Sydsvenskan tryckte nyligen en artikel författad av 15 sexologistudenter vid Malmö universitet. Artikeln är något av det mest bisarra som har publicerats under innevarande år. Det är nästan så att man undrar om universitetet av misstag har skrivit in fem-åringar.

Källa: Pixabay.

Vi lever i märkliga tider. Människor uppmanas att avkolonisera sina bokhyllor. Mobbar välter statyer. Hela kvarter ockuperas och plundras i den sociala rättvisans namn. Politiker demonstrerar med vandalerna. Män hävdar att de är kvinnor, kvinnor hävdar att de är män. Ett helt nytt språk har sett dagen gry: WokeSpeak. "Mikroaggressioner" och "disparat diskriminering" är nya begrepp. Vita som lagar asiatisk makt sägs göra sig skyldiga till brottet kulturell appropriering, asiater som använder Internet, sägs använda Internet.

Kineser använder ofta ordet "nega". "Nega" betyder "det" och uttalas "nigga". Det är ett ord som kineser använder när de är osäkra på hur de ska formulera sig. "Nigga" har alltså inget med ras att göra. Det hindrade inte University of Southern California att omplacera en språklärare efter det att denne hade använt ordet som ett exempel på fyllnadsord i en kurs om kommunikation. Flera studenter klagade:

The way we heard it in class was indicative of a much more hurtful word with tremendous implications for the Black community.

I George Orwells berömda roman, 1984, har det statsbärande socialistpartiet eliminerat begreppet "objektiv sanning". Det finns ingen verklighet utanför Newspeak, det språk som Partiet har skapat i syfte att förhindra kritiskt tänkande. Sanning är det som Storebror säger är sant.
Romanens huvudfigur, Winston Smith, har emellertid börjat tvivla.

Den förra artikeln avslutades med en fråga. Finns det en värld bortom tiden? Frågan anmäler sig på grund av vårt predikament som människor. Vi är medvetna om oss själva. Vi vet om att vi ska dö. Scruton menar att vi egentligen inte är oroliga för att dö, vi oroar sig över att döden är vår resas slut.
Vad händer när vi dör? Kroppen dör givetvis, men vad händer med personen? Är personen en del av kroppen eller lämnar den kroppen för en värld utanför tiden? En värld där inget förändras, där vi har evigt liv?

Den brittiske filosofen Roger Scruton dog för drygt ett år sedan efter det att han diagnosticerats med cancer. Scruton var en mycket produktiv författare och föreliggande artikel handlar om Philosophy. Problems and Principles (Continuum, 2005). Boken är en sammanfattning av Scrutons filosofi och vi ska ägna den tre artiklar.

Kommunism och socialism är två av världens mest blodtörstiga ideologier. Trots det är de populära, inte minst bland ungdomar. Frågan är vad det beror på och hur motståndet ska formuleras och organiseras. Ben Bayer and Elan Journo från Ayn Randinstitutet satte sig nyligen ner för att diskutera frågan.

I The Problems of Philosophy beskriver Bertrand Russell filosofin som ett misslyckande. Har vi lyckats att bevisa existensen av en extern värld? Nej. Har vi lyckats bevisa att orsak och verkan existerar? Nej. Har vi lyckats att validera våra induktiva generaliseringar? Nej. Har vi lyckats att finna en objektiv grundval för våra värderar? Nej.

Richard Pipes är en amerikansk historiker som har specialiserat sig på kommunismens historia. Det Pipes inte vet om kommunism är förmodligen inte värt att veta. I boken Communism. A History (Chronicles, 2003) ger sig Pipes i kast med att sammanfatta kommunismens historia och besvara några viktiga frågor.

Kommunismens tre aspekter

Ordet "kommunism" refererar till tre saker:

Idag går USA till val. Republikanernas kandidat, Donald Trump, utmanas av Demokraten Joe Biden. Biden förutsägs vinna valet. Hur det går återstår emellertid att se. Trump var nederlagstippad när han mötte Hillary Clinton fyra år sedan.

