Yearly Archives: 2018

Den tyske matematikprofessorn Gottlob Frege grundade den moderna språkfilosofin. Han kullkastade den aristoteliska logiken. Han pekade på länken mellan filosofi och matematik. Han lade grunden för den analytiska filosofin och inspirerade 1900-talsfilosofer som Bertrand Russell och Ludwig Wittgenstein. Den brittiske filosofen Ray Monk har om Frege sagt att hans tänkande var den moderna filosofins mest kraftfulla motor.

Gottlob Frege. Källa: Wikimedia.

Frege, Russel och Wittgenstein

Som ung man hade Wittgenstein besökt Frege i Jena för att få professorns synpunkter på ett manuskript om matematisk filosofi som han hade skrivit. Efteråt skrev Wittgenstein att Frege hade “sopat golvet med honom” och att det hade gjort han djupt deprimerad. Trots det beundrade han Frege och beskrev sig som en informell lärjunge till tysken. I förordet till sin doktorsavhandling, Tractatus logico-philosophicus, skrev Wittgenstein att Frege var en av hans stora inspirationskällor.
Även Russell beundrade Frege. Russell hade påpekat ett misstag som Frege hade begått i sitt huvudverk: Grundgesetze der Arithmetik. Russells paradox skulle få stor betydelse för den moderna filosofin och Wittgenstein ägnade stor möda åt att reflektera över det problem som Russell hade upptäckt. För Frege kom Russells kritik som en chock. Han sade sig vara förstummad. Russells kritik undergrävde det arbete som han hade ägnat största delen av sitt professionella liv åt att fullborda. Russell skrev:

[Frege] responded with intellectual pleasure clearly submerging any feelings of disappointment. It was almost superhuman and a telling indication of that of which men are capable if their dedication is to creative work and knowledge instead of cruder efforts to dominate and be known.

Vem var personen Frege?

De flesta människor har hört talas om Bertrand Russell och Ludwig Wittgenstein. Det är knappast något som vi ska förvåna oss över. Russell ägnade en stor del av sin karriär åt att marknadsföra sig själv. Hans memoarer består av hela tre band. Han var djupt politiskt engagerad och hade åsikter om det mesta.
Wittgenstein odlade inte intresset för sin person på samma sätt som Russell, men hans karisma gjorde stort intryck på den bildade allmänheten. Det har förmodligen skrivits mer om hans liv än om hans filosofi. Wittgenstein är till och med föremålet för en Hollywoodproduktion med samma namn.
Frege var en sann revolutionär på filosofins område, men hans inflytande skulle komma efter hans död.
En fråga var dock obesvarad: Vem var Gottlob Frege?
När Frege diskuterades var det hans arbeten i matematik och logik som avhandlades. Frege är en av den moderna filosofins grundare, men som person var han länge ett oskrivet kapitel. Frege var introvert och höll sig på sin kant. Han pratade ogärna om sig själv. Han undvek diskussioner och när han föreläste vände han i regel publiken ryggen.
När Wittgenstein träffade Frege i Jena handlade konversationen uteslutande om logik och matematik.

I was shown into Frege’s study. Frege was a small, neat man with a pointed beard who bounced around the room as he talked. … Frege would never talk about anything but logic and mathematics, if I started on some other subject, he would say something polite and then plunge back into logic and mathematics.

Frege dog 1925 och lämnade ett smärre arkiv efter sig. Det mesta förstördes under andra världskriget, men Freges dagböcker överlevde förödelsen och i början av 50-talet reste den brittiske filosofen Michael Dummett till Tyskland för att studera dem. I ett brev till Russell sade Dummett att han var chockad över vad han fann i dagböckerna: Den store filosofen var antisemit och demokratifientlig.
Frege hade alltid dragit en skarp linje mellan privat och publikt liv. Till skillnad från Russell diskuterade han aldrig politik. Han höll sina åsikter för sig själv och fokuserade på sitt arbete som matematiker och logiker. Inte heller lät han sina politiska åsikter färga av sig på sina relationer. I sina dagboksanteckningar sade han att Tyskland borde deportera alla judar eller åtminstone beröva dem deras politiska rättigheter. Privat hade han flera judiska vänner och han uppmuntrade Wittgenstein, som var jude, att inte kasta in handsken utan att försöka på nytt.
Russell svarade att han beklagade Freges åsikter, men att han bekymrade sig mer över Freges försök att basera all matematik på geometri än hans antisemitism.

Hur ska vi förklara Russells reaktion?

Dummett var chockad över upptäckten att Frege var antisemit. Varför reagerade Russell annorlunda? Uppenbarligen därför att han ansåg att Freges forskning i matematik och logik och hans politiska åsikter var orelaterade.
Dummett hade naturligtvis all rätt att vara upprörd, men Russells reaktion var inte mindre rationell.
Karl Marx får tjäna som exempel. Marx kritiserade kapitalismen för att exploatera arbetarklassen. Själv betalade han ingen lön till sin tjänsteflicka. Istället förförde han henne och när hon blev gravid förnekade han faderskapet. Innebär det att teorin i Das Kapital är falsk? Nej, teorin är förvisso falsk, men av helt andra skäl.
Freges försök att basera aritmetiken på logik havererade inte därför att Frege var antisemit och fientligt inställd till det demokratiska styrelsesättet, utan på grund av den paradox som Russell hade detekterat.
Den brittiske filosofen Roger Scruton har sagt om Frege att han inte var särskilt produktiv, men att allt som han publicerade var av högsta kvalitet. Det faktum att Frege var antisemit och sympatiserade med totalitära idéer har inte heller påverkat synen på Frege som den moderna, analytiska filosofins grundare. Studenter i teoretisk filosofi läser fortfarande Freges On Sense and Reference. Frege är en av den moderna, analytiska filosofins grundare.

Nästa artikel

Varför är detta viktigt? Varför var Russells reaktion adekvat? Svaret på dessa frågor kommer i nästa artikel.