Monthly Archives: November 2018

Sverige har utsatts för två terroristattacker med islamiska förtecken. Det första angreppet verkställdes av en irakisk invandrare. Terroristdådet misslyckades och attentatsmannen sprängde sig själv i luften. Den andra attacken utfördes av en illegal immigrant från Uzbekistan och kostade fem människor livet.

Stockholm, sjunde april, 2017. Källa. Wikipedia.

En rationell verksamhet

För de flesta svenskar är islamisk terrorism en mer eller mindre obegriplig företeelse: Skälet till att vi har svårt att förstå islamisterna är att vi inte har en gemensam historia med dem. Vi deltar inte i kriget mot Islamiska staten i Syrien. Svenska soldater har inte hjälpt den irakiska armén i dess försök att återta Mosul. Vi har inga trupper i Mellanöstern. Sverige är ingen kolonialmakt. Vi är ett litet land i norra Europa med modesta utrikespolitiska ambitioner. Det är således inte svårt att förstå att många svenskar avfärdar terrorismen som ett stolleprojekt.
Khalid Sheikh Mohammed, före detta befälhavare inom Al Qaeda, greps av pakistanska säkerhetsstyrkor under en räd i nordöstra Pakistan. När han förhördes av CIA sade han att terrorismen i själva verket är en högst rationell verksamhet.
Ur det islamiska perspektivet har Sverige en gemensam historia med världens muslimer. Vi är en del av en världsomspännande konspiration mot islam. Mohammed förklarade att Allah gav världen åt muslimerna, men att kristna och judar har stulit den. För att rättvisa ska skipas måste vi acceptera islams överhöghet. Det är också syftet med jihad. Det är det faktum att vi inte är muslimer som är vårt brott.

Khalid Sheikh Mohammed. Källa: Wikimedia.

Vad är ideologisk fundamentalism?

Att Mohammed förespråkade våld mot icke-muslimer var inget som förvånade förhörsledarna på CIA. Han var medlem av Al Qaeda, en terroristorganisation med våld på programmet. Hans beteende var således följdriktigt.
En annan och minst lika intressant fråga är hur utbredd den ideologiska fundamentalismen är bland europeiska och svenska muslimer. En ideologisk fundamentalist är inte nödvändigtvis en våldsverkare eller anhängare av våld. I denna artikel ska vi kika lite närmare på Ruud Koopmans Religious fundamentalism and out-group hostility among Muslims and Christians in Western Europe. Koopmans definition av “fundamentalism” har tre egenskaper:

• Fundamentalism uttrycker ett motstånd mot moderniserande tolkningar av de islamiska urkunderna och en vilja att återvända till lärans ursprungliga innebörd så som den formulerades på 600-talet.
• Islam antas ha en och endast en innebörd och denna tolkning förmodas vara bindande för alla muslimer.
• Shariaregler trumfa4 sekulär lag.

På detta sätt vill Koopman mäta ideologisk fundamentalism.

Europa

Enligt Koopman är ideologisk fundamentalism inte ett marginellt fenomen i Europa. Tvärtom. Femtiosju procent av de tillfrågade muslimerna svarade att muslimer bör söka sig tillbaka till islams rötter. Sjuttiofem procent var av uppfattningen att Koranen endast kan tolkas på ett sätt och att denna tolkning är bindande för alla muslimer. Sextiofem procent sade att shariaregler än viktigare än sekulär lag.
Koopmans slutsats är att fyra av tio muslimer i Västeuropa är ideologiska fundamentalister i denna mening.
Vi får samma deprimerande bild, när vi tittar på fientlighet mot icke-muslimska grupper. Sex av tio muslimer kan inte tänka sig att ha en homosexuell som vän och 45 procent litar inte på judar. Över hälften anser att väst försöker underminera islam.
Koopman hänvisar också till en PEW-studie enligt vilken ungefär hälften av Frankrikes, Tysklands och Storbritanniens muslimer är övertygade om att septemberattackerna mot New York och Washington var orkestrerade av västerlänningar eller judar.

