Yearly Archives: 2016

Sven Wollter har utnämnts till Sveriges sexigaste man. Han är också en erkänt duktig skådespelare. Det faktum att han stöder Kommunistiska partiet – en organisation som ömt vårdar minnet av diktatorerna Lenin och Stalin – har aldrig legat honom till last. Tvärtom har Wollter varit ytterst framgångsrik i att bredda sin repertoar. Numera är han inte endast en sexig skådespelare, han är också barnens otadlige vän i Julkalendern och en av televisionens demokratiexperter. Deckarförfattarinnan Liza Marklund är även hon en kontroversiell person. Inte minst hennes åsikter om muslimsk terrorism är uppseendeväckande, rent av extrema. Marklund har dock inte haft några problem med att upprepa Wollters bravad. Hennes skönlitterära framgångar och eleganta fysionomi har medfört att hon är en flitigt anlitad kolumnist och debattör.

Det är om Liza Marklunds syn på terrorismen föreliggande artikel handlar om.

Liza Marklund

Marklunds teori om den muslimska terrorismen baseras på tesen att den existerar, men att den inte är något som vi skall oroa oss över. Enligt Marklund är nämligen McDonalds och dubbdäck farligare än Al Qaida. För att inte tala om ägg:

Jag undrar hur många personer som dött av att äta för många ägg de senaste 50 åren. Om de är fler än 3500, så är ägg farligare än terrorism.

Muslimsk terrorism är alltså inte särskilt farlig. Men vad menar Marklund när hon säger att det existerar terrorism? Marklund svarar på frågan på två sätt. Först säger hon att den muslimska terrorismen, den terrorism som vi inte skall oroa oss över, endast existerar som hjärnspöke:

Definitionen av ordet “terrorist” känns alltmer diffus.
Finns faktiskt enbart i betraktarens öga.

Uttryckt på vanlig svenska menar Marklund att om hon är övertygad om att en person inte är terrorist, så är vederbörande heller inte terrorist. Enligt denna uppfattning är en person som kraschar flygplan mot skyskrapor inte terrorist om vi inte uppfattar vederbörande som terrorist. Marklund förefaller här ansluta sig till Al Qaidas begreppsdefinition.
Därefter beskriver hon den form av terrorism som hon anser att vi bör oroa oss över – den USA-ledda kampen mot muslimsk terrorism:

Totalt dog alltså 3052 amerikaner i terroristattackerna den 11 september.
Hur många människor som dött till följd av bombningarna i Afghanistan är svårare att veta, men Afghanistankännaren Peter Hjukström citerar den amerikanske professorn Marc Herold, som gjort bedömningen att drygt 3500 civila afghaner fallit offer i bombkriget. Dessutom kan uppemot 10 000 talibanska krigsfångar ha mördats i norra Afghanistan. Historier som börjar läcka ut hävdar sig förfasningsmässigt väl med raserade torn.
… Ju mer jag tänker på detta, desto mörkare blir gropen framför mig.
Definitionen av ordet “terrorist” känns alltmer diffus.
Finns faktiskt enbart i betraktarens öga.

Alltså: dubbdäck är farligare än muslimska terrorister och kampen mot den muslimska terrorismen är själv ett exempel på terrorism. Vad är det som är problematiskt med kampen mot den muslimska terrorismen? Marklund svarar att kampen mot den muslimska terrorismen är farlig därför att den kommer att medföra att vårt samhälle blir mer “fördömande och kontrollerande”:

Nej, jag tror inte alls att bin Laden och de andra terroristerna är ute efter att döda så många som möjligt av oss. I så fall så skulle de ju spränga oss i luften överallt i parti och minut.
Det gör de inte, alltså är deras ambition en helt annan – nämligen att skrämma skiten ur oss. De vill få oss att bli paranoida, inskränkta och irrationella. De vill få oss att förändra vårt sätt att leva, att begränsa vårt handlingsutrymme och förnedra oss inför varandra.
Och gissa om de har lyckats!
Det är detta som är den riktiga faran med terrorismen: omdaningen av vårt samhälle från tolerant till fördömande och kontrollerande.