Tabu är förmodligen fel ord, men det har inte ansetts salongsfähigt att kritisera Greta Thunberg. Hon är barn, flicka och lider av aspergers. Om några månader fyller Thunberg emellertid 18. Hon är då kvinna med aspergers. Förmodligen ger hennes könstillhörighet och diagnoser även i fortsättningen henne en viss immunitet mot kritik, men hon är åtminstone inte längre minderårig.

Efter krigsfångenskapen i Italien återvänder Wittgenstein till Wien. Han är 30 år och krigsveteran. Hans far, Karl Wittgenstein, är död sedan många år tillbaka och arvet har gjort Ludwig till en av Europas rikaste män.

Ludwig Wittgenstein. Källa: Wikimedia.

När redaktören blir nyfiken på en bok, brukar han uppsöka den lokala bokhandeln. Sortimentet är dessvärre begränsat och för det mesta återvänder han hem tomhänt. Nästa anhalt är därför Bokbörsen. Bokbörsen är en webbplats på vilken man kan köpa böcker från olika antikvariat i hela landet. Det är en genial idé att sammanföra olika antikvariat och ofta hittar man det som man söker efter.

Ludwig Wittgenstein är en av 1900-talets mest kända filosofer. Han revolutionerade filosofin två gånger och har satt djupa spår i analytiskt och postmodernt tänkande. Böcker om Wittgenstein brukar välja att mellan att handla om hans filosofi eller hans liv. I Wittgenstein. The Duty of Genius (Vintage Books, 1991) försöker den brittiske filosofen Ray Monk att väva ihop dessa två teman och visa hur Wittgensteins filosofi griper in i hans liv och hur hans liv och personlighet färgar av sig på hans filosofiska tänkande.

Carl Bildt är en av Sveriges mest namnkunniga politiker. Han har varit statsminister och haft höga poster i EU. Han var ordförande för Moderata samlingspartiet i mer än ett decennium. Som nyliberal har han försvarat friheten på nätet och i samhället. I en motion från 1988 argumenterade Bildt för "Grundlagsfäst äganderätt". Skälet är, hävdade Bildt, att "Enskild äganderätt är en förutsättning för demokrati".
Det var då det. Nu är Bildt gammal och rädd.

Den föregående artikeln handlade om den tyske matematikern Gottlob Frege. Frege är den moderna språkfilosofins grundare och beundrad för sitt skarpsinne. Tyvärr var han också antisemit. Frege skyltade aldrig med sin antisemitism. Han uttalade sig aldrig offentligt i politiska frågor. Han var en typisk matematikprofessor och höll sig på sin akademiska kant. Han hade till och med judiska vänner som uppskattade honom. En av dem var Ludwig Wittgenstein.

Den tyske matematikprofessorn Gottlob Frege grundade den moderna språkfilosofin. Han kullkastade den aristoteliska logiken. Han pekade på länken mellan filosofi och matematik. Han lade grunden för den analytiska filosofin och inspirerade 1900-talsfilosofer som Bertrand Russell och Ludwig Wittgenstein. Den brittiske filosofen Ray Monk har om Frege sagt att hans tänkande var den moderna filosofins mest kraftfulla motor.

Härförleden föreslog två lundasociologer, en lektor och en docent, att svensk polis bör "nedmonteras". Forskarnas argument är, minst sagt, undermåliga. Faktum är att de är chockerande usla.

Källa: Pixabay.

I sin nya bok, How to Destroy America in Three Easy Steps (Broadside Books, 2020), hävdar Ben Shapiro att Amerika håller på att bryta samman. I den första artikeln beskrev vi de krafter som håller ihop Amerika. Amerika hålls ihop av de filosofiska idealen i Självständighetsförklaringen, sin kultur och historia. I denna artikel ska vi kika lite närmare på de krafter som hotar att disintegrera Amerika.

