Yearly Archives: 2019

Förställ dig att du arbetar på ett av världens största teknikföretag. Det är ett företag som aktivt försöker stimulera sina anställda att tänka i nya banor. Således finns det olika diskussionsgrupper där idéer manglas. Föreställ dig också att du har observerat att företagets mångfaldspolitik inte bara riskerar att skada det, utan att den också baseras på vetenskapligt tvivelaktiga antaganden.
Du bestämmer dig därför för att försöka göra något åt saken och författar ett tiosidigt memo i vilket du ifrågasätter mångfaldspolitiken och låter det cirkulera i de olika grupperna.
Sedan bryter helvetet ut. Anställda på företaget hotar dig till livet. Du blir inkallad till möten med dina chefer. Dina avsikter ifrågasätts. “Du kan inte tro på detta. Du måste vara sexist”, får du veta.
Förtagets verkställande direktör blir så upprörd att han avbryter sin semester och åker hem för att ta itu med problemet.
Sedan ringer din telefon och du får veta att du har fått sparken på stående fot.
Det var det som hände Googleingenjören James Damore. När Damore frågade varför han hade blivit avskedad fick han svaret att han gjort sig skyldig till följande brott:

“perpetuating gender stereotypes”

Det var förklaringen. Den enda förklaringen. Damore ombads att packa sina privata tillhörigheter och lämna arbetsplatsen.

James Damore. Källa: Twitter.

Bakgrund

Damore fick idén till memot efter att ha deltagit i en av företagets många mångfaldskurser. Premissen för Googles mångfaldspolicy är att anledningen till att så få kvinnor väljer teknikyrken är vita mäns fördomar och diskriminering.
Hur vill Google rätta till detta problem?
Företaget vill skapa ett slags miniutopia i vilket perfekt jämställdhet råder. För att uppnå detta mål diskriminerar Google vita män. Det är svårare att få jobb på Google om du är man och företaget anställer hellre en sämre kvalificerad kvinna än en mer kvalificerad man. Om du lyckas med konststycket att bli anställd, upptäcker du snabbt att utbildningar och andra förmåner ofta är förbehållna kvinnor.
“Mångfald” betyder för Google “få män”. Grupper som består av många män ska därför omkonstrueras, medan grupper i vilka män är underrepresenterade anses uttrycka mångfald.
Googles mångfaldsprogram har också olika konsekvenser för dig beroende på om du är man eller inte. På företagets mångfaldsmöten uppmanas kvinnor att beskriva hur sexistiskt samhället är och hur förtryckta de är av män.

Konsekvens

Damore menar att Googles mångfaldspolitik har medfört framväxten av en politiskt korrekt monokultur och att företagets anställda lever i en ideologisk ekokammare. Det är en repressiv monokultur. Det råder ingen ideologisk mångfald på sökjätten.
Det är inte endast bristen på mångfald som är ett problem. På Google är “mångfald” ett moraliskt begrepp är det mer eller mindre omöjligt att diskutera det. Att kritisera begreppet på sakliga grunder uppfattas som kränkande. Kritik av mångfaldspolitiken är en mikroaggression.
Det faktum att män inte medvetet diskriminerar kvinnor anses inte vara en förmildrande omständighet. När män inte öppet och medvetet diskriminerar kvinnor, sägs de göra det omedvetet.
Hur försvarar man sig mot anklagelser om omedveten diskriminering? Det kan man inte. Följden är att män inte på förhand kan veta om ett uttalande är sexistiskt. Inte heller hjälper det att vädja till förnuftet. Man måste invänta motpartens reaktion. Det är den andres känslor som är avgörande.
En konsekvens är att många Googleanställda män mår dåligt. Damore säger sig veta att män till och med har sagt upp sig på grund av den repressiva företagskulturen och han är övertygad om att om situationen inte förändras, hotas Googles existens på sikt.

Memot

På grundval av material som var tillgängligt på företagets intranät skrev Damore en kort kritik av Googles mångfaldspolitik. Memot cirkulerade sedan mellan olika avdelningar inom företaget under en hel månad innan några anställda som ogillade det läckte det till media. Därmed var krisen var ett faktum och Damore fick sparken på stående fot.
Varför blev Damore avskedad?
Damore fick sparken därför att han hade ifrågasatt premissen för Googles mångfaldspolitik, antagandet att bristen på kvinnor i teknikbranschen beror på diskriminering och fördomar. Damore förnekade inte att diskriminering förekommer, han ifrågasatte att diskriminering och fördomar ensamt förklarar varför teknikföretag som Google domineras av män. Det finns goda skäl att misstänka, sade han, att de åtminstone delvis kan förklaras med att män och kvinnor är olika till sin natur.
För det första: kvinnor är, generellt sett, mer intresserade av människor än av ting. Det är en bidragande orsak till att färre kvinnor än män arbetar med teknik.
För det andra: kvinnor är mer samarbetsinriktade, medan män gärna hävdar sina särintressen. Därför är det tuffare att vara kvinna i ett företag där man graderas med utgångspunkt i ens individuella prestationer.
För det tredje: kvinnor har lägre stresstolerans än män vilket förmodligen bidrar till att de väljer bort chefspositioner och arbeten där man befinner sig under konstant press. För det fjärde: män har mer testosteron än kvinnor, vilket gör dem mer konkurrensinriktade. Män är mer karriärinriktade än kvinnor. En baksida är att män tar större risker för att nå sina mål. Det är ingen slump att nio av tio dödsfall i arbetet drabbar män.
Damore förklarade att han vill Google väl. Han sade att han inte kritiserade företaget därför att han vill skada det. Istället menade han att den politiskt korrekta monokultur som har växt fram i företaget hotar dess existens på sikt. Google behöver olika typer av människor om företaget ska förbli framgångsrikt, inte endast feminister och marxister.