Därefter härleder Marklund slutsatsen att säkerhetskontroller på flygplatser utgör ett “integritetskränkande vansinne”:

Säkerhetskontrollerna på flygplatserna är bara en del av det integritetskränkande vansinne som hela världen kollektivt har börjat ägna sig åt efter 9/11, men ett väldigt tydligt sådant och förnedrande sådant.

Intriger och konspirationsteorier

En god detektivroman kräver en finurlig och realistisk intrig. Sådant är Marklund förmodligen bra på. Marklund har också gjort sig en smärre förmögenhet på sina böcker. Hon är en flitigt anlitad skribent, har arbetat som programledare för televisionen och har mottagit en rad priser, bland annat utmärkelsen Årets Kvinna 2002. År 2004 utsågs hon till ambassadör för Unicef och för ett år sedan vann hon Svenska Litteraturpriset.

Som politisk kommentator är Marklund emellertid en horrör, fullt i klass med Sven Wollter. Det Marklund torgför är den klassiska vänsterståndpunkten om väst i allmänhet och USA i synnerhet, den är bara något mer enfaldigt formulerad än vanligt.

Marklund skriver: “Om de är fler än 3500, så är ägg farligare än terrorism”. För Marklund finns det ingen skillnad mellan att dö till följd av höga kolesterolnivåer och att få halsen avskuren. Menar Marklund också att vi istället för det Nationella rådet för Kvinnofrid borde ha inrättat ett råd mot ägg? När får vi se feministen Marklund uppmana svenska feminister att mer fokusera på dubbdäck än på mäns våld mot kvinnor? Marklund skriver att kampen mot terrorismen kommer att förändra våra samhällen i en mer auktoritär riktning. Det är naturligtvis inte otänkbart att något sådant sker, men vad har Marklund för alternativ plan? Menar hon att vi skall ge upp kampen? Var det också fel att militarisera de europeiska samhällena under andra världskriget? I så fall kan hon väl säga det?
Lika enfaldig är hennes tes att de muslimska terroristerna inte har som mål att döda så många västerlänningar som möjligt. “I så fall så skulle de ju spränga oss i luften överallt i parti och minut”, skriver hon. Tror Marklund också att brottsligheten, inte minst den som drabbar kvinnor, hade hållit sig på en konstant nivå om rättsväsendet hade kollapsat? Terroristattentat kräver planering, inte minst därför att terroristerna har en motpart som de måste överlista. Attackerna mot New York och Washington var resultatet av åtta år av noggranna förberedelser. Bland annat behövde terroristerna utbilda piloter. Det är naturligtvis ingen slump att terrorister idag inte försöker kapa flygplan. Det beror på att säkerhetskontrollerna på världens flygplatser numera försvårar denna typ av terrorism. Istället har man riktat in sig emot allmänna transportsystem. De är betydligt svårare att övervaka. Marklunds reaktion är inte endast uppseendeväckande, den är dessutom djupt barnslig – inte minst därför att den sätter likhetstecken mellan hennes egen upplevelse och motiven till säkerhetskontrollerna (detta är egentligen endast ett specialfall av Marklunds allmänna tes att det är ont som vi uppfattar som ont). Kontrollerna är ju till för hennes egen skull. De finns till för hennes säkerhet. De är inte upprättade i syfte att förnedra henne, utan för att, om möjligt, garantera att hennes flygresor skall avlöpa utan förvecklingar.

Det tål alltså att upprepas: som politisk kommentator är Liza Marklund en horrör. Kanske skulle Marklund utvidga sin repertoar till att även omfatta science fictionromaner. Konspirationsteorier fungerar i regel bättre i fantasilitteratur än i politiska analyser.