I sin nya bok, How to Destroy America in Three Easy Steps (Broadside Books, 2020) hävdar Ben Shapiro att Amerika är mer splittrat än någonsin. Röda stater blir allt rödare, blåa stater blir allt blåare. Amerikaner misstror varandra i allt större utsträckning. Media har politiserats fortlöpande. Det har blivit viktigare att vara moraliskt korrekt än att ha fakta på sin sida. Allt fler amerikaner verkar ha svårt att förstå att inte alla kan vinna demokratiska val. Reaktionen på Donald Trumps seger i presidentvalet visade hur djupt denna splittring går.

I oktober 2017 anklagar Cissi Wallin Aftonbladetjournalisten Fredrik Virtanen för våldtäkt. Hon gör det på Instagram. Våldtäkten ska ha ägt rum år 2006. Wallin polisanmälde några år senare, men polisutredningen lades ned då brott inte kunde styrkas.

Vi har begåvats med ett nytt och svåröversatt begrepp: "cancel culture". Med "cancel culture" åsyftas en organiserad kampanj vars målsättning är att krossa en individs ekonomi, sociala ställning och allmänna rykte. Alexander Bard är den senaste måltavlan. Bard attackeras nu både från höger och vänster därför att han har raljerat över Black Lives Matter (BLM).

Socialism förblir populärt, trots idéns, minst sagt, miserabla meriter. Enligt en Gallupundersökning från 2019 är 43 procent av alla vuxna amerikaner positiva till socialism. Över hälften av Amerikas unga är lika entusiastiska.
I boken United States of Socialism (All Points Books, 2020) hävdar Dinesh D’Souza att det är ett mysterium som söker en förklaring. Få teorier är så misskrediterade som socialismen, men den fortsätter att attrahera människor. Varför?

Sigmund Freud menade att människan är en aggressiv varelse. Detta faktum ställer samhällen inför ett delikat problem eftersom de består av människor. Människors naturliga aggressivitet måste tyglas. I annat fall hotas den sociala ordningen med ruin.
Freud menade att det också är det som civilisationer gör. De tyglar människors spontana aggressivitet. Social ordning är alltså inget naturligt. Det är något som vi har skapat därför det finns fördelar med att leva i samhällen.

Så kallade autonoma vänstergrupper har ockuperat några kvarter i Seattle och utropat området till en från USA fristående stat: Capitol Hill Autonomous Zone eller CHAZ.

Seattle, 2020. Källa: Derek Simone.

Nyligen hölls ännu en obegriplig demonstration i Stockholm till stöd för Black Lives Matter. Det är organisation som har bildats för att försvara svartas rättigheter i länder som Amerika och Sverige. För svarta har ju inga rättigheter i vår del av världen. Eller hur?
Det känner vi ju alla till att i Sverige är diskriminering av svarta inte endast tillåtet, det uppmuntras av regering och riksdag. Och Amerika har naturligtvis inget rättssystem som hanterar poliser som bryter mot lagen. Naturligtvis inte. Det är fritt fram att begå vilka brott som helst mot svarta? Eller hur?

När den legendariska musiktidningen Rolling Stone utsåg världens 100 bästa rockgitarrister, toppades listan av Jimi Hendrix, Jimmy Page och Eric Clapton. Två kvinnor lyckades ta sig in på listan. Antag att Rolling Stone hade accepterat den radikalfeministiska agendan och sagt att det är dags att musikindustrin blir mer inklusiv och förklarat att man ska göra som Sveriges regering, tillämpa vartannatprincipen och kvotera in 48 kvinnliga rockgitarrister.
Hade en sådan lista verkligen speglat verkligheten? Knappast.

Donald Trump var inte redaktörens favorit i det amerikanska presidentvalet 2016. Faktum är att han följde valet med, minst sagt, måttligt intresse. Reaktionerna på Trumps seger var inte desto mindre minst sagt bisarra. Inte ens svenska medier kunde dölja sin bitterhet och besvikelse.
Nu är det dags för mer massmedialt nonsens.

Källa: Fibonacci Blue.

Det har stormat kring sociala medier de senaste åren, särskilt YouTube, Patreon och Twitter. När dessa företag startade hade de relativt enkla regler: gör vad du vill, men bryt inte mot lagen. Om du bryter mot lagen, stänger vi ditt konto.
Tjänsterna blev enormt populära och företagen växte så det knakade. Ägarna blev naturligtvis stenrika och ju mer pengar de tjänade, desto mer progressivt sinnade blev de.

