Brott och straff: Annika Deasy- myt och verklighet II
I’m somewhat offended by the public relations campaign that’s gone on here. I read those letters. Of course, there were a whole bunch of them that were exactly the same, as if they were downloaded off the Internet and just signed or something like that. That’s not real support. That’s a public relations campaign. Having schoolchildren write, they write in their letters that they enjoy having a correspondence with Ms. Deasy and they like what she’s telling them about staying out of trouble. … I understand there’s been a media campaign directed at the Swedish people and I’m not surprised that they feel that they should support her. She’s being painted as a prisoner of American justice without the other side being told.
Deputy District Attorney Lester Fleming
Morden på Torre och Helbush
Hur vet vi att det var Bob Cox som mördade Joe Torre och Richard Helbush? Därför att Annika Deasy har sagt det. Något annat stöd för denna hypotes finns inte. Varken Torre eller Helbush är i livet och kan bestrida hennes påståenden. Det finns dock fakta och omständigheter som talar för att det är Deasy som är mördaren.
Låt oss börja med mordet på Joe Torre. Det var på Deasys initiativ som Torre lurades till lagerbyggnaden. Vad Deasy inte visste om var att Torre inte kom ensam. Han hade två bekanta med sig som väntade på honom på en parkeringsplats inte långt ifrån det lager där affären skulle göras upp. Under polisförhöret hävdade Cox att han befann sig bakom bilen i full färd med att öppna bagageluckan när han hörde ett skott. När han sträckte på sig för att se vad som hade hänt, såg han Deasy avfyra ännu ett skott på den halvliggande Torre. Därefter gick Deasy igenom Torres fickor och stal drygt 300 dollar. Detta är Cox’ vittnesmål. Cox’ påståenden får stöd av Torres vänner. Från den parkeringsplats som de befann sig på kunde de se Torre, däremot kunde de inte se Cox. Deasy har sagt att det var hon som befann sig bakom bilen och att det var Cox som gick Torre till mötes. Om denna historia är sann, borde Torres vänner ha sett åtminstone en skymt av Cox, men det gjorde de alltså inte.
Varför blev Torre skjuten flera gånger? Efter det att Cox och Deasy arresterats som misstänkta för de två morden, hävdade Deasy att det berodde på att Torre förde ena handen mot sin ficka och att Cox följaktligen misstänkte att Torre var beväpnad. Det är ett intressant påstående i ljuset av att Deasy under förhöret 2005 hävdade att hon inte såg Cox skjuta Torre eftersom hon befann sig bakom bilen i full färd med att öppna bagageluckan. Efter det att hon och Cox hade arresterats misstänkta för dubbelmord, gav hon alltså en helt annan version av händelseförloppet:
I heard the gunshot at the same time he dove. He grabbed his chest. I screamed at Bobby, no baby, don’t. … Bobby shot again, this time hitting Torre in the back on his way down. I fell apart and so forth.
När Deasy efter det att hon och Cox hade arresterats misstänkta för mordet på Helbush utfrågades av polisen om hon visste något om en död man i Stockton (Torre), “she began to smile and stated there’s probably a lot of dead bodies in Stockton.”
Låt oss nu titta lite närmare på mordet på Richard Helbush och låt oss börja med den teori som låg till grund för Deasys livstidsdom. Helbush bad Cox visa sitt körkort. Eftersom Cox inte hade körkort, vidarebefordrade han Helbushs uppmaning till Deasy, väl medveten om att inte heller hon hade körkort. När Deasy började leta i sin handväska, vände sig Helbush mot henne. Det gav pojkvännen möjlighet att skjuta honom i nacken och ryggen. Frågan är alltså varför Deasy inte svarade “Jag har inget körkort”. Enligt åklagaren låtsades hon leta i väskan i syfte att distrahera Helbush så att Cox skulle kunna skjuta honom.
Deasys version ser ut på följande sätt: Deasy står bakom Cox, Cox och Helbush står mittemot varandra. Bakom Helbush står patrullbilen parkerad, bakom Deasy och Cox står deras av punktering drabbade bil. Helbush ber Cox att visa honom körkortet. Eftersom Cox inte har något körkort, vidarebefordrar han frågan till Deasy. När Deasy sänker sin blick ned mot handväskan och börjar leta i den, skjuter Cox Helbush. Deasy ser alltså inte Cox skjuta Helbush. Helbush blev skjuten i nacke och rygg vilket kräver att han av någon anledning måste ha vänt sig bort från Cox. Varför gjorde han det? Om Helbush står mittemot Cox och Deasy finns det ingen anledning för honom att vända dem ryggen för att kunna se Deasys körkort. Deasy står ju framför honom.
