Woke of Century: Feministisk Glaciologi

Submitted by Fähstorkh on Sat, 03/20/2021 - 22:15

Glaciologi är vetenskapen om glaciärer och is. Forskarna kallas "glaciologer". Författarna till Glaciers, Gender and Science är emellertid missnöjda med modern glaciärforskning. Skälet är att den vilar på premissen: "Is är endast is". Glaciärer är tvärtom "kontroversiella", säger artikelförfattarna.
Is är nämligen inte endast is.
Författarna säger sig representera en feministisk glaciologi som studerar förhållandet mellan kön, vetenskap och glaciärer ur ett postkolonialt perspektiv. Målsättningen är att underminera kapitalism, sexism och imperialism. Metoden är en kritik av den existerande glaciologin. "Marginaliserade" sätt att se på glaciärer i synnerhet och på is i allmänhet ska restaureras och användas för att destabilisera "eurocentriska" glaciärkunskaper.

Eyjafjallajökull

Den isländska glaciären Eyjafjallajökull. Källa: Wikimedia.

Teoretisk schizofreni

Feministisk samhällskritik är paradoxal. När feminister kritiserar samhället, kritiserar de män. När de skryter om hur teoretiskt sofistikerade de är, förnekar de, å andra sidan, existensen av män. Kön, säger de, är bara sociala konstruktioner. Det existerar egentligen inga män eller kvinnor. Vi pådyvlas dessa identiteter av en repressiv könsmaktsordning. I Glaciers, Gender and Science får vi veta att "kön" inte refererar till verkliga män eller kvinnor, utan "personliga och sociala möjligheter". Samtidigt uppmanar artikeln till kompromisslös kamp mot just män, dvs. något vars existens den förnekar.

I verkligheten kan man inte äta kakan och spara undan den. Läsaren kan ju föreställa sig vilket liv det hade blivit i den socialistiska kyrkan om en medlem hade sagt att kapitalism och socialism i grund och botten är samma sak.

Maskulina narrativer

Artikelförfattarna serverar läsaren den nedslående nyheten att modern glaciologi domineras av män och en "maskulin" diskurs.
Varför dominerar "maskulina narrativer"?
Författarna medger att kvinnor inte publicerar särskilt mycket i akademiska journaler. De tillstår att de flesta artiklar i ämnet är skrivna av män och att det därför kanske inte är så konstigt att forskningsanslag ofta går till män.
Författarna menar dock att det är fel att kräva av kvinnor att de ska kämpa för att bli doktor, docent eller professor. Det hade nämligen varit liktydigt med att kräva att kvinnor ska bete sig som män.
Inte heller är författarna överförtjusta i program som Girls on Ice. Girls on Ice riktar sig till flickor och syftet är att öka intresset för glaciologi. Artikelförfattarna menar att sådana program inbillar deltagarna att de är flickor istället för en könsneutralt hen.

Glaciologin är postkolonial och imperialistisk

Författarna hävdar att alltsedan Francis Bacon är den vetenskapliga diskursen ett maktinstrument. Makten i världen är centrerad i väst. Därför ska vi inte, hävdar de, förvåna oss över att det mesta av glaciologisk forskning äger rum i väst. Resultatet är en glaciologi som domineras av "maskulina ideologier om dominans", en diskurs som exkluderar "alternativa kunskaper". Vad är det för kunskaper som utestängs? Vi får veta att i vissa icke-västerländska kulturer är det uttryckligen förbjudet att använda fett när man lagar mat om man befinner sig nära en glaciär. Varför? Svaret är att glaciärer avskyr lukten av fett. Artikelförfattarna kallar detta "Folk glaciologies" och menar att dessa kunskaper kan användas för att "underminera naturvetenskapernas hegemoni" och "existerande maktdynamiker".
Klimatkrisen är därför inte enbart av ondo. Den kan, säger de, leda till en "omförhandling av kön". Men det krävs en klimatdiskurs som inte är postkolonial och imperialistisk. Naturligtvis kommer den "existerande maktdynamiken" att bemöta den feministiska glaciologin med skepsis. Därför måste feministiska, postkoloniala och antiimperialistiska kritiker av den samtida hegemoniska, vetenskapliga diskursen stå på sig.
Författarna ger också ett exempel på vad detta innebär. I exemplet som sägs vara autentiskt hävdar en representant för den hegemoniska, vetenskapliga diskurs som den feministiska glaciologin är satt att bekämpa att anledningen till att glaciärer rör på sig är "grundvatten, friktion och fysikens lagar". Detta sägs ha lett till en hetsig diskussion och en feministisk kritiker av den postkoloniala, imperialistiska och sexistiska glaciologidiskursen sägs ha invänt att det kanske beror på att glaciärer avskyr lukten av fett. Representanten för den koloniala, imperialistiska och sexistiska glaciologidiskursen sägs ha skapat uppgivet på huvudet och retirerat till sitt kontor.
Ännu en seger hade vunnits i kampen för en feministisk, postkolonial och antiimperialistisk glaciologi!