I den första artikeln om den brittiske filosofen Roger Scrutons bok Conservatism (Profile Books, 2017), presenterade vi den konservativa samhällsvisionen. I denna avslutande artikel tittar vi lite närmare några kända brittiska, konservativa tänkare och hur de har sett på social ordning.

I förra artikeln ställde vi frågan om hur farligt coronaviruset är. Vi noterade att det inte är en lättbesvarad fråga. En möjlighet är att jämföra covid-19 med influensa. En sådan jämförelse kan ge oss ett perspektiv på problemet, men knappast ett exakt svar på vår fråga. Under influensaepidemin 2017-2018 dog över 1000 människor 30 dagar efter det att ett laboratorium hade diagnosticerat dem som influensasmittande. När detta skrivs har drygt 1500 människor dött i sviterna efter covid-19.

Sveriges socialistledda regering drar sakta åt tumskruvarna för att minska spridningen av coronaviruset. Så kallade "icke nödvändiga resor" till Sverige har förbjudits. Regeringen har rekommenderat att gymnasieskolor, kommunala vuxenutbildningar, yrkeshögskolor, högskolor och universitet stängs eller övergår till distansundervisning. Polisen har fått order att upplösa allmänna sammankomster med över 500 personer är införda.
Ett åtgärdspaket på svindlande 300 miljarder kronor har föreslagits. Är dessa åtgärder motiverade? Nej, det är de inte.

Filosofihistoria ska inte förväxlas med idéhistoria. En idéhistoriker måste inte vara filosof. Det räcker med att han eller hon är historiker. Idéhistorikern är mer intresserad av idéernas inflytande än av deras korrekthet. Filosofihistoria är annorlunda. Den som skriver filosofihistoria måste värdera de olika argumentens styrka. Fokus är inte på om Immanuel Kants och Georg Hegels idéer har påverkat vårt samhälle, utan på om de är sanna.

Immanuel Kants huvudverk är tre till antalet. Kritik av det rena förnuftet (1781) handlar om metafysik och kunskapsteori. Kritik av det praktiska förnuftet (1788) handlar om etiska problem. Det sista verket, Kritik av omdömet (1790), handlar om estetiska frågor.
I denna artikel ska vi titta lite närmare på Kants filosofi. Vår källa är den brittiske filosofen Roger Scrutons Kantintroduktion: Kant. A Very Short Introduction (Oxford University Press, 2001).

Ju mer jämställt ett land blir, desto större blir könsskillnaderna. Detta är ett empiriskt faktum som har konstaterats upprepade gånger av forskare. På ytan kan det verka paradoxalt. Borde inte jämställda länder ha män och kvinnor som är mer lika varandra? Svaret på den frågan är inte ett självklart "Ja". Som vi ska se kan en aggressiv jämställdhetspolitik mycket väl leda till större könsskillnader.

I en kommande artikel ska vi titta lite närmare på Roger Scrutons introduktion till Immanuel Kants filosofi. I denna artikel ska vi bekanta oss lite med filosofen som person.

Enligt den amerikanske historikern Robert Spencer finns det inget palestinskt folk. Faktum är att det aldrig har existerat ett palestinskt folk. Ordet "Palestina" är ursprungligen en geografisk, inte en etnisk, beteckning. Araberna kom till Palestina efter det att de islamiska arméerna hade erövrat området från det östromerska imperiet. Detta ställer oss inför ett delikat problem. Om det inte existerar ett palestinskt folk, varför finns det idag människor som kallar sig "palestinier"? Varifrån kommer beteckningen "palestinier"?

USA:s president Donald Trump beordrade nyligen en drönarattack som dödade den iranske generalen Qasem Soleimani. Soleimani var befälhavare över Irans Qudsstyrka. Styrkan, som omfattar 10 000-20 000 soldater, har till uppgift att sprida den islamiska revolutionen utanför Iran. Soleimani armé har tränat Hizbollahterrorister och aktivt stött Hamas' och Islamisk jihads operationer mot Israel.

