället är in- och utgrupperna närmast oräkneliga.
Detta innebär också, fortsätter Goldberg, att feminism och socialism är reaktionära ideologier. Det liberalkapitalistiska samhället har vunnit det ideologiska slaget. Inte därför att det besegrat socialism och feminism i en filosofisk debatt eller därför att det är ett perfekt system. Det finns inga perfekta system därför att människan är ofullkomlig. Skälet är att det har visat sig fungera bättre än alla alternativ. Ingen annan form av social organisation har gett människorna så mycket frihet och ekonomiskt välstånd som det liberalkapitalistiska samhället. Alla försök att ersätta det med ett annat samhälle är därför i grunden reaktionära.
Goldberg menar att evolutionsargumentet förklarar varför socialismen är så seglivad. Trots att det förra seklets socialiststater mördade över 100 miljoner människor, är socialistiska tankegångar vanliga, inte minst bland intellektuella.
Varför är socialismen så seglivad?
Det socialistiska samhället är auktoritärt och vi är designade för ett liv i hierarkiska system. Vi är designade för att tro på Gud och socialismen är en sekulär version av kristendomen. Socialismen är en paranoid ideologi och det resonerar med vår skepsis visavi främlingar. Socialismen är militant vilket tilltalar oss därför att dess retorik betonar gruppsammanhållning och ständig vaksamhet mot fiender.

Vad är lösningen?

Goldberg är konservativ, men är starkt kritisk till president Trump. Faktum är att han föraktar Trump. Goldberg menar att Donald Trump är en del av det problem som han beskriver, inte lösningen på det. Trump är populist och populism är en form av tribalism.
I realiteten finns det endast en lösning på problemet: det civila samhället. Staten kan inte kurera den alienation som det moderna samhället ger upphov till. Meningen finns istället i det civila samhället. Meningen återfinns i familjeliv, religiös tro och liknande aktiviteter. Det är där som vi hittar syfte, gemenskap och identitet. Det är förvisso ingen perfekt lösning, men det finns inga perfekta lösningar därför att vi människor inte är perfekta. Vi kommer alltid att känna oss vilsna i den moderna världen och vi måste lära oss att leva med denna känsla.
Ett sätt att förstöra en familj på är att organisera den som ett företag. Ett sätt att förstöra ett samhälle på är att organisera det som en familj.
Familjer är kommunistiska organisationer. Barn betalar ingen hyra. Mat, tak över huvud och annan omsorg är kostnadsfri. De som kan bidra med mer, bidrar med mer än de som kan bidra med mindre. Åt var och en efter behov, av var och en efter förmåga. Goldberg menar inte att det är fel. Det blir fel när politiker försöker organisera samhället som en familj och skälet är att samhället inte är en familj. Feminism och socialism är två exempel på försök att organisera samhället i enlighet med kommunistiska principer.
Problemet är att även om samhället inte är en familj tilltalas vi av själva idén. Vi vill och hoppas att någon ska vaka över oss, sörja över oss, försvara oss och straffa våra fiender. Synen på staten som en omnipotent, välvilligt inställd och ibland sträng förälder tilltalar oss därför att vi är designade att leva i hierarkiska och auktoritära system.