Feministisk klimatvetenskap

Men den hegemoniska diskursen i glaciologi exkluderar inte endast röster från den tredje världen, den stänger också ut kvinnor. Den är postkolonial, imperialistisk och sexistisk.
Frågan är således: hur ser en feministisk glaciärvetenskap ut?
Feminister uppmanas att attackera den dominerande "hegemoniska" diskursen genom att använda sig av "innovativa forskningsmetoder". Dessa "alternativa glaciärrepresentationer" ska underminera den "maskulina glaciologin". Vilka är dessa metoder och representationer? Feministen Katie Paterson undersökte skillnaden mellan att "spela in" och att "bli inspelad". Hon gjorde det genom att spela in ljud från tre isländska glaciärer. Därefter skapade hon en slags vinylskiva av is och spelade skivorna tills de smälte.
Ett annat projekt innebar att man sänkte ned en mikrofon som var kopplad till en telefon i en glaciär. Människor kunde sedan ringa upp glaciären och lyssna på glaciärljud. Detta projekt sades demonstrera hur den sociala konstruktionen av tid, rum och kunskap kan manipuleras. Diane Burkos oljemålning Columbia Glacier 4 visar en färggrann glaciär mot en mörk bakgrund. På detta sätt sägs Burko utmana "dominerande strukturer av auktoritet och hegemonisk kunskapskonstruktion".
I Uzma Aslams berättelse Ice, Mating får vi veta att glaciärkunskap handlar om sex:

... Pakistan has more glaciers than anywhere outside the poles. And I’ve seen them! I’ve even seen them fuck!

Ursula K. LeGuins novell Left Hand of Darkness beskriver en glaciärexpedition på en främmande planet där man inte skiljer mellan manligt och kvinnligt. I To Drink a Glacier hävdar Sheryl St. Germain att hon har en erotisk relation till glaciärer. Dessa "alternativa representationer" sägs vara viktiga därför att de bidrar till att "decentrera naturvetenskaperna", underminera maskulinitet, dekonstruera maktstrukturer och stödja alternativa sätt att representera glaciärer.

Det är dessutom bara början

Glaciers, Gender and Science är inget som artikelförfattarna har knåpat ihop på fritiden. Artikeln utgör ett delprojekt i ett större projekt som finansieras av National Science Foundation. NSF är en federal myndighet som har till uppgift att bidra till vetenskapliga framsteg. Detta projekt tilldelades hiskeliga 3,8 miljoner kronor.
Artikelförfattarna skriver att deras målsättning är att bygga upp ett institut, Center for the Study of Science and Society, där, ska vi gissa, man ska kunna bli filosofie doktor på att dekonstruera begrepp som "is".

Woke of the Century

Glaciers, Gender and Science påminner redaktören om Plane 9 From Outer Space. Ed Woods science fictionfilm anses vara 1900-talets sämsta film och Woods har utsetts till tidernas sämsta regissör. Filmen är så till den milda grad urusel att det är en mental pina att se den. Cineaster brukar dock påpeka att filmen faktiskt är en ren skrattfest, men man måste se den minst två gånger för att upptäcka det.
Man får samma känsla när man läser Glaciers, Gender and Science. Om det någon gång i slutet av detta sekel hade anordnats en tävling på temat Woke of the Century, hade denna artikel definitivt kvalat in på topp tiolistan. Det är en plåga att läsa den första gången, men under andra läsningen är det svårt att inte skratta.
Dessvärre är detta inte menat som ett skämt.
Den italienske kommunisten Antonio Gramsci sade att om vänstern vill vinna det politiska slaget, måste den infiltrera det borgerliga samhällets institutioner och destruera dem inifrån.
Gramscis lärjungar har tagit över NSF och delar ut miljontals kronor åt pseudoforskning vars syfte inte är kunskapsproduktion, utan underminerandet av det som fortfarande återstår av rationellt samtal. Den långsiktiga målsättningen är att ge åsikter som de i Glaciers, Gender and Science institutionell kredibilitet. När Center for the Study of Science and Society väl är på plats kan man börja dela ut doktorsgrader och professorstitlar och skapa illusionen av ett normalt fungerande forskarsamhälle. Med denna plattform kan man sedan sprida den intellektuella pesten vidare ut i samhället.