År 2020 står för dörren vilket innebär att det ånyo är dags för redaktör Fähstorkhs nyårtips. Denna gång är rekommendationerna inte uteslutande hämtade från eminenta YouTube.

Den amerikanske historikern Robert Spencer har specialiserat sig på islam, terrorism och mellanösterns historia. Han har skrivit ett tjugotal böcker i ämnet. Samtiden har uppmärksammat The Politically Incorrect Guide to Islam (2005), The Complete Infidel’s Guide to the Koran (2009) och The History of Jihad (2018).

Nykonservatismen accepterar Strauss samtidsdiagnos: det moderna samhällets huvudproblem är den relativistiska kulturen. Frågan är emellertid varifrån den kommer, varför den är ett problem och vad Murray vill göra för att stävja den relativistiska farsotens framfart?

Redaktören har haft lite svårt att placera Douglas Murray. Han trivs i Roger Scrutons sällskap. Hans bok, The Strange Death of Europe: Immigration, Identity, Islam, är starkt kritisk till politiken med öppna gränser. Han har intervjuat Jordan Peterson och gästat nyliberalen Stefan Molyneux program. Boken Neoconservatism: Why We Need It (Encounter Books, USA, 2006) skingrar en del frågetecken.

I maj månad innevarande år satte sig Douglas Murray ned med Roger Scruton för en diskussion om konservatismens framtid. Douglas är samhällsdebattör och författare till sex böcker. Roger Scruton behöver knappast någon närmare presentation. Den brittiske filosofen har skrivit över 40 böcker i de mest vitt skilda ämnen. Han har dessutom författat skönlitteratur och komponerat operor.

Amerikaner är mer splittrade än någonsin. Tilltron till samhälleliga institutioner har minskat. Blott sju procent av amerikaner säger sig lita på Kongressen och åtta av tio amerikaner misstror massmedia. Hela fyrtio procent av det amerikanska folket har förlorat tron på det demokratiska systemet och bland landets ungdomar är socialism populärare än någonsin. I The Right Side of History. How Reason and Moral Purpose Made the West Great (Broadside Books, 2019) hävdar Ben Shapiro att det beror på att människor saknar moraliskt syfte.

I den förra artikeln synade vi Jonah Goldbergs Suicide of the West. I denna artikel ska vi kika lite närmare på en bok med ett snarlikt tema: Ben Shapiros The Right Side of History. How Reason and Moral Purpose Made the West Great (Broadside Books, 2019).

I sin nya bok Suicide of the West (Crown Forum, 2018) försöker Jonah Goldberg förklara den kris som det västerländska samhället genomgår. Det är en, på många sätt, paradoxal kris. Vi lever längre än någonsin tidigare. Fattigdomen är på reträtt. Vi arbetar mindre och vår miljö blir allt renare. Vi är bättre utbildade än någonsin och har fri- och rättigheter som människor i tidigare epoker endast har kunnat drömma om.

Antag att en antropolog från Mars hade besökt vår planet 250 000 år sedan. Efter att ha studerat oss hade denne noterat följande i sitt anteckningsblock:

Nomadiserande grupper av lätthåriga apor som slåss om mat.

Antag vidare att det tio tusen år senare hade skickats ut en ny expedition från Mars. Vad hade vi kunnat läsa i anteckningarna?

Nomadiserande grupper av lätthåriga apor som slåss om mat.

Jonah Goldberg är amerikan och författare till flera böcker, bland annat Liberal Fascism och Suicide of the West. I denna artikel ska vi titta lite närmare på The Tyranny of Clichés (Sentinel, 2013)

Den amerikanske litteraturvetaren Stanley Fish har sagt att postmodernismen inte kräver att han säger något som är sant, endast att han är intressant. Postmodernismen har nämligen gjort upp med föreställningen om en objektiv verklighet. Verkligheten är en social konstruktion. Följden är att vi inte är underkastade några egentliga restriktioner. Vi kan handla och tänka hur vi vill. Det räcker med att vi är intressanta.