Under förhöret 2005 sade Deasy att Helbush vände på sig och att hon inte visste varför han gjorde det. Den teorin är dock svår att förena med blodspåren på platsen. Efter det att hon och Cox hade blivit arresterade som misstänkta för mordet på Helbush, hade hon emellertid en förklaring: Deasy förklarade för detektiverna att Cox sköt Helbush därför att Helbush försökte dra sitt tjänstevapen. Frågan är dock hur Deasy kunde veta det om hon inte såg Cox skjuta Helbush.
Under förhöret 2005 hävdade åklagaren att det finns en teori som är mer sannolik än den som låg till grund för Deasys livstidsdom. Om vi får tro Deasy stod Helbush och Cox mittemot varandra, Deasy stod bakom Cox. Ett par som passerade brottsplatsen i bil hävdade att de sett en polis och en man stå mittemot varandra. De kunde också se en kvinna med ena eller båda armarna utsträckta. Förmodligen var det Deasy som grävde i sin handväska. Cox bekräftade Deasys historia att han bad henne visa Helbush körkortet, men att Deasy istället plockade fram det vapen som hon förvarade i sin handväska och sköt Helbush.
Om Cox hade skjutit Helbush, borde Helbush träffats i bröstet eller ansiktet. Sanningen är dock den att Helbush blev skjuten i nacken och i ryggen. Enligt åklagaren finns det anledning att tro att det var Deasy som sköt Helbush. Deasy hade varit ute i skogen för att förrätta sina behov. När hon kom upp på vägen igen, dök hon upp snett bakom Helbush. Cox bad Deasy visa körkortet. Helbush kastade en snabb blick över axeln, upptäckte att det var en kvinna, och fäste blicken ånyo på Cox. Deasy kunde ostört plocka upp vapnet och skjuta Helbush först i nacken och sedan två gånger i ryggen när han låg på marken.
Det finns fler skäl som ger oss anledning att anta att det var Deasy, inte Cox, som sköt Helbush. När Deasy och Cox greps placerades de i varsin cell. Deasy fick sällskap av en kvinna som hade gjort sig skyldig till stöld. Kvinnan berättade sedermera för polisen att Deasy hade sagt att hon hatade poliser och att det var hon som sköt Helbush: “I shot that bastard”:
We didn’t mean to put the officer … but the officer made the wrong move at the wrong time with the wrong people. We were going for broke. We weren’t going back to jail.
Deasy berättade hur mordet hade gått till:
Annika said that when Helbush turned to walk back to his car, she thought that he would find out about the murder in Stockton, so she grabbed the gun and shot him.
Medfången berättade också att Deasy hade sagt att hon önskade att hon hunnit döda Cox också och att hon vid en tidpunkt diskuterade vilken typ av dödsstraff som hon föredrog. Deasy försvarade sig under förhöret med att hon var starkt drogad under de båda morden:
PRESIDING COMMISSIONER PEREZ: What were you – were you under the influence of narcotics at the time of the offense?
INMATE DEASY: Yes, I was.
PRESIDING COMMISSIONER PEREZ: Can you tell me what narcotics, specifically?
INMATE DEASY: Heroin and cocaine and alcohol and in the second instance, all three.
Deasys medgivande är intressant eftersom de tester som hon tog direkt efter morden och gripandet inte styrkte detta påstående:
DEPUTY DISTRICT ATTORNEY FLEMING: I wonder if Ms Deasy recalls that the tests of her system showed that she had Phenobarbital and .07 alcohol, blood alcohol content, but no other controlled substances. Does she recall that?
INMATE DEASY: I’d certainly take your word for it. However, I don’t see how that’s possible since I had injected heroin definitely that morning. But again, tests do fail.
Deasys förmenta passivitet
Under förhöret sade Deasy att hon var beroende av Cox eftersom han var den som fixade droger åt henne. Det var Cox som styrde och ställde, förklarade hon. Det finns flera anledningar att tvivla på denna försäkran. Det var Deasy som tog initiativ till att råna Torre, inte Cox. Låt oss studera förhöret när det kommer in på frågan om vad som hände direkt efter mordet på Torre och efter mordet på Helbush:
PRESIDING COMMISSIONER PEREZ: In between the first murder and the second murder, you and Mr Cox went to a drug dealer’s home to purchase more drugs. Is that correct?
INMATE DEASY: Yes.
PRESIDING COMMISSIONER PEREZ: Was that at your request? Was that your request that that occurred?
INMATE DEASY: Yes.
PRESIDING COMMISSIONER PEREZ: Okay, during the fire fight between Mr Cox and the three officers that responded after Sergeant Helbush was shot, did you make any efforts to assist Mr Cox?
INMATE DEASY: I attempted to reload the weapon. Yes.
PRESIDING COMMISSIONER PEREZ: You attempted or you reloaded it?
INMATE DEASY: I could – I believe I put two bullets in.
PRESIDING COMMISSIONER PEREZ: Okay, so when he ran out of rounds in one, you handed him the other weapon with the two rounds. Is that correct?
INMATE DEASY: Yes.
PRESIDING COMMISSIONER PEREZ: After Sergeant Helbush was shot, was his body moved into a ditch at your urging?
INMATE DEASY: Yes, it was.
PRESIDING COMMISSIONER PEREZ: And why was that? Why did you want the body moved?
INMATE DEASY: I didn’t want to leave him laying out in the road and then also to hide.
PRESIDING COMMISSIONER PEREZ: To hide the body?
INMATE DEASY: Yes, Ma’am.
PRESIDING COMMISSIONER PEREZ: Was that at your urging?
INMATE DEASY: Yes, it was.
Det var även på Deasys initiativ som paret gick på restaurang efter mordet och åt hummer och betalade kalaset med Torres kreditkort. Cox berättade att efter mordet på Helbush använde Deasy polisradion för att hålla sig informerad om Helbushs kropp hade blivit påträffad. Det har sagts att Deasy gav upp först efter det att Cox skottskadats under striden med de tre poliserna, men det är inte sant. Deasy lade sig på marken i Cox’ närhet. Efter gripandet berättade Deasy för detektiverna att hon gjorde det därför att hon inte hittade pojkvännens vapen:
I was on my knees next to Bob. I laid down next to him. I whispered in his ear, where’s the gun. He told me it was in the grass next to his feet. So I was feeling around for the gun while I was laying next to (indiscernible).
Dråpet 1974
Morden på Torre och Helbush var inte första gången som Annika Deasy hamnade i klammeri med rättvisan. 1974 fälldes Deasy för dråp. Under förhöret 2005 hävdade Deasy att det var hennes dåvarande pojkvän som var den skyldige, men att hon tog på sig brottet för att rädda honom från livstids fängelse. Under rättegången 1974 hade Deasy förklarat att hon och en Mckay hade börjat gräla och när de föll omkull på golvet ådrog sig mannen knivsticken av misstag. Problemet med denna berättelse är att Mckay blev knivhuggen fyra gånger, varav en gång i ryggen. Låter det troligt att dessa skador uppkom när han och Deasy rullade runt på golvet? Under polisförhöret efter det att Deasy och Cox hade gripits som misstänkta för mordet på Helbush, fick Deasy frågor om dråpet på McKay. Deasy berättade att de poliser som förhörde henne 1974 inte ville tro att hon hade knivhuggit McKay:
They refused to believe I did it.
Detta skulle åklagaren använda emot henne 2005:
People wouldn’t believe if there was a man involved, that she did it. And that’s the same thing she’s played upon in both of these deaths. They refused – They refused to believe that she did it and they were looking for someone else.
Tjugofem år till livstids fängelse
En vanligt förekommande vanföreställning är att Deasy erkände sig skyldig till de två morden för att undvika dödsstraff. Det är inte sant. Deasy riskerade inte dödsstraff, hon riskerade att dömas till livstids fängelse utan möjlighet till återkommande prövning.
Är Deasy en modellfånge?
Det har sagts om Deasy att hon är en modellfånge och att detta är något som talar för att hon borde försättas på fri fot. Före detta Mansonanhängaren Patricia Krenwinkel brukar kallas modellfånge därför att hon inte har några disciplinära anmärkningar sedan 30 år tillbaka i tiden. Under förhöret 2005 påpekade åklagaren att Deasy endast varit fri från anmärkningar i sju år:
Ms. Deasy is not one of those. She is not a model inmate. It’s nice that she has been disciplinary free for seven years and you know, maybe in about another 20, you might be able to have some reason thinking that she is a model inmate.
Vad är det som ligger till grund för denna kritiska bedömning? 1989 testade Deasy positivt för morfin vilket medförde att hon fick en disciplinär anmärkning. Deasy vägrade dock att godta testresultatet:
DEPUTY DISTRICT ATTORNEY HOPKINS: The drug testing in 1989, where she got the 115 for positive for morphine. Could you ask her where she got that, the drugs and (indescernible) she took.
INMATE DEASY: That was a false positive and I fought it all the way through and I had not used drugs at that time.
DEPUTY DISTRICT ATTORNEY HOPKINS: … Did anyone else (indiscernible) to come to the conclusion that it was a false positive or is it just her statement that it was a false positive?
INMATE DEASY: In my particular case, no.
Intimt förknippad med detta resonemang är frågan om Deasy utgör ett hot mot samhället om hon skulle försättas på fri fot. Den läkare som undersökte Deasy svarade på frågan på följande sätt:
- Deasy är inget hot mot någon så länge hon är i fängelse.
- Deasy utgör inget hot om hon skulle friges, under förutsättning att hon avstår från droger, inklusive alkohol.
Det är viktigt att förstå vad läkarutlåtandet säger och vad det inte säger och vilka hänsyn nämnden måste ta när den fattar sitt beslut. De flesta människor är ofarliga i berusat tillstånd. De blir stökiga och skränar, men de utgör mer sällan än ofta ett hot mot andra människors liv. Det läkaren säger om Deasy är inte att hon skulle börja terrorisera sina grannar med rockmusik nätterna igenom om hon började dricka alkohol, utan att det då föreligger risk för att hon skall bli extremt våldsam. Eftersom det är synnerligen lätt att få tag i alkohol utanför fängelser och med tanke på att Deasy har varit inblandad i ett dråp och två mord är detta inte en varning som nämnden kan ignorera. Det är också viktigt att hålla i minnet att Deasy inte var neddrogad under mordet på Helbush.
Bilden av Deasy i Sverige
Inte mycket av det som har sagts om Annika Deasy i Sverige är sant. Genom att utelämna viktiga fakta har media med vett och vilja förskönat Deasy och slätat över hennes handlingar. I den massmediala myten är det pojkvännen Bob Cox som är det ruttna ägget. I denna feministiska litania är Cox den eldsprutande drake som lurade Deasy in på brottets bana. Deasy bara hakade på. Hon kunde ju knappt skilja mellan uppåt och nedåt. Hon var som förre statsministern Göran Persson, formulerade det "en kvinna som dragits in i omständigheter som hon själv har haft svårt att styra". Få om några tidningar har orkat ställa kritiska frågor. Annikas öde är ju så oerhört gripande.
Det politiska systemets och medias behandling av Deasy är en enda lång kärleksaffär. Den förra socialdemokratiska regeringen spenderade ansenliga mängder skattemedel för att få denna dubbel- eller trippelmördare frigiven. Hon har förärats två filmer, båda har visats i TV. Skådespelerskan Marga Pettersson har åkt land och rike runt med sin teatermonolog “Fånge W18968 – Deasy”. Det har till och med skrivits en bok om henne.
Den kaliforniska kriminalvårdsnämnden var dock inte lika lättflirtad och avvisade Deasys framställan. Till skillnad från svenska folket och Deasys supporterskara hade nämnden tillgång till samtliga handlingar och kunde göra en objektiv bedömning av henne. Kanske var det åklagare John Hopkins slutplädering som naglade fast den sista spiken i Deasys kista:
… the things about Ms. Deasy; not just the crime, but the way she portrays herself … in the crimes are disturbing. Go back and look at these letters that come out of – out of Sweden and put her – I am assuming since she hasn’t been in Sweden, the way that the Swedish people are being informed is through the Swedish press who have been talking to Ms. Deasy who has been portraying herself in a particular manner so that we get things like oh, she was a passive participant. Oh, her plight. Oh, she’s a model inmate. … This inmate has killed three men in her life. This Board should assume that she is personally responsible for the deaths of all three men. … I urge this Board to treat this inmate as the brutal killer she is. That this Board recognize and understand that it was this inmate who was in control of what happened from beginning to the end. That there is no reason to assume that this inmate was not the actual killer according to this. Do not refuse to believe it. Do not make the mistake of figuring that no girl could have done it.