Googles respons

Google motiverade beslutet att avskeda Damore med att han hade brutit mot företagets mångfaldspolicy. Googles verkställande direktör Sundar Pichai beskrev memot som kränkande:

To suggest a group of our colleagues have traits that make them less biologically suited to that work is offensive and not OK.

Googles vicepresident för Diversity, Integrity & Governance, Danielle Brown, skrev ett långt inlägg som hamrade in att Google står för mångfald och inklusivitet.

Diversity and inclusion are a fundamental part of our values and the culture we continue to cultivate. We are unequivocal in our belief that diversity and inclusion are critical to our success as a company.

YouTubechefen Susan Wojcicki berättade upprört att hennes dotter hade frågat henne om det är sant att biologiska skillnader förklarar varför män dominerar teknikindustrin och att hon hade svarat “Nej, det är inte sant”.

Damores brott var moraliskt

Om vi får tro hjärnforskaren Debra Soh har Damores argument solid vetenskaplig grund:

As a woman who’s worked in academia and within Science, technology, engineering and mathematics, I didn’t find the memo offensive or sexist in the least. I found it to be a well thought out document, asking for greater tolerance for differences in opinion, and treating people as individuals instead of based on group membership. Within the field of neuroscience, sex differences between women and men—when it comes to brain structure and function and associated differences in personality and occupational preferences—are understood to be true, because the evidence for them (thousands of studies) is strong. This is not information that’s considered controversial or up for debate; if you tried to argue otherwise, or for purely social influences, you’d be laughed at.

Många av Damores kritiker föreföll dock inte mena att Soh har fel i sakfrågan. De var av åsikten att Damores brott var moraliskt. Det hade inte med sant och falskt att göra. Damore borde inte ha sagt det som han sade, oavsett memots sanningshalt. Det avgörande var inte att Damore handskades illa med empiriska fakta, utan att många kvinnor upplevde memot som kränkande.
Googles verkställande direktör motiverade avskedandet av Damore med att många kvinnliga medarbetare mådde dåligt på grund av memots kränkande formuleringar. Radiobolaget NPR rapporterade att flera kvinnliga Googleanställda var så upprörda över Damores memo att de inte orkade gå till jobbet följande dag utan stannade hemma.
Problemet är naturligtvis att känslor är dåliga argument.
Faktum är dock att problemet går djupare än så. Frågan är inte endast varför så många av Damores kritiker valde att fördöma honom på moraliska grunder istället för att diskutera sakfrågan, utan varför de uppenbarligen ansåg att det räcker att ta moralisk ställning?
Damore har sagt att teorin om verkligheten som en social konstruktion ligger till grund för Googles mångfaldspolitik. Om vi accepterar denna karakteristik som korrekt, blir den moraliska upprördheten lättare att förstå. Om verkligheten är en språklig konstruktion, om teorier och memon konstruerar och omkonstruerar verkligheten, förlorar begreppet “sanning” sin korrespondensteoretiska mening och det blir poänglöst att om Damore säga att hans påståenden strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Frågan blir istället vilken verklighet som vi ska konstruera. Damore kritiseras följaktligen för sitt val av verklighet, inte därför att hans memo innehåller falskheter.

Summa summarum

Google beskriver sitt uppdrag på följande sätt:

Google’s mission is to organize the world’s information and make it universally accessible and useful.

Den fråga som människor ställer sig efter Damoreaffären ser ut på följande sätt: gäller det även information som strider mot företagets värderingar? Om James Damore kunde få sparken för att han uttryckte sig i strid med företagets mångfaldspolicy, hur hanterar Google webbplatser och videos som gör samma sak?
Det är viktiga frågor.
Google är inte vilket företag som helst. Google äger världens mest använda sökmotor. Företaget äger också videotjänsten YouTube. Google hanterar en stor del av den information som vi använder dagligdags och vi tar för givet att Googles algoritmer är politiskt neutrala.
Breitbart har intervjuat flera Googleanställda och den bild som framkommer ger anledning till viss oro. Naturligtvis ska man akta sig för att dra förhastade slutsatser från intervjuer med en handfull personer som dessutom är anonyma, likväl är de framförda synpunkterna intressanta, inte minst mot bakgrund av vad som hände James Damore.
Enligt en Googleanställd uppmanar företaget sina kunder att inte annonsera på webbplatser som innehåller material som strider mot företagets värderingar och mångfaldspolicy. Mannen säger sig veta att Google aktivt försöker försvåra för människor att hitta politiskt inkorrekt information eller webbplatser som kopplar ihop islam med terrorism. Han säger också att stämningen på företaget var mer eller mindre hysterisk när det stod klart att Donald Trump hade besegrat Hillary Clinton.
En annan anställd beskriver häxjakter på personer med alternativa åsikter. Det är omöjligt att diskutera mångfald och social rättvisa.
De som har åsikter som avviker från företagets policy svartlistas, vilket innebär att de inte får tillgång till olika förmåner och att de, i den händelse att de säger upp sig, kan få svårt att hitta nya jobb. Många Googleanställda utför inget produktivt arbete utan tillbringar dagarna med att agera åsiktspoliser. Toleransen för så kallade mikroaggressioner är extremt låg och många anställda går omkring på äggskal. Anställda som har fel åsikter fryses ut.
Den fråga som människor ställer sig efter avskedandet av Damore är om vi verkligen kan lita på Google. Svaret på den frågan är, åtminstone för tillfället, att vi inte vet.
Hanteringen av Damoreaffären har dock kastat en lång, svart skugga över företaget och dess två motton: “Don’t be evil” och “Do the right thing”.