Sverige

Över hälften av Sveriges muslimer anser att shariaregler är viktigare än sekulär lag. Sextiosju procent av de tillfrågade anser att urkunderna endast kan tolkas på ett sätt. Fyra av tio muslimer menar att muslimer bör söka sig tillbaka till islams rötter. Trettio procent instämmer på alla tre punkterna.
Det innebär, om vi accepterar Koopmans definition, att nästan en tredjedel av landets muslimer är ideologiska fundamentalister.
Den andra frågan handlar om det som Koopman kallar “outgroup hostility”. Fyra av tio svennska muslimer anser det omöjligt att vara vän med en homosexuell, medan 36 procent inte kan vara vän med en jude. Över hälften av de tillfrågade anser att västvärlden försöker underminera islam. Nitton procent instämde på alla tre punkterna.

Varför är detta ett problem?

Om Koopman har rätt, vill kanske så mycket som en tredjedel av Sveriges muslimer styras av shariadomstolar istället för av regering och riksdag. Det rör sig om 200 000-300 000 människor. Det är människor som är ombud för en traditionalistisk läsning av Koranen och traditionen. De är personer som menar att källskrifterna endast kan tolkas på ett sätt och att de regler som kan härledas från dem väger tyngre i vågskålen än sekulär lag.
Det krävs inte mycket eftertanke för att förstå varför detta är ett problem.
Islam har inget begrepp för universella mänskliga rättigheter. Sharia är islamisk lag. Det är en specifik religions lag. I islam är det demokratiska systemet en form av blasfemi därför att det baseras på antagandet att människans öde ligger i hennes och inte i Allahs händer.
Tvåhundratusen bokstavstroende muslimer verkar inte vara särskilt mycket, men om man betänker att referensgruppen består av cirka en miljon människor, förstår man att det rör sig om många individer.
Den utbredda ideologiska fundamentalismen är också oroande därför att det gör det lättare för våldsorienterade terrorister att hitta nya rekryter. Septemberattackerna mot New York och Washington visade att ett fåtal personer kan orsaka enorm förödelse. Attackerna verkställdes av 19 personer och krävde 3000 människoliv och kostade USA 3 000 000 000 000 dollar.
Det finns en även uppenbar risk för att ideologiska fundamentalister på egen hand ska söka sig till extremistiska organisationer.

Islamofobi

Koopmans data ger oss också ett perspektiv på den så kallade islamofobidebatten. Det sägs emellanåt att svenskar lider av islamofobi. En fobi är en stark upplevelse av rädsla som saknar saklig grund. Frågan är alltså om människors oro har eller saknar saklig grund. Det finns flera skäl att anta att detta begrepp bör utmönstras från den politiska vokabulären.
Det starkaste argumentet mot islamofobitesen är självklart förekomsten av islamisk terrorism. Förespråkarna för islamofobitesen uppför sig som om islamisk terrorism inte spelar någon roll alls för hur människor ser på muslimsk immigration. Det är naturligtvis inte sant. Om människor har ett problem med muslimsk immigration, beror det inte på att immigranterna är muslimer, utan på att människor misstänker att de också sympatiserar med islam.
Förespråkarna för islamofobitesen brukar replikera att även om alla terrorister är muslimer, är inte alla muslimer terrorister. Uttryckt på ett annat sätt: de som hänvisar till terrorismargumentet generaliserar om muslimer och det indikerar att de är islamofober.
I realiteten generaliserar människor om varandra därför att de av praktiska och andra skäl inte kan ha kunskap om alla enskilda individer. Kvinnor generaliserar inte om män därför att de är sexister utan på grund av att de är medvetna om att det finns en hotbild: även om de flesta män inte kan tänka sig att skada kvinnor, finns det män som kommer att göra det närhelst de ges tillfälle. Därför generaliserar kvinnor om män. “Better safe than sorry”, heter det på engelska.
I detta specifika fall påverkas människors benägenhet att generalisera om muslimer av den ovan beskrivna hotbilden. Islamisk terrorism är ett internationellt problem. Människors oro har inget med fobier att göra utan är en följd av ett försök att uppskatta riskerna med muslimsk immigration. Koopmans studie förefaller också bekräfta vad människor länge har misstänkt: att muslimsk immigration är annorlunda än annan immigration.

Summa summarum

Sverige har inte endast ett problem med islamism, vi har också ett problem med ideologisk fundamentalism. Detta borde våra politiker tala öppet om och det borde prägla immigrationspolitiken. Det är viktigt att komma ihåg att detta är importerade problem. Det är en följd av den immigrationspolitik som